Jump to content
Sign in to follow this  
Guitar Nilsson

44,1 eller 48 kHz?

Recommended Posts

I min nya Tascamporta kan man välja 16 eller 24bit, jag spelar alltid in på 24. Men sen kan man även välja 44,1 eller 48kHz.

På förra valde jag 44,1 för tio år sen o körde på det sen utan att testa 48. Vad är bäst?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Annons

"Lämpligast", är ett bättre ord än "bäst" i denna frågeställningen.

Är slutdestinationen audio-CD, så kör du med 44.1 - och om det är till film, så kör du med 48.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest k9

Det enda skälet jag ser till att köra på högre än så är om man vill ha filerna sparade i högre kvalité än det som är standard idag. Problemet jag ser med 44,1 är att den siffran gör att vi kommer nära det som det mänskliga örat kan höra när vi tar med Nyquistfrekvensen i beräkningen. Denna teori säger att om vi spelar in i 44,1 så kommer frekvenserna i ljudet vi kan få ut vara hälften av denna samplerate. Eftersom vi hör ungefär 20-20 000kz så kommer vi nära det område vi kan förväntas att höra. Så frågan är om man faktiskt kan uppleva ljuden som ligger i de högre frekvenserna fast att man inte hör dem?

Tycker själv att det är bekvämare för örat att jobba i 24/96 istället för 24/44,1 då jag upplever ljudet som öppnare och känner mig som om jag vistas i ett större rum. Tvärtom så känner jag mig instängd om jag jobbar i 16/44,1. 

Har testat min hörsel ganska nyligen och märkte att jag får problem med obehag på vissa frekvenser som jag knappt kan höra medans andra orsakar en ASMR reaktion hos mig. Inser att detta kan leda till att jag inte alls upplever ljud som folk utan ASMR gör. 

Edited by k9

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är lite lurigt, det där. Om du tycker det låter bättre med 96kHz, så kan det bero på att ditt ljudkorts omvandlare eller filter inte är neutrala, utan färgar lite olika vid olika frekvenser. Det kan också vara psykologiskt, så att du "vet" att det "ska" låta bättre eftersom det är högre samplingsfrekvens. "Mer öppet" kan exempelvis komma från en onaturlig diskanthöjning - eller att LP-filtren släpper igenom någon nedvikt frekvens som du upplever som behaglig, men som egentligen inte borde finnas - eller så kan det vara att det låter mer neutralt, så att det du upplever faktiskt ÄR rätt...

Utan att blindtesta går det inte att vara säker. Själv har jag aldrig upplevt något behov av att gå över 44.1kHz.

Enligt Dan Lavrys utredning är allting över 60kHz samplingsfrekvens helt meningslöst, så på sitt sätt är det synd att standardfrekvenserna blev som de blev. Hade det hamnat på 60kHz istället för 44.1, så hade det aldrig behövt uppstå några frågetecken...

http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-white-paper-the_optimal_sample_rate_for_quality_audio.pdf 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest k9

Spelar ingen roll vilket ljudkort jag haft. Har alltid tyckt att det låter bättre vid 24/96 än det gjort vid t ex 24/48. Märker dock ingen skillnad om jag går upp till 24/192. På samma sätt kan fel instrumentkabel låta instängd och lätt klaustrofobisk för mig. 

Har hunnit äga ett tiotal ljudkort som jobbat i 24/96 (eller högre) och inget av dem har varit ett undantag i mina öron. Vist så har de låtit aningen olika men alla har låtit bättre om man kör dem i 24/96, tycker jag. 

I mitt fall så är det nog så att jag upplever övertoner på ett sätt som andra inte gör. Har alltid haft bättre hörsel än alla annan jag känner. Har alltid haft förmågan att följa två samtal samtidigt och ändå kunna förstå och svara på bägge. Varje rum jag går in i är för mig lika mycket ett ljudlandskap som det är ett landskap man ser. Hör oftast ventiler som susar och hur alla väggarna låter. Kan blunda och navigera mig runt i rummet genom att knäppa med fingrarna eller smacka med munnen för att höra vart väggar och vissa hinder är. Antar att det är någon form av superhörsel, kanske en hjärnskada, som gör att jag saknar vissa filter som andra använder för att sålla bort onödig information. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Spelar ingen roll vilket ljudkort jag haft. Har alltid tyckt att det låter bättre vid 24/96 än det gjort vid t ex 24/48. Märker dock ingen skillnad om jag går upp till 24/192. På samma sätt kan fel instrumentkabel låta instängd och lätt klaustrofobisk för mig. 

Har hunnit äga ett tiotal ljudkort som jobbat i 24/96 (eller högre) och inget av dem har varit ett undantag i mina öron. Vist så har de låtit aningen olika men alla har låtit bättre om man kör dem i 24/96, tycker jag. 

I mitt fall så är det nog så att jag upplever övertoner på ett sätt som andra inte gör. Har alltid haft bättre hörsel än alla annan jag känner. Har alltid haft förmågan att följa två samtal samtidigt och ändå kunna förstå och svara på bägge. Varje rum jag går in i är för mig lika mycket ett ljudlandskap som det är ett landskap man ser. Hör oftast ventiler som susar och hur alla väggarna låter. Kan blunda och navigera mig runt i rummet genom att knäppa med fingrarna eller smacka med munnen för att höra vart väggar och vissa hinder är. Antar att det är någon form av superhörsel, kanske en hjärnskada, som gör att jag saknar vissa filter som andra använder för att sålla bort onödig information. 

Det är nog möjligt att du har hyperacusis...?

Instrumentkabeln är ett kapitel för sig. Eftersom gitarrmickarna är högohmiga, så fungerar de tillsammans med kapacitansen i kabeln som ett lågpassfilter, så det är viktigt med så låg kapacitans som möjligt. En vanlig standardkabel kan ge ett diskantfall ganska långt ner i hörbara frekvenser redan vid 5-6 meters längd. Om samma kabel däremot kopplas mellan apparater i studion, så faller ingenting bort, eftersom apparaterna alltid har lågohmiga utgångar och högohmiga ingångar och därför inte är känsliga för kabelns kapacitans.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest k9

Det är nog möjligt att du har hyperacusis...?

Instrumentkabeln är ett kapitel för sig. Eftersom gitarrmickarna är högohmiga, så fungerar de tillsammans med kapacitansen i kabeln som ett lågpassfilter, så det är viktigt med så låg kapacitans som möjligt. En vanlig standardkabel kan ge ett diskantfall ganska långt ner i hörbara frekvenser redan vid 5-6 meters längd. Om samma kabel däremot kopplas mellan apparater i studion, så faller ingenting bort, eftersom apparaterna alltid har lågohmiga utgångar och högohmiga ingångar och därför inte är känsliga för kabelns kapacitans.

Intressant! Möjligtvis så har jag någon form av hyperacusis eftersom jag inte känner någon smärta så trodde min neurolog att det är just neurologiskt och inte något krångel med örat. Vilket ju tyder på just hyperacusis. Har ASMR också även fast det inte finns enligt många bedömare. 

Instrumentkabeln var bara ett annat exempel på att min hörsel är aningen/betydligt känsligare an ändras, och hör som du säger till ett annat ämne i sig. Men det var ju bra att lära sig detta om kablarna med. Så tack för det. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.