Inte om man vill prata normsvenska, men det vill man sällan. I alla sammanhang utom de mest formella så pratar man det språk man är uppfödd med, och det varierar från person till person.
Säger du det för att du vet att det är "rätt" eller för att du verkligen tycker att det inte finns nånting tvivelaktigt med den meningen? Skulle du tänka lika lite på att det du sa lät konstigt om du sa "barnet är rädd" som om du sa "huset är gammalt"? Jag tvivlar på det.
Det är faktiskt möjligt, jag bara direktöversatte från engelska...
Som vi alla vet har även rädt och rätt fungerat (och fungerar fortfarande).
Jag skulle nog säga att det helt enkelt inte finns nåt sätt att böja "rädd" i neutrum. Visst, man kan säga "rätt", men jag tror knappast att det finns nån som gör det instinktivt och lika självklart som man böjer "stor" till "stort".
Precis.
Fredrik Lindström är bra på att sprida grundkunskaperna till folk, eller i alla fall intresset, men jag har läst ett par av hans böcker och jag tycker han missar poängen på en del ställen. Till exempel var det nåt ställe i "Världens dåligaste språk" där han försökte försvara "jag såg han" med hänvisning till att det faktiskt har hetat så en gång i tiden, vilket är helt irrelevant; anledningen till att det inte är "fel" är för att "fel" är ett meningslöst begrepp och inget annat.