JJRockford

Nuförtiden är det ju extremt sällan problem med chipset kontra ljudkort o s v. Visst kan det finnas fördelar med att plocka ihop en egen burk, men att säga att det generellt" är "bättre" är lite märkligt tycker jag. Det jag ser som fördelar med att köpa en färdig dator (som t ex min Z220) är: - Slipper bygga, joxa med kabeldragning, rätt mängd kylpasta på processorn, montera motsträviga fläktar o s v. Har så klart öppnat datorn och kikat, HP:n är ett under av "renhet" inuti. - Rätt drivrutiner installerade från början. - Garanti och support från någon som har god vana av datorn (om det nu skulle behövas). - Garanterat knäpptyst. Men tycker en att det är roligare att bygga en dator själv så går det såklart eventuellt att spara ett par-tre tusenlappar på att göra det och ändå få en dator med motsvarande prestanda. Själv tycker jag inte att det är värt det, med allt eventuellt strul det kan tänkas innebära.

Det är en ganska vanlig fråga 🙂 Själv har jag byggt ett gäng datorer genom åren, men senast köpte jag (p g a Steinberg rekommenderar dessa på sin hemsida) en HP Z220. Mycket bra köp, i princip knäpptyst även vid full belastning.

Finns en mängd liknande trådar från ganska nyligen, har du provat att söka? Sammanfattningsvis kan en dock säga att är du inte ute efter att verkligen pressa ut varenda promille prestanda per spenderad krona, så är det oftast lättast att köpa en färdig märkesdator från t ex Dell eller HP. Gärna en modell av deras workstations, så kan du utgå från att de dessutom är väldigt tysta.

Ersättningen från STIM är alltid för att du är upphovsman. Och ja, viss ersättning från Spotify kommer du få via STIM. Ersättningen direkt från Spotify ska du nog snarast betrakta som ersättning till den som ger ut musiken, för att om du t ex hade ett skivbolag, dela mellan dig och artisten.

Jag tänker att du nog har lite för bråttom, eller i alla fall förväntar dig att saker ska hända fortare än det är rimligt. Det finns säkert gånger då ett skivbolag signat någon som släppt en enda låt och sen satsat på den artisten. Men oftast så vill de nog veta att du så att säga har lite historia. D v s, du kommer att vara mycket intressantare ifall de när de kollar upp dig (det kan det gott hända att de gör, även om du inte får några svar) och ser att du släppt en låt var tredje vecka de senaste två åren och är ute och giggar varje helg. Visst behövs det talang för att lyckas i musikbranschen, men i slutändan handlar det ändå mest om hårt och enträget arbete. Och alla som varit med ett tag vet att det finns många (för all del mycket talangfulla) snackisar som påstår att de kommer göra både det ena och det andra, men sen inte levererar för fem öre. Därför bör en nog kunna visa att en jobbat hårt och mycket (och dessutom uppnått resultat) under en längre tid.

Jag gissar att 99% av alla som läser Yllets blogg inte sitter med perfekt akustik i rummet. Då är det så klart alldeles utmärkt att ta hjäp av analysverktyg som en del i arbetet. Använde själv en liknande metod (satt dock och tittade i real-tid på ett spektrogram) när jag mastrade förra Rockford Heroes-skivan och gjorde sen en mängd små eq-justeringar. Tycker att det blev bättre balans i ljudet, plus att det för varje justering jag gjorde gick att dra på limitern en aning till, utan att det började låta sönderlimiterad.

Visst kan de lägga ut pengar i förskott om de tror på dig, men likväl vill de ha tillbaks dessa pengar. Och där gäller det att se upp med kontraktsskrivningen så att du inte blir återbetalningsskyldig om du säljer för dåligt.

Så här beskriver Shellback popmusik kontra (i det här fallet) metal: "– När So what gjordes hade jag också mognat musikaliskt. Jag hade börjat lyssna på pop och verkligen börjat gilla det. Vad som framför­ allt lockade var att jag insåg, tvärtemot vad jag trodde, hur fruktansvärt svårt det är att göra pop. Att göra tekniskt avancerad dödsmetall är lättare. Där finns det inga regler. Det ska bara vara svårt och hårt. Men i popmusik finns en massa regler som måste följas. Min syrra och min morsa ska också kunna gilla låten. När jag insåg vilken utmaning det är – då började jag tycka det var svinkul." http://cafe.se/johan-shellback-schuster-jag-kunde-inte-slappna-av-jag-satt-bara-och-skakade/

Ja, jag önskar såklart att jag lirade gitarr som t ex Tommy Denander och sen slapp editera 🙂 Men om en sitter och lirar in en låt, märker att det är t ex ett riff som inte sitter riktigt, så är det i alla fall för mig otroligt mycket effektivare (om en utgår från att få en färdig låt så fort som möjligt) att lägga en halvtimme eller timme på att editera än att öva i två veckor. Har väldigt svårt att tro att det på något avgörande sätt skulle påverka slutresultatet. Men det är säkert olika i olika genres, eller vad folk själva tycker känns viktigt. Har lirat med folk som anser att en i princip ska spela in allt live i studion för att vara säker på att det går att lira live sen. Själv har jag mer varit av åsikten att en i studio försöker göra låtarna så att de låter så bra det bara går, oavsett vad en kan behöva använda för trix för det. Om en sen ska spela en låt live så får det bli en utmaning där och då. De flesta låtar tål att arras om. Tycker att t ex Queen är ett utmärkt exempel på det. Deras studio-inspelningar hade ju i många fall varit helt omöjliga att återskapa live. Men själv är jag mycket glad att de gett oss så mycket fantastisk studio-musik, plus att de ju också var ett mycket uppskattat live-band (även om låtarna framfördes mycket "råare" än i studion).

Sen, när en är ekonomiskt oberoende (borde räcka med högst en 3-4 Billboard-ettor?), kan en återgå till att göra riktig musik igen 🙂

Därmed så går det inte att claima någon 100%ig upphovsrätt på t ex en rap-låt? 🙂

Såvitt jag känner till finns ingen vattentät definition om vad en melodi är. Även om du skulle göra en låt som bestod av ett enda piano-ackord som du håller ut i 8 minuter, så är ju det på sätt och vis en melodi. Där då melodin består av en enda utdragen ton (med stämmor till).

De som skapar hitsen är ju sjukt begåvade och extremt hårt arbetande människor typ Shellback, Max Martin, deras adepter i Wolf Cousins-studion o s v. Om det vore lätt att göra det de gör, kör på och bli mångmiljonär! 🙂

Det finns inga skivbolag som jobbar gratis. Allt det du beskriver kommer du få betala även om du ligger på ett skivbolag.

Lite olika aspekter på det: http://ericbeall.berkleemusicblogs.com/2009/03/03/a-new-game-with-old-rules/ Men kort kan en nog säga (i alla fall enligt artikeln) att det rent juridiskt är som du säger, men att praxis idag är att även den som gör ett track räknas som upphovsman.

Det är en klassisk variant, att sätt Q-värdet på en parametrisk EQ till ett ganska högt (=smalt) värde, vrida upp gain ordentligt och sen svepa över ljudet för att hitta frekvenser som en vill få bort. Här är en bra länk med lite typiska gitarr-frekvenser; http://www.audio-issues.com/music-mixing/guitar-frequency-fixes/ Vad gäller tajtheten så skulle jag vilja påstå att det låter fetare ju tajtare du spelar, så länge du faktiskt gör riktiga dubbar (och inte kopierar spår). Det går dock att fixa det editeringsvägen också. Om du kopierar en tagning kan du dela upp den i lagom stora delar (hur långa beror på låtens tempo) och sen time-stretcha de olika segmenten några millisekunder (att göra spåret längre eller kortare spelar inte så stor roll). Då får du en "tagning" som är väldigt tajt med originalet, men ändå såpass olika att de går att panorera och få stereo-separation. Det går såklart också att tajta till en tagning. Har du spelat in en helt ren signal (för att köra med ampsims, och inte via förstärkare som du gör nu) går det att klippa upp ett gitarrspår anslag för anslag och sen tajta till genom att flytta/sträcka/förkorta dessa. Att spela in rent och sen köra ampsims gör också att det blir väldigt enkelt att blanda flera olika förstärkare. Då kan du kopiera upp tagningen (här kan den vara exakt som originalet) och dela upp på flera spår och sen köra olika ampsims på varje spår. En ampsim kan vara med ett ganska rent ljud och tydlig attack, en annan har mycket dist o s v. I den "analoga världen" har jag själva ofta tyckt att en treble booster gör det där lilla extra på ljudet. En bra distljud får bättre bett, känns luftigare o s v när en lägger in en treble booster innan förstärkaren. Har tyvärr ingen VST-variant på den. Men det går att uppnå liknande effekt med en eq; Det en treblebooster gör är ju att öka signalen i ett givet (lite högre) frekvensområde. Som jag har förstått det gör det att förstärkare slipper dista basfrekvenserna i gitarrsignalen lika mycket (vilket brukar vara det klurigaste att få till).

Det är det nog, men förmodligen är det en relativt liten andel av dem som hänger här på studioforumet 🙂 Prova annonsera på andra forum, Kontrollrummet, Ljudbojen, 99.se, Vend, Bandfinder, Diskantforum o s v också?

Utgången märkt "Phones" är för hörlurar

Lite kuriosa-läsning: http://ericbeall.berkleemusicblogs.com/2009/03/03/a-new-game-with-old-rules/

Jag tror jag förstår hur du menar. Tycker inte heller att en låt på något sätt är klar om sångmelodi och text saknas, ifall en nu har tänkt att ha med det 🙂 Men jag gissar att de beror på begreppsförvirring. Själv är jag lite osäker på vad musikdelen kallas i det här fallet, kanske "track"? Och att TS då behöver, som någon skrev, en topliner. Sånt kan helt klart ställa till bekymmer. Jag har t ex lirat med en trummis som ansåg en alltid började räkna från "1" på första fjärdedelen efter att avslag, oavsett om avslaget kom på 1, 2, 3 eller 4 (eller någonstans däremellan). Där blev det lite rörigt innan vi redde ut vad som var vad 🙂

Det kan vara lite bökigt att sätta sig in i routingen av signaler i början. Men prova att rita upp signalflödet framför dig. Det är en nyttig övning på flera sätt, och du kommer att förstå mycket lättare hur du kan göra för att få en viss signal dit du vill ha det. Gissar i övrigt att ditt mixerbord har en hörlursutgång?

Ett alternativ är ju annars att köra någon fjärrapp på en surfplatta. Cubase har ju t ex sitt IC/IC Pro som funkar väldigt smidigt (så länge du har en bra router i a f, då kommunikationen sker via ditt interna nätverk). Där har du ju stor möjligheter att själv välja vilka kontrollers du vill ha snabb åtkomst till. Sen finns det ju också mer generalla fjärrstyrningsappar som t ex denna: https://itunes.apple.com/se/app/daw-control/id574125383?mt=8 Är nog annars svårt för tillverkarna att hitta EN lösning som alla är nöjda med, så en kanske får leva med att en får plocka ihop från lite olika. Men en skulle t ex kunna ha en Console 1 och en Behringer X-touch mini/Steinberg CC121. Just transportknapparna tycker jag annars funkar väldigt bra att assigna till det numeriska tangentbordet.

Om du tycker det är smidigt att sitta och ratta filter, eq och kompressor på varje kanal med qcon, kör hårt! 🙂

Det där är verkligen ett märkligt påstående, eftersom det är ett ganska vanligt sätt att jobba på... 🙂

Perfekt, tack!