Nerladdning tar priset!

[nattvaktaren (oregistrerad)]

Mångfalden och kvaliteten? är inte det väldigt subjektivt..

Nej.

Det finns en kvalitetsaspekt, det kan gälla musik eller vad du vill, som inte kan viftas bort med subjektivitetsflum. Faktum är att det släpps bättre skivor idag än någonsin förr. Inser man inte det är man förblindad av nostalgi.

[Piffen]

Inser man inte det är man förblindad av nostalgi.

OK.. jag ger mig.. 😉 Finns det något jag absolut inte vill bli förknippad med så är det "det var bättre förr" - inställningen till det mesta i allmänhet och speciellt musik i synnerhet.. 😄

Detta är givetvis inte någon kritik mot er som sympatiserar med denna starkt växande rörelse i världen. Inte alls (det gäller även dig pappa..). 🙂 //smulan

[robertus]

Så är det bara Britney vi vill ha så är det ju en utveckling som går framåt.

Menar du på fullaste allvar att det finns mindre musik nu än någonsin? Att det finns färre möjligheter att skapa musik och få den utgiven nu än någonsin? Menar du att steget från (som exempel) kasettband till vinylskivor till cd skivor och så vidare är att gå bakåt i utvecklingen? Om så är fallet. Är det fler som håller med? Jag menar inte att säga att du har fel, men jag tycker bara precis tvärtom, det är en intressant ståndpunkt isf, sett ur min synvinkel. 🙂

//smulan

Jag delar den åsikten som självaste Lenny Kravitz har gett uttryck för när han menar att om exempelvis Bob Dylan hade kommit fram nu så han inte fått möjligheten att experimentera några plattor innan han hittat sin form 🙂

Tekniskt har det givetvis gått framåt. Vad jag menade var att skivbolagen är rädda för att prova artister och grupper som inte faller inom ramarna för vad de vet säljer. Tålamodet är också mindre med artisterna. Hur många artister/grupper som slagit igenom de senaste åren på listorna finns kvar såg om fem år.

På grund av den stora vinstfixeringen hos hela musikbranchen finns risken att det i framtiden kommer att sänka kvaliten på musiken som skapas. Du kan ju jämföra med alla de tvkanaler som finns. Det finns jättemånga kanaler fler nu än för tjugo år sedan men är kvaliteten bättre på det som sänds?

Det finns större möjligheter att skapa musik nu än vad det gjorde förr.

[robertus]

Mångfalden och kvaliteten? är inte det väldigt subjektivt..

Nej.

Det finns en kvalitetsaspekt, det kan gälla musik eller vad du vill, som inte kan viftas bort med subjektivitetsflum. Faktum är att det släpps bättre skivor idag än någonsin förr. Inser man inte det är man förblindad av nostalgi.

Musikerna har nog aldrig varit skickligare än vad de är idag men jag vet inte om låtarna är bättre nu än förr. Musiken hamnar ofta i skymundan av utseende. Tänk på hur "fula" alla var i början av åttiotalet. 🙂

[Piffen]

Tålamodet är också mindre med artisterna. Hur många artister/grupper som slagit igenom de senaste åren på listorna finns kvar såg om fem år.

Som replik till ovanstående.. spelar det någon roll? Om det är så att de artister som blir gigantiska nu inte finns kvar efter några år.. spelar det någon roll? Påverkar det de mindre artisterna som tjänar mindre pengar, exploateras mindre och själva satsar på sin karriär, istället för att låta skivbolagen göra det..?

På grund av den stora vinstfixeringen hos hela musikbranchen finns risken att det i framtiden kommer att sänka kvaliten på musiken som skapas. Du kan ju jämföra med alla de tvkanaler som finns. Det finns jättemånga kanaler fler nu än för tjugo år sedan men är kvaliteten bättre på det som sänds?

Visst finns vinstfixeringen hos musikbranschen.. Men den har väl alltid funnits? Visst, utbudet är större. Därför borde också utbudet av både "dålig och god kvalitet" öka, precis som med tv-kanalerna.. eller? För nog finns det fler kvalititativa kanaler än ettan och tvåan nu för tiden? .. .. ..

//smulan

[wonderboy]

Menar du på fullaste allvar att det finns mindre musik nu än någonsin?

....

Jag menar inte att säga att du har fel,

Men det gör jag.

Det släpps tio gånger så mycket plattor idag som för tio år sedan, mångfalden är större och kvaliteten är högre.

Gött att Du är tillbaka, Nattvaktaren! Ibland har det varit heldött här när Du varit borta. Jag inser att jag riskera att kallas för det ena och andra nu men det kan det vara värt.

Jag håller med Nattvaktaren till fullo. Det finns idag fler skivbolag än någonsin tidigare i världshistorien. De stora få håller på att tappa greppet (hurra!) och nya, mindre, oberoende bolag når nu ut via diverse olika distributionsled, bl a nätet.

Skivhugget är en stor affär i Gbg som även har näthandel. Ägaren till denna affär berättade att topplistan stod för mindre än 20% (tror jag det var) av deras totala försäljning! Resten var annat, 80%!!!!!!!!!! Finns det ingen mer än jag som ser det positiva i det? Denne ägare pratade också om att de inte behövde krypa för de stora bolagen längre, tvärtom.

I någon annan tråd diskuterades "det gyllene decenniet - 70-talet" och i någon annan vilket som var höjdaråret framför andra (det blev något år på 70-talet). Jag är ju själv jättegammal och körd som människa men har jobbat med ungdomar i hela mitt liv. Mina kompisar "fastnade" i sin 70- och 80- talsmusik. Tack vare att jag undervisade i ensmblespel för rockgrupper, fick jag hela tiden in nya influenser. Medans kompisarna har sörjt ett svunnet 70-tal har jag kunnat ta till mig en hel del av den senare tidens musik, tack vare mina unga elever.

De senaste åren (läs från ca -98 och framåt) så har dock mycket hänt. Det känns dels som om många artister har vänt sig till 60- och 70- talets musik för inspiration både vad gäller komposition, arrangering, inspelning, sound, tänk etc. Sen har mycket ny musik lyckats nå nya lyssnare via bl a nätet.

Själv lever jag i den musikaliskt mest inspirerande tiden någonsin, inkl 70-talet. Musik, grupper och artister som har knäckt mig de senaste åren är: Rebecka Thörnqvist, Soundgarden, Björk, Pantera, Soilwork, The Flower Kings, ACT, Ritual, TNT, Alice In Chains, Dream Theater m fl, m fl. Listan kan göras oändligt lång. Några av artisterna ovan är internationellt kända, andra inte. En av mina poänger är att de som inte är internationellt kända ALDRIG hade fått göra en skiva på 80- och tidigt 90-tal. Idag kan de göra det tack vare små nischade skivbolag som drivs av duktiga affärsmänniskor som dock drivs av en kärlek till den musik de ger ut.

Jag tror vi använder allt för mycket tid till att blicka bakåt och gotta oss i gamla inkörda, invanda spår. Det finns så mycket ny, bra och begreppsomstörtande musik som skulle kunna få Dig att tända till på det där gamla goa sättet som Du tände till på förr. Det handlar om att Du har ett antal hinder (bekvämlighet, invanda mönster etc) som Du måste utmana först. När Du var ung var Du nyfiken, nu är Du lat och har en massa inbyggda regler för hur det ska låta och hur musik ska vara, släpp dem!

Köp t ex ACT:s första skiva "Todays Report". Trots en dålig produktion så fullständigt anfalls Du av deras underbara låtar, melodier, arrangemang, spelglädje och fantasirikedom! Ja, Du hör tydliga ekon från de gamla gudarna men Du hör också något nytt, fräscht och eget. När Du lyssnat på den 3 - 5 gånger så är Du på väg. Du kommer att vilja ha resten av deras skivor.

Vår bärsta tid är nu!

[robertus]

Tålamodet är också mindre med artisterna. Hur många artister/grupper som slagit igenom de senaste åren på listorna finns kvar såg om fem år.

Som replik till ovanstående.. spelar det någon roll? Om det är så att de artister som blir gigantiska nu inte finns kvar efter några år.. spelar det någon roll? Påverkar det de mindre artisterna som tjänar mindre pengar, exploateras mindre och själva satsar på sin karriär, istället för att låta skivbolagen göra det..?

Nej det gör det troligtvis inte. Dock anser jag det fortfarande vara synd att det finns en slit och släng mentalitet med "känsliga konstnärer" 🙁 som jag inte vill ställa upp på. Jag tycker det är mer intressant med artister/musiker som vill säga något och som bygger på något som kan vara över tiden. Jag menar; skapas det några klassiska låtar längre; låtar som vi kommer att lyssna på om tjugo år.

Givetvis är det viktigaste att man själv satsar på sin egen karriär och inte bryr sig om vad andra tycker. Om då nerladdning från nätet kan hjälpa till det är det som är frågan. Finns det några bevis på det eller hur är det.

Nu känns det som om jag är utanför ämnet... 🙂

[robertus]

Menar du på fullaste allvar att det finns mindre musik nu än någonsin?

....

Jag menar inte att säga att du har fel,

Men det gör jag.

Det släpps tio gånger så mycket plattor idag som för tio år sedan, mångfalden är större och kvaliteten är högre.

Gött att Du är tillbaka, Nattvaktaren! Ibland har det varit heldött här när Du varit borta. Jag inser att jag riskera att kallas för det ena och andra nu men det kan det vara värt.

Jag håller med Nattvaktaren till fullo. Det finns idag fler skivbolag än någonsin tidigare i världshistorien. De stora få håller på att tappa greppet (hurra!) och nya, mindre, oberoende bolag når nu ut via diverse olika distributionsled, bl a nätet.

Skivhugget är en stor affär i Gbg som även har näthandel. Ägaren till denna affär berättade att topplistan stod för mindre än 20% (tror jag det var) av deras totala försäljning! Resten var annat, 80%!!!!!!!!!! Finns det ingen mer än jag som ser det positiva i det? Denne ägare pratade också om att de inte behövde krypa för de stora bolagen längre, tvärtom.

I någon annan tråd diskuterades "det gyllene decenniet - 70-talet" och i någon annan vilket som var höjdaråret framför andra (det blev något år på 70-talet). Jag är ju själv jättegammal och körd som människa men har jobbat med ungdomar i hela mitt liv. Mina kompisar "fastnade" i sin 70- och 80- talsmusik. Tack vare att jag undervisade i ensmblespel för rockgrupper, fick jag hela tiden in nya influenser. Medans kompisarna har sörjt ett svunnet 70-tal har jag kunnat ta till mig en hel del av den senare tidens musik, tack vare mina unga elever.

De senaste åren (läs från ca -98 och framåt) så har dock mycket hänt. Det känns dels som om många artister har vänt sig till 60- och 70- talets musik för inspiration både vad gäller komposition, arrangering, inspelning, sound, tänk etc. Sen har mycket ny musik lyckats nå nya lyssnare via bl a nätet.

Själv lever jag i den musikaliskt mest inspirerande tiden någonsin, inkl 70-talet. Musik, grupper och artister som har knäckt mig de senaste åren är: Rebecka Thörnqvist, Soundgarden, Björk, Pantera, Soilwork, The Flower Kings, ACT, Ritual, TNT, Alice In Chains, Dream Theater m fl, m fl. Listan kan göras oändligt lång. Några av artisterna ovan är internationellt kända, andra inte. En av mina poänger är att de som inte är internationellt kända ALDRIG hade fått göra en skiva på 80- och tidigt 90-tal. Idag kan de göra det tack vare små nischade skivbolag som drivs av duktiga affärsmänniskor som dock drivs av en kärlek till den musik de ger ut.

Jag tror vi använder allt för mycket tid till att blicka bakåt och gotta oss i gamla inkörda, invanda spår. Det finns så mycket ny, bra och begreppsomstörtande musik som skulle kunna få Dig att tända till på det där gamla goa sättet som Du tände till på förr. Det handlar om att Du har ett antal hinder (bekvämlighet, invanda mönster etc) som Du måste utmana först. När Du var ung var Du nyfiken, nu är Du lat och har en massa inbyggda regler för hur det ska låta och hur musik ska vara, släpp dem!

Intressant Wonderboy (och alla andra).. Jag får nog krypa till korset och erkänna att jag piskat fel ponny 🙁

Lyssnar på mycket ny musik och även de gamla dinosaurer som fortfarande finns. Har även jag kompisar som anser att det inte gjorts något bra sedan 1986 vilket inte stämmer.

Skönt att ha fel för en gångs skull 🙂 Jag får väl också starta eget bolag. Eller kanske det finns någon som har tips om "små nischade bolag" som kan vara intressanta

[robertus]

http://www.omds.de/servlets/2452306090224D...tm&track=739418

Kanske Bert Carlsson visar vägen. Priset 1:- kan väl ingen klaga på. Det kan alla betala. 🙂

[nattvaktaren (oregistrerad)]

http://www.omds.de/servlets/2452306090224D...tm&track=739418

Kanske Bert Carlsson visar vägen. Priset 1:- kan väl ingen klaga på. Det kan alla betala. 🙂

Priset står väl ungefär i proportion till låtens värde i just detta fall?

[wonderboy]

http://www.omds.de/servlets/2452306090224D...tm&track=739418

Kanske Bert Carlsson visar vägen. Priset 1:- kan väl ingen klaga på. Det kan alla betala.  🙂

Priset står väl ungefär i proportion till låtens värde i just detta fall?

Ett mycket inkonsekvent inlägg av vår gode Nattvaktare!

I övrigt skriver hans kollega, Dumb Dan, en intressant krönika i senaste Studio. Den visar på det jag fört fram i mitt tidigare inlägg ang hur det ser ut i skivbranschen. Mycket bra skrivet, Dan!

Nattvaktaren, det var inte meningen att göra bort Dig, det gjorde Du så bra själv!

Redigerat 25 februari 2005 av wonderboy

[nattvaktaren (oregistrerad)]

Ett mycket inkonsekvent inlägg av vår gode Nattvaktare!

Du har ingen humor, nu är det bevisat.

[wonderboy]

Ett mycket inkonsekvent inlägg av vår gode Nattvaktare!

Du har ingen humor, nu är det bevisat.

Det Du kallar bevisning håller inte. Du skulle behöva lite grundläggande undervisning i ämnet. Jag kan åta mig att göra det gratis. Jag brukar försöka hjälpa medmänniskor i nöd.

[robertus]

http://www.omds.de/servlets/2452306090224D...tm&track=739418

Kanske Bert Carlsson visar vägen. Priset 1:- kan väl ingen klaga på. Det kan alla betala.  🙂

Priset står väl ungefär i proportion till låtens värde i just detta fall?

Jo visst men ändå. Priset är väl det rätta eller?!?

[punkrockdude]

Musikerna har nog aldrig varit skickligare än vad de är idag men jag vet inte om låtarna är bättre nu än förr. Musiken hamnar ofta i skymundan av utseende. Tänk på hur "fula" alla var i början av åttiotalet. 🙁

Jag saknar de enormt tekniska gitarristerna från 80-talet och början av 90-talet. 😄