Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2010 del 2

Fidden

Av Fidden
i Chattavdelningen

 Dela

Recommended Posts

debatt

debatt

Postat
Postat

- Är de inte fina, undrade den lockige korte ynglingen?

- Joo... svarade Nilsson betänksamt.

- Men varför hänger de där?

- Venne. Nånstans måste de väl hänga!? Ynglingen hastade in i Phonehousebutiken plötsligt.

Nilsson stod kvar utanför och tittade in. Det blev imma på rutan med en gång.

Annons
  • Svar 13,3k
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

  • Dingbats

    2020

  • Neosus

    1668

  • Overkill

    1613

  • Memphis

    1514

Populära dagar

Postat mest i detta ämne

Populära dagar

Populära inlägg

Neosus
Neosus

Jag håller med fast samtidigt inte men ändå gör ja det fast nej ...men jo

debatt

debatt

Postat
Postat (redigerat)

-Vad tittar ni efter?, sa en kvinnlig blond poliskonstapel.

-Tittar?, svarade Nilsson förvånat. Får man inte titta nu längre?

-Jag såg allt hur ni samtalade med den där pojken tidigare!

-Pojken? Han var minst över 20 ska jag säga er! Men vad ÄR det här?

Får man varken se eller prata längre?

-Det är säkert grankulorna ni vill åt! Är det inte så?

Samtidigt kom den lockige yngligen ut ur butiken.

-Får jag se i påsen!, sa poliskvinnan bestämt och ryckte den åt sig.

Redigerat av debatt
debatt

debatt

Postat
Postat

-Men här finns ju inga grankulor! sa poliskvinnan både irriterat och förvånat.

-Nej vadå? undrade ynglingen.

-Vad är det här för nåt då? sa hon besviket och höll påsen i ena handen och den nya mobilen i den andra.

-Det ena är en plastpåse från Phonehouse och det andra är min nya mobil. Jag fick ett asfett erbjudande om en iPhone jag inte kunde tacka nej till!

debatt

debatt

Postat
Postat

-Stå inte där och försök göra dig lustig!, sa poliskvinnan. Nu märkbart irriterad. Vad heter du förresten?

-Jean-Marie.

debatt

debatt

Postat
Postat

Poliskvinnan viftade åt de bägge männen att de nu kunde lämna platsen.

Själv gick hon in i butiken och frågade om grankulorna som hängde i skyltfönstret.

Nilsson och Jean-Marie gick iväg och såg på avstånd bakom ett träd hur de diskuterade flitigt därinne.

Snart rusade dock poliskvinnan ut ur butiken med alla de guldskimrande grankulorna i ett ihopbundet snöre

och det dröjde inte många ögonblick innan säljaren var på jakt efter.

-Polis! Polis! skrek hon.

debatt

debatt

Postat
Postat

Nilsson märkte inte vad som hänt, och inte Jean-Marie med en gång heller. Inte förrän Nilsson gått ett tiotal meter framåt

på grusgången la Jean-Marie märkte till vätan på ovansidan av foten.

-Det var då fan, tänkte han tyst för sig själv.

Plötsligt fick han syn på en välbekant gestalt som lommade förbi Phonehousebutiken.

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.
 Dela
Gå till ämneslista
×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.