379 sålda ex gav 13:e plats på topplistan!

[Amis]

Att det kostar pengar att producera skivor är ingen nyhet.

Nej, det är det heller ingen som har påstått.

Att det som idag sker vad gäller kostnadseffektiva, "slarviga" (i brist på bättre ord), snabba produktioner som syftar till att snabbt få ut en billig, säljbar produkt med hög ratio mellan tjänad och investerad krona är inte heller någon nyhet, det pågick även på 70-talet vill jag hävda.

Det skulle inte jag vilja hävda, i varje fall inte i den monstruösa omfattningen som sker idag.

Dessutom finns det många berättelser om hur det gått till i framförallt dansbandssvängen under den tiden, hur man hade sessionmusiker som lirade låtarna och hur man slussade sångare från de olika orkestrarna in och ut i studion för att göra sitt pålägg.

Inget nytt under solen där heller. Det är ingen större hemlighet med att musiker lånas friskt till höger och vänster, ingår i olika konstellationer, turnéer, och liknande. Allmänt förekommande än idag, t ex har dansbandsorkestrar rykte om sig att inte spela på sina egna skivor utan använder sig av inhyrda musiker.

Det finns även sådana mängder av produktioner så nischade mot snäva målgrupper baserade på deras andliga tro, regionala härkomst, ålderskategori, särintresse, banktillhörighet m.m. att de omöjligen kan gjorts om det fanns sådana tvära ekonomiska hinder du talar om.

Den som brinner för sin sak är beredd att gå långt. Folk med alltför "nischade" produkter fick helt enkelt ta rejäla banklån, pantsätta hus och hem, och dy. Inget ovanligt idag heller; känner kanonmusiker som bor och lever som råttor för att de satsar allt på musiken. Som sagt: den som brinner för ngt...När det gäller det andliga/ religiösa så skulle du bli förvånad över vilka pengar som döljer sig bakom sådana företeelser.

Problemet tror jag återigen ligger i en något låg horisont, du utgår alltför mycket från den musik du lärt känna och gillar.

Problemet är snarare att du fortfarande inte har förstått att jag gillar all typ av musik, från Pachelbels "Kanon i D-dur" från 1600-talet till dagens, tja..varför inte Starpilots "Higher". Jag ratar INGEN bra musik, vare sig det gäller klassiskt, rock, pop, eller vad det månde vara.

Vill man idag göra ett pompöst album som luktar Meat Loaf kan man ju faktiskt pilla ihop lite stora kör- och orkesterarr i datorn, DFH:a, linea sin gitarr och lägga skallrande brösttoner i sin kinamick. Slutresultatet blir antagligen helt ok och du har bara lagt ner en kanske 15-20 000 kr på inspelning och instrument.

Instämmer helt! Och därav har vi problemet med den "överproduktion" av musik vi har idag. Vem som helst kan idag upprepa det man till stora kostnader gjorde förr. Den naturliga barriären som kostnaden i sig innebar är försvunnen.

Nej för fan! Anlita den bäste teknikern som kan fås för pengar! Ja, nån som har jobbat med U2, eller Bruce eller nån. Ja, bäst ska han vara i alla fall." Folk som vill bli on-top-of-the-world kommer alltid att sträva efter att känna sig som sådana även om de framstår som pajasar.

Håller helt med! Pengar och teknik är inte de avgörande instrumenten för succé. Anledningen till att jag inte tycker så mycket om ABBA, trots att jag i grunden älskar låtarna, är därför att jag tycker musiken är rejält överarbetad, såväl musikaliskt som produktionsmässigt. Många låtar, inte bara ABBAs, skulle må bra av att skalas av ngt.

Folk sitter med en PC och betongväggar i ett hyrt källarutrymme i ett lägenhetskomplex i Solna, kör 4 skarpa tagningar på de spår som passar artisten bäst. Redigerar ner det. Skickar resultatet till nått skivbolag eller förlag man samarbetar med alternativ bekostar pressning själv och skeppar det till en distributör i Ungern. Säljer 6000 ex i Moldavien. Betalar hyran.

På 70-talet måste motsvarigheten funnits till dessa källarproducenter som antingen drev sin egen verksamhet med studio och utgivning eller tillgodosåg branschen med snabba och mer eller mindre kompletta lösningar för snabb och effektiv popproduktion.

F-låt att jag kortade din text ngt här!! Som jag sagt tidigare så hade man inte så värst många valmöjligheter när det gällde inspelning på 70-talet. Hade ett så enkelt inspelningsprogram som Apples "GarageBand" funnits på 70-talet och kostat 10 miljoner så hade alla ansett det vara lögnaktigt billigt. På den tiden fanns 4-kanals portor och och 2-kanals rullbandspelare och de var svindyra. Eller också fick man gå till den vanliga kassettbandspelaren. Om man inte valde studion...Enda sättet för okänd band att bli kända var genom att uppträda live på folkparker, skolfester, musikfestivaler och liknande. Och inte heller det var så enkelt.

Men jag får fortfarande intrycket om att du anser att lågbudgetsläppp av icke brett säljande skivor var undantaget snarare än bulken av skivutgivningen under 70-talet. Stämmer min tolkning?

Nope! Men det får jag ta på mig. Har nog varit lite otydlig i det fallet.

Som jag sagt tidigare har jag aldrig haft för avsikt att diskutera smak i denna tråd. Snarare har jag försökt sträva efter motsatsen. Det som omtalas som skit har jag försökt väga utifrån dina tidigare smakuttalanden, det vill säga sånt som inte är bredbent arenarock, eller melodiös tyngre rock el.dyl, samt självklart de artister som jag tror de flesta såväl igår som idag är överens om aldrig ens var i närheten av att vara "exceptionellt bra" utan får beskrivas som medelmåttor på sin höjd.

Trots din föresats att inte diskutera musiksmak så avslutar du med att "...de artister jag tror de flesta såväl igår som idag är överens om aldrig ens var i närheten av att vara "exceptionellt bra" utan får beskrivas som medelmåttor på sin höjd". Ja, vad som ÄR "exceptionellt bra" är som bekant ett tänjbart begrepp. För att du hittar ett par luggslitna skivor för 10 spänn styck i en back på ngn loppis ska inte tas som intäkt för att artisten ifråga är dålig. Själv hittade jag en bok på loppis för just 10 kronor. För dig hade förmodligen boken inget värde men jag gav tjejen 200 spänn för den. Nej, jag är inte rik men för den slitna boken hade jag gladeligen gett 1000 kr och förmodligen mer därtill. Man ska aldrig diskutera abstrakta ting som musik, konst, filosofi, teologi och liknande om man vill få definitiva och absoluta svar. I övrigt är den musikstil jag föredrar åt balladhållet, typ Bobby Ljunggrens "För att du finns", "Se på mig" och "Kärleken är". Som sagt: allt välljudande är välkommet i mitt hem!

[ryssen (oregistrerad)]

Problemet är snarare att du fortfarande inte har förstått att jag gillar all typ av musik, från Pachelbels "Kanon i D-dur" från 1600-talet till dagens, tja..varför inte Starpilots "Higher". Jag ratar INGEN bra musik, vare sig det gäller klassiskt, rock, pop, eller vad det månde vara.

Ok, det är som jag redan sagt verkligen brett. Klassiskt och rock och pop! Är det ungefär sån musik man spelar på kommunala musikskolan? Lite Für Elise, lite gammal och samtida pop och rock. Kanske blandningar av de två? Kanske en ORKESTER som om vartannat blandar klassiskt och ROCK!?

Ja, det finns då varianter på allt...

Men säg mig då, du som gillar all typ av musik, vad anser du om att Burial breakade stort 2005? Var det spiken i kistan för den sanna dubstepscenen eller den nödvändiga skjuts framåt den behövde? Eller tycker du som jag att Burial egentligen lutar för mycket åt house för att fullt ut kallas dubstep?

I övrigt kan jag tipsa om den färska Vilkduja/Obsrr-splitten, C-40 kassett med riktigt skön litauisk neo-cabaret. Snygg, påkostad utgåva dessutom.

Du kanske förresten har några intressanta tips på musik från Bangladesh? Alltså genuint inhemsk traditionell musik då. Inga elgitarrer, forcerade bluesinfluenser och sådant.

Och mellan oss verkliga musikälskare emellan, Italiens death industrial-scen av idag är ju ett gapflabb om man jämför med det tidiga nittiotalet... Visst! Eller hur!

Nope! Men det får jag ta på mig. Har nog varit lite otydlig i det fallet.

Ok, det är bra. Vi konstaterar båda att merparten av 70-talets skivutgivning består av lågbudgetskivor med relativt dåligt sparsamt säljande artister.

Är det fortfarande din åsikt att man under 70-talet slapp "skiten" på grund av omkostnader vilka tvingade skivproducenter att bara satsa på grupper som var "exceptionellt bra"?

Trots din föresats att inte diskutera musiksmak så avslutar du med att "...de artister jag tror de flesta såväl igår som idag är överens om aldrig ens var i närheten av att vara "exceptionellt bra" utan får beskrivas som medelmåttor på sin höjd". Ja, vad som ÄR "exceptionellt bra" är som bekant ett tänjbart begrepp.

Precis, jag bemödar mig inte att bedöma huruvida musiken de spelar tilltalar mig eller inte. Däremot kan man utifrån deras brist på karisma, individualitet eller bristande framförande ana att de flesta ansåg det vara anonymt, buskisartat, tråkigt eller bara sorgligt såväl 1976 som 2009.

Visst, avvikande meningar finns alltid, inte minst då det kommer till vad man uppskattar. Något som du med stor entausiasm använt denna tråd för att påvisa:

Massor med bra skivutgivningar?! Kan du nämna en, tack...

Ledsen grabbar, inget ni nämnde rörde vid en sträng hos mig.

Helgjutna skivor med BRA låtar från första till sista spelminuten. Inga halvmesyrer här inte.

Vet inte om du skämtar med mig, så det pling-plong skulle vara musik?!

Låt mig gissa; du är en av dem som föll i extas vid den svenska uttagningen till Melodifestivalen? Right?

Men ärligt talat; jag fattar inte finessen med att kalla en bastrumma, en kagge, en enahanda basgång och en syntslinga enformigare än döden i kistan, för musik.

Kom inte och läxa upp någon annan för att vara snabb i att döma såväl andras smak som verk.

Dessutom kanske du förstår utifrån citaten ovan varför jag upplevt din ton som arrogant, då du placerade ett frågetecken inom parentes efter det ordet i post #205 antar jag att det var aningen oklart från ditt håll.

För att du hittar ett par luggslitna skivor för 10 spänn styck i en back på ngn loppis ska inte tas som intäkt för att artisten ifråga är dålig.

Som jag redogjorde tidigare, det är de dammiga, bortglömda medelmåttorna eller bottennappen som intresserar mig, det är därför jag är där och gräver i backarna. Personligen ser jag det lortiga och avvikande som vida vackrare och intressantare än de sliskiga toppskikten.

Man ska aldrig diskutera abstrakta ting som musik, konst, filosofi, teologi och liknande om man vill få definitiva och absoluta svar.

Man ska ej heller kasta sten i glashus, det blir bara så fel.

[Amis]

Ok, det är som jag redan sagt verkligen brett. Klassiskt och rock och pop! Är det ungefär sån musik man spelar på kommunala musikskolan? Lite Für Elise, lite gammal och samtida pop och rock. Kanske blandningar av de två? Kanske en ORKESTER som om vartannat blandar klassiskt och ROCK!?

Ja, det finns då varianter på allt...

Rena rama rappakaljan alltsammans. Fattar inte ett skit!

Men säg mig då, du som gillar all typ av musik, vad anser du om att Burial breakade stort 2005? Var det spiken i kistan för den sanna dubstepscenen eller den nödvändiga skjuts framåt den behövde? Eller tycker du som jag att Burial egentligen lutar för mycket åt house för att fullt ut kallas dubstep?

I övrigt kan jag tipsa om den färska Vilkduja/Obsrr-splitten, C-40 kassett med riktigt skön litauisk neo-cabaret. Snygg, påkostad utgåva dessutom.

Du kanske förresten har några intressanta tips på musik från Bangladesh? Alltså genuint inhemsk traditionell musik då. Inga elgitarrer, forcerade bluesinfluenser och sådant.

Och mellan oss verkliga musikälskare emellan, Italiens death industrial-scen av idag är ju ett gapflabb om man jämför med det tidiga nittiotalet... Visst! Eller hur!

Vet faktiskt inte hur många gånger jag ska behöva upprepa mig i denna fråga, men jag gör ett nytt försök; Allt, precis allt, som jag betraktar som njutbart är välkommet. Om det sen gäller en sitarspelande indier från Goa eller en beriden flöjtspelare från Inre Mongoliet har alltså ingen betydelse.

Ok, det är bra. Vi konstaterar båda att merparten av 70-talets skivutgivning består av lågbudgetskivor med relativt dåligt sparsamt säljande artister.

För att inte skapa fler oklarheter vill jag förtydliga att detta självfallet gäller samtliga decennier, och inte bara 70-talet.

Är det fortfarande din åsikt att man under 70-talet slapp "skiten" på grund av omkostnader vilka tvingade skivproducenter att bara satsa på grupper som var "exceptionellt bra"?

Yepp!

Precis, jag bemödar mig inte att bedöma huruvida musiken de spelar tilltalar mig eller inte. Däremot kan man utifrån deras brist på karisma, individualitet eller bristande framförande ana att de flesta ansåg det vara anonymt, buskisartat, tråkigt eller bara sorgligt såväl 1976 som 2009.

Visst, avvikande meningar finns alltid, inte minst då det kommer till vad man uppskattar. Något som du med stor entausiasm använt denna tråd för att påvisa:

Har du någon form av exklusiv ensamrätt att bedöma vad som är att betraktas som "brist på karisma", "individualitet", "brister i framförandet" och liknande? En rätt som dessutom tycks sträcka sig genom decennierna?!

Kom inte och läxa upp någon annan för att vara snabb i att döma såväl andras smak som verk.

Dessutom kanske du förstår utifrån citaten ovan varför jag upplevt din ton som arrogant, då du placerade ett frågetecken inom parentes efter det ordet i post #205 antar jag att det var aningen oklart från ditt håll.

Nu är du ute och vimsar igen med dina lösryckta inlägg. Det begriper väl t o m du att man inte kan ta ut en mening i ett sammanhang för att påvisa en uppfattning man har. Ska jag göra detsamma med dina inlägg?

Som jag redogjorde tidigare, det är de dammiga, bortglömda medelmåttorna eller bottennappen som intresserar mig, det är därför jag är där och gräver i backarna. Personligen ser jag det lortiga och avvikande som vida vackrare och intressantare än de sliskiga toppskikten.

Bra! Då är vi överens om åtminstone en sak!

Man ska ej heller kasta sten i glashus, det blir bara så fel.

Instämmer! Jag hoppas bara du följer det rådet också.

[Demonproducenten]

Allt, precis allt, som jag betraktar som njutbart är välkommet.

och på vilket sätt skiljer detta dig från vem som helst?

man gillar det man gillar å inte det man inte gillar

jaha?

men vad har detta med skivindustrin att göra?

och hur styrker detta dina påståenden om försäljning å hur mycket som kan räknas som skit idag kontra på 70-talet - annat än din egna personliga smak?

[Amis]

och på vilket sätt skiljer detta dig från vem som helst?man gillar det man gillar å inte det man inte gillar

jaha?

Ja, precis, jaha? Förstår inte vart du vill komma. Tycker det är ganska självklarheter du kommer med.

men vad har detta med skivindustrin att göra?

Vad har vad med skivindustrin att göra?

och hur styrker detta dina påståenden om försäljning å hur mycket som kan räknas som skit idag kontra på 70-talet - annat än din egna personliga smak?

Har inte all musikförsäljning med personlig smak att göra?! För övrigt har jag redan styrkt detta ett antal gånger i denna tråd.

[Stolle]

Nu tror jag Amis driver med oss?

[carlrolf]

Nu tror jag Amis driver med oss?

Får den känslan jag med.