Jag lyssnar väldigt mycket på texter, om de är intressanta. Älskar precis som Sadam Steely Dans texter, för att de är bra historier i miniformat om människor i deras omkrets. Pink Floyds (läs Roger Waters) texter är kul för att man får fundera liteöver vad de betyder, de är väldiga lyriska.
En del människor lyssnar aldrig på texten, kanske för att man inte är så bra på engelska eller för att man inte är intresserad, men jag tycker att man missar en del av helheten av musiken då. Men man kan lyssna på Highway To Hell utan att göra någon djupare analys av texten.
Hur viktig är då texten? Inte alls. Det första som fångar lyssnaren är rytmiken och pulsen i låten.