Jump to content
Annons

Hellvalla Burn intervjuas i tidningen Studio (4-12)


Recommended Posts

Annons

"Rusty" är najs när man vill ha lite mer kolhydrater i sig (när man nu behöver det)... Egentligen smakar den Drambuie rätt upp och ner, fast liksom lite tunnare... Men, ja, det är en förrädisk liten fucker 😉

Det hade varit en kul grej, absolut. Men i ärlighetens namn, REAPER är ett rätt så okomplicerat program i det avseendet att det inte skiljer sig från dess konkurrenter redigeringstekniskt sett. Styrkan i REAPER ligger i att du kan anpassa allt från gränssnitt till minsta mus-instruktion, från flerstegs-macro till minsta "händelse", allt för att optimera ditt arbete. Och det är ju så individuellt, om du förstår vad jag menar.

Men visst, en crashcourse i "anpassning", kanske. For the right price! 😉

Den värmde! 🙂

Fabian kör med fet ironi. Det gör jag också. Och det tänker jag inte be om ursäkt för 🙂

Rusty Nail var Humphrey Bogarts favoritdrink...var nyss på Scandic hotell i skellefteå och lärde dom den.

Ska serveras i tumlare med krossad is inget annat..ser ingen is på erat "fattigbord", hehe...Just kidding...grym fest boys, hade varit kul att få vara med...diskutera ni sex mer än musik...KISS mer än REa..f-låt Hellvalla!?

Link to comment
Dela på andra sajter

Ska serveras i tumlare med krossad is inget annat..ser ingen is på erat "fattigbord", hehe...Just kidding...grym fest boys, hade varit kul att få vara med...diskutera ni sex mer än musik...KISS mer än REa..f-låt Hellvalla!?

hvbbord2.jpg

Njao... Is fanns. Det fick bara inte plats, som så mycket annat. Men allt fanns inom räckhåll på ett bord bakom mig som vi hade rullat in från köket, med det absolut nödvändigaste... 😄 Flaskan längst till höger på rullbordet var någon sorts 45%-ig JD "special", sketansjävla god. (Det är min håriga blattearm ni ser där i bild.)

Det var en grym fest, helt klart. 99% musiksnack. 0,8% jobbsnack. 0,2% programvara. En hel dags partaj ända in på morgontimmarna. Sedan var det frukost vi tio-såret. Det kändes märkligt tomt efter att gubbarna åkt hem.

Is är det förresten bara kärringar som har i sina drinkar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Du flirtar med henne i alla fall din gamla gubbe och fantiserar om ett helt annat sorts nummer med henne. 😆

Den som sat, han vat! 😆

Ett sent grattis till Helvalla Burn från mig också. Jättegrattis! Känner igen det Valle skrev i början, man blir så otroligt glad för positiv uppmärksamhet när det gäller musiken. Nö-grattis! 🙂 :) 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Den som sat, han vat! 😆

Jodå jag känner igen mig allt för väl. :rolleyes:

Ett sent grattis till Helvalla Burn från mig också. Jättegrattis! Känner igen det Valle skrev i början, man blir så otroligt glad för positiv uppmärksamhet när det gäller musiken. Nö-grattis! 🙂 :) 🙂

Ja det är väl bara en som är djupt avundsjuk och missunnsam och alla vet vem det är.

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Vem? 😳

Jaha det var bortplockat ser jag nu. Det är en buss-ig typ så förstår du vem som menas.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jaha det var bortplockat ser jag nu. Det är en buss-ig typ så förstår du vem som menas.

He he... Jag såg det där inlägget, men förstod såklart att nonchalerade det kategoriskt. "Plocka hundskit..." etc... Men jag misstänker att en av anledningarna till bortplockningen var för att inte låta mig hinna "hugga" och starta en urartning i tråden... 😄 Det, eller så fick den bussiga inläggsförfattaren dåligt samvete och bad om att inlägget skulle avlägsnas.

Om det var upp till mig: Jag gillade inlägget; en "snackis" behöver såväl mot- som medhugg för att leva.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ett sent grattis till Helvalla Burn från mig också. Jättegrattis! Känner igen det Valle skrev i början, man blir så otroligt glad för positiv uppmärksamhet när det gäller musiken.

Inte bara glad, blir man. Man får den där pirriga känslan som uppenbarar sig varje gång man kliver ut på scen och ska dra igång världens gig. 🙂

Jag hoppas verkligen att den där pirrigheten aldrig försvinner. För den dag jag går ut på scen, eller läser ett reportage om bandet jag är medlem i, och pirrigheten inte finns där längre, då har det blivit ett "jobb". Och då är det inte lika kul längre.

Sådär helt apropå alltså.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...