van Caine

Um...en sån sak hade fått mig att bläddra vidare... Enligt min fasta övertygelse så ska man aldrig byta system när man mastrar, utan hålla sig till ett enda som är fullständigt linjärt och utan några som helst dippar eller färgningar. Det där förstår jag inte riktigt hur dom tänkt....jag brukar ha ungefär -0.5dB delivery på musik (hade -1dB först men nu för tiden är det sällan några problem alls längre) utan någon fast nominell nivå, och -6dB på film, med en nominell nivå på -16dB för TV-material och mellan -18 till -21dB för långfilm, beroende på hur dynamisk filmen är. Det betyder helt enkelt att ingenting alls får passera -6dB. Nominell nivå är energi-nivån. Redan att ha -6 på film tycker jag är lite fånigt, om man inte ser till Stereo-mixdown av Dolby Surround och DTS (man brukar mixa i förhållandena Front Left och Right 0dB, Front Center -3dB, och Rear Left och Right -3dB), där finns det orsak för att inte få Mixdowns Syndrom (haha), men att leverera musik fördigt för CD på det viset??

Det är helt enkelt att enstaka frekvenser förstärks enligt samma princip som att en liggande bok blir högre om du lägger en till ligande bok på den. I basen kan det ofta innebära att det blir bumligt, grötigt och otydligt, men det är, som texten du la upp, en naturlig del av akustiska instrument, och vad som ger dem sin klang. TEORETISK sett så går det att hålla tillbaks frekvenser som slåss i mix, men i praktiken är det en väldigt dålig lösning då det aldrig är frågan om att enbart de höjda frekvenserna är påverkade, utan det samtidigt är en massa frekvenser som även är helt eller delvis utsläckta. Trots allt, i naturen är det sjukt osannolikt att två instrument ska vara helt syncade mot varandra fasmässigt, så man får mycket kamfilter-effekter som byter utseende hela tiden. När det är frågan om akustiskt förstärkning, som i gitarrer, så är det dock inte ett problem då fasfelen är fullständigt konstanta och enbart påverkas av vinkel, nåt som är enkelt att hålla kontroll över.

Det är omöjligt att det skulle kunna vara fasfel. Fasfel uppkommer när två liknande vågor är snudd på identiska, och håller sig så. Exempelvis i reverb eller mellan två mickar som spelar in exakt samtidigt. Det kan inte hända mellan två ljudkällor som inte är vare sig stämda efter varandra eller i samma tidsdomän. Elofs förslag var inte dumt, tänkte faktiskt inte på det (lätt att glömma bort saker man inte märkt av så mycket själv), så jag skulle säga att det måste bero på maskeringseffekten, antingen att gitarren ligger på samma område som kick-toppen, eller att bastrumman pressas ner bakom den. har du nåt exempel att lägga upp?

Fasfel är ganska osannolikt då de garanterat inte sitter i fas med varandra från början, det är mer troligt att du råkat ut för ett severe fall av maskeringseffekten. Den kan bero på flera saker, bla på starka frekvenser som maskerar svagare, starkare ljud som maskerar svaga ljud, och, vilket jag misstänker här, att frekvenser krockar så det blir svårt att avgöra vad som kommer varifrån. Attacken på bastrummor krockar lätt med formanter ifrån gitarrer, som även kan krocka med röster om man har otur. Det enda du kan göra är att filtrera väldigt hårt (tänk på att även om ljudet kan låta fan för sig självt så är det hur det låter i mix som är det viktiga), så att det får en egen plats att leva rövare i :-) Deet är även, som flera andra här påpekat, sannolikt att du har för mycket bas i gitarrerna.

Hoho, 1080'n hade jag glömt bort helt! :-D

Aha! Låter trevligt! Tack så mycket :-)

Säkert dum fråga, men vad är TRIM?

Hahaha :-) Nice! Hocico är grymma! Till mina favoriter för sånt här hör exempelvis K2000, Yamaha DX-7/DX-11 (inte testat DX200 vad jag vet), Ensoniq SQ-80/ESQ-1/TS-10/VFX (Vill gärna säga Fizzmo åsså, men minns den inte så väl...), Roland JUNO-60/JUPITER-8, KORG MS20/PolySix, och i stort sett vilken Kawai K-synth som helst för vackrare ljud som stråkar och sånt! Själv har jag en K1 modell 2 :-) Även samplers är en god krydda till Aggrotech Industrial, och där föredrar jag såna med ganska skitiga ljud! Emu EMAX och Akai's S-1000 och MO280 är fina (280 har dessutom små tuffa disketter!), likaså Ensoniq ASR-10 och Mirage! Skäms nästan för att erkänna det, men jag har faktiskt haft stor nytta av en gammal trött MC-505:a till sånt här åsså, även om den funkar mer som krydda än lead :-) Jag respekterar fullt ut att du gillar dem, DX-7 är en favorit för mig mä, men uppriktigt sagt gillar jag inte M1:an... Både Triton/Trinity och Wavestation kan göra allt den kan, men låter mycket skojigare. Särskilt Wavestation! *Homer-dräggla* Den är så nära en sexuell upplevelse att man utvecklar valkar och hår på handflatorna av att spela på den, men det är fanimej värt det! :-D

Nice! Mina komplimanger till kocken! :-D Den malande lågbasen ger ett sjukt gött driv i den!

Huh? Ni måste väl rimligtvis kunna kräma ur lite mer än så?? Inte min mening att vara dryg, jag blir lite förvånad då jag själv har ungefär 500 spår med EQ och compressor på de flesta, plus reverb och lite sånt, som övre gräns innan minnet är helt förbrukat, och jag sitter fortfarande med en gammal Core2Duo med 4GB i WinXP 32 och era burkar är mycket skojigare än så :-)

Nice! Tack för tipset :-)

Visserligen syftade jag egentligen på själva data-kassetten, men kan enbart hålla med dig!! Tror det är Magic Shower (låter snuskigt) som min favoritlåt där heter, tillika den som mest brukar betraktas som ledmotivet vad jag märkt av, och den har varit en barndomskärlek sen jag var en tvärskit hög! 🥰 Last Ninja, Spy vs Spy, Gianna Sisters och Aztec Challenge är höjdare åsså av 64-låtarna!

Jag tror stenhårt på att Commodore 64-kassetter kommer få ett fett uppsving och spelas flitigt i både radio och TV! Det bästa är ju att man dessutom kan ladda in dom och spela dom när man lyssnat klart :-) Out Run är bäst enligt lilla mig!!!

Oh yes! Ser ut som en enkel Piezo-kontaktmick :-) Språk-Hitler invaderade just Nord-Polen & frös ihjäl, men lät hälsa att det stavades intuitiv ;-)

Ursprungligen en Sidharta-låt, den här ger mig gåshud :-) http://www.youtube.com/watch?v=UgqjnzkYPnA

Uppriktigt sagt skulle jag säga att det inte är mer orealistiskt är exempelvis Industrial, Dupstep, eller munkar som sjunger psalmer. Noisemusic, mitt förslag, är en av de extremaste stilar som finns. Den är atonal, baseras helt och hå¨llet på dissonans och missljud...men jag skulle inte bli förvånad om den hamnade i mainstream inom 10-20 år endå då folk alltid är ute efter nåt annorlinda, även om det skulle förvånamig mindre om den aldrig hamnade där just för att den är så extrem, givetvis. Döds-Tango, smått uppenbarligen en blandning mellan Metal och Tango, alternativt Noise och Tango (Death Industrial är som exempel Noise där man kan urskilja ensilda röster och ljudkällor) låter som en stil jag skulle välkomna med öppna armar :-)

Låter grymt! :-D

Second that :-) Jag gillar ärligt talat SM-58 till mansröster!

Detroit-avsnittet såg jag på Kunskapskanalen, men resten hittade jag på länken Uozon skickade, Urplay.se! Det heter kort och gott Tyskland, och ligger bland de övriga avsnitten längst ner på sidan :-)

Berlin-avsnittet var en höjdare åsså! Var ju en ganska fet övervikt på Neubauten, men det är verkligen inget jag sörjer precis! :-D Det enda jag saknade var att de inte sa så mycket som ett ord om Kraftwerk.

Jaa, tycker väl iof att det borde vart live när dom utger sig för det, men håller verkligen med om att det är ett mycket trevligt initiativ att covra Depeche :-)

Jag tycker den här är kul, men tycker det är trist att det uppenbarligen inte är en one-take... En (av många) dead give-away var när ungen körde upp micken i truten utan att ljudet påverkades. Titta på faderns glockenspiel-spel åsså ;-)

Officiellt använder jag inte soft-synthar, men jag har Rebirth RB-338 och Rubberduck jag är ganska förtjust i, samt till iPhone en Moog-emulator som heter NLog, och en mer generic synth som heter SunrizerXS. Båda iPhone-syntharna använder jag nästan uteslutande som leksaker och carriers till en vocoder.

Ja fu yuk :-( Att hugga lite försiktigt i bastrumman kan jag relatera till för att behålla definitionen mellan den och basen, även om det finns fler sätt att få det låga registret att samarbeta och inte gröta ihop, men att lemlästa den stackars försvarslösa lågbasen för att vinna sketna decibel borde bara belagt med spöstraff :-(

@palm69: Ah, då blev det kanske lite väl tekniskt :-) Hmmm... Att göra det ljudet exakt är besvärligt redan när man är van vid att programmera synthar, DX-7:an är väldigt svårrattad, men en sak du kan söka efter är ljud som kallas "pizzicato"! Pizzicato är att spela på stränginstrument som egentligen spelas på med stråkar, men här knäppa dom med fingrarna istället. Sen lägger du på frikostigt med Chorus på det. Detta kan du hitta till undantagslöst alla synthar, även om du kommer närmast med FM-synthar, både mjukvaru- och hårdvariga. Det blir inte nödvändigtvis en karbonkopia, för att göra en sån krävs det mycket erfarenhet av ljudprogrammering, men du kan få resultat som låter väldigt vackert :-) Du måste dock inte nödvändigtvis köra hårdvarusynthar om du inte känner för det. Jag gör det visserligen uteslutande, jag gillar inte mjukvarusynthar, men att ha 20-talet synthar och trummaskiner liggande tar en hel del plats i studion. Med mjukvarusynthar tar dom ingen plats, du kan göra samma saker, och dom är billigare :-) Fördelen med hårdvarusynthar är mest att man spelar mer fysiskt på dem, att ljudet är mindre statiskt (analoga synthar har imperfektioner i komponenterna, och digitala synthar har imperfektioner i omvandlarna och systemen), och att dom går att trakassera på sätt som inte går att emulera rakt av. Men du kan göra samma saker ytligt sett med mjukvara.