Jump to content
Sign in to follow this  
  • entries
    16
  • comments
    19
  • views
    15,481

Subtraktiv ambience … ?

Sign in to follow this  
Nils Erikson

5,101 views

Besynnerlig titel kanske, men jag ska strax förklara.

Jag jobbar för tillfället med ett ambient syntalbum inspirerat av bl a Jean Michel Jarre, Vangelis, Tangerine Dream och Daft Punk. Till mitt förfogande har jag förvisso en uppsjö av mjukvaruinstrument men för att inte drunkna i möjligheter tänkte jag begränsa mig till att använda de hårdvarusyntar som står i min hemstudio. Begränsningar är nämligen bra för kreativiteten, har jag märkt, om man inte överdriver dem.

För ett par år sedan gjorde jag en mer poppig instrumentalskiva med enbart ett akustiskt piano, en Sequential Circuits Prophet 600 (sexrösters analogsynt från 1982) samt en liten analog rytmbox vid namn SoundMaster SR-88. Jag tillät mig inga ytterligare pålägg, dock en hel del effekter i mix, mest delayer, kompressorer och reverb. Det visade sig vara en hanterlig kombo och under några stjärnklara sommarnätter blev nästan hela den plattan till (Spotify / Apple Music). Singellåten Stranger remixades (Spotify / Apple Music) senare av SoundFactory (producenten Emil Hellman) och tog sig upp på Top 20 på svenska DJ-listan över mest spelade dansgolvslåtar under våren 2012. Kudos Emil! :)

Nu är min älsklingssynt Prophet 600 med i matchen igen, denna gång systemuppgraderad och ihop med ett Kurzweil SP4-7 stagepiano, Dave Smith Mopho (analog monosynt) samt den lilla Korg Monotron för ljudeffekter. En behändig kvartett.

Som arbetsmetod till ambientskivan använder jag något som skulle kunna kallas subtraktiv komposition. Det låter kanske märkvärdigt men är egentligen simpelt och passar bra för frasloop-baserade eller allmänt repetitiva stilar, exempelvis inom electronica, som inte bygger på vers/refräng-tänket. Ableton Live är ett utmärkt verktyg för detta, men jag använder, old-school som jag är, Cubase.

Först hittar man ett bärande grundmönster som håller för upprepning, t ex ett beat eller någon sequencerfras som får loopa. Sedan lägger man till fler instrument i arret, i mitt fall pads, bas, en extramelodi, lite piano med mera, tills ljudbilden är ”mättad” men fortfarande helt utan låtform. Därefter kopierar man upp hela paketet till lagom låtlängd och börjar sedan *plocka bort* del efter del på olika spår, för att liksom baklänges skapa en fungerande dramaturgi. Lite som att mejsla fram en skulptur ur ett massivt marmorblock.

Genom att prova sig fram märker man vilka delar som passar bäst ihop. Funkar det att ha bara arpeggiot och basen i åtta takter? Hur blir det med piano och pads en vända? osv. Om vilka kombinationer som helst fungerar blir det lätt att subtrahera fram en helhetsform. Som extra topping kan man lägga något mer fritt över alltihop, t ex ljudeffekter eller cymbaler för att förtydliga den nu uppkomna formen, eller något annat finlir som inte är loopat. Sedan är det bara att trimma alla skarvar och mixa.

God Jul!

/NE

PS: Sedan kallas ju syntar med oscillator, filter och envelopgenerator ibland också subtraktiva, men det är en annan historia.
DS

Sign in to follow this  


0 Comments


Recommended Comments

There are no comments to display.

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By Studio
      Hur skriver man en låttext som berör? Hur skriver man ett riktigt svängigt riff? Hur viktig är tonarten? Detta och mycket annat får du läsa om i vår låtskrivarserie av Johan Wåhlander och Jan Sparby. Det här är del 1 av 7.

      I denna första del får lära dig att skriva om känslor så att dina låtar också verkligen väcker känslor hon den som lyssnar. Tricket är att, som det heter, gestalta hellre än att förklara. Häng med.
      Ofta sämre att förklara känslor
      Låtskrivare vill ganska ofta berätta om starka känslor. Många tror att det enklaste och mest effektiva är att helt enkelt berätta och förklara vad personen i sången känner, men det är faktiskt långt ifrån alltid det bästa. Tvärtom är det något du skall försöka undvika, så långt det går. En stor nackdel med att förklara vad någon känner är att det inte finns nåt utrymme kvar för lyssnarnas fantasi och inlevelse. Genom att förklara ställer du lyssnarna vid sidan av texten, eftersom du inte bjuder in dem att tänka själva, läsa mellan raderna och dra sina egna slutsatser.
      Nyckel: gestalta!
      Det är bättre att skriva en text som utmanar en aning genom att kräva att den som lyssnar lever sig in i texten för att kunna förstå den. Det är sådana texter som drar in den som lyssnar och skapar en känsla av att vara mitt i handlingen och alla känslorna. Förklara inte så mycket – gestalta istället.
      Gestalta – vad är det?
      Här kommer tre effektiva sätt att gestalta känslor:
      Använd bildspråk: Istället för att säga ”Jag är så kär” skriver Shawn Colvin: ”I never saw blue like that before, across the sky, around the world” (en textrad ur låten Never Saw Blue Like That). Tomas Andersson Wij beskriver att vara ledsen med orden ”Här i sätet bakom ditt sitter jag och håller fast ett regn så gott jag kan” (ur: Ett slag för dig).
        Gestalta genom att låta någonting hända som ett resultat av en känsla. Låt säga att du vill berätta hur mycket du saknar en viss person. Hur mycket du saknar någon som just dött. Någon som just begått självmord genom att hoppa från en bro, för att vara mer precis – som Bobby Gentry gör i sin sång Ode To Billie Joe (1967). I slutet av sången skulle du kunna låta berättarrösten (en tjej) förklara hur mycket hon saknar och längtar efter den person som inte längre finns. Det kan gå, men det kan också att bli ganska platt. Ett annat, mycket bättre, berättargrepp är att gestalta hennes känslor genom att låta henne göra någonting som avslöjar vad hon känner:

      “And me, I spend a lot of time pickin’ flowers up on Choctaw Ridge, and drop them into the muddy water off the Tallahatchie Bridge.”
      – några textrader ur låten “Ode To Bille Joe” av Bobby Gentry.
        Använd musiken för att gestalta. Musiken i din låt har samma funktion som din röst när du talar. Med hjälp av din röst kan du, till exempel, poängtera att det du just sa var sarkastiskt. Orden var trevliga – men rösten var elak. Musiken i din låt kan på samma sätt ge texten en ny vinkling. Du kan få fram många olika sorters betydelser i texten utan att förklara ordagrant. Vad tycker duon Adolphsson & Falk om Julen? Lyssna på deras låt Mer Jul. Om man bara läser texten utan att höra musiken anar man visserligen att någonting inte står rätt till, att texten inte skall tas helt bokstavligt. Den verkar lite överdriven.
      ”En show glöms bort om den bara visar opp effekter man knappast anar, så ge mig trettio grader kallt, tomtar överallt och en skog av gröna granar.”
      Den som inte bara läser texten, utan lyssnar på låten förstår redan från början att texten är ironisk. Musiken i jullåtar brukar vara glad och uppåt, men Mer Jul är riktigt deppig. Den går i moll och är arrad stelt och livlöst. Det framgår ganska fort, trots textens bokstavliga betydelse, att julen inte alls är särskilt bra för oss. Den är ytlig, kall och meningslös. Julens överflöd är inte för alla och den som är ensam blir dubbelt så ensam under julen. Fast, julen är ju lite rolig också, för jösses vad vi älskar att (något oreflekterat) entusiastiskt sjunga med i denna odödliga jul-hit från 1984.

      Fler delar i serien
      Så väcker du känslor hos lyssnaren (denna) Så får du till ett riktigt svängigt riff Låna filmregissörens knep när du skriver låtar Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet 7 användbara ackord du måste känna till Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus 5 tips till låtskrivarens verktygslåda
      Om artikelförfattarna

      Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
      Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.

      Artikeln publicerades ursprungligen 2017-12-12.
    • By Studio
      Ett bra riff ger låten energi. Och en av de viktigare aspekterna av riff är rytmen. Så hur får man egentligen ett riff att svänga? Det svarar Johan och Jan på i del 2 av 7.

      Två sidor av rytm
      Riff är viktiga och vanliga i de flesta genrer. De spelas om och om igen och snurrar som delarna i en motor – och kan driva låtar. Riff och rytm hör ihop! För att rytmen i riffet skall fungera bra och ge en känsla av sväng behöver du tänka på två saker:
      1. En spännande rytm. Rytmen behöver inte vara speciellt komplicerad. Lyssna på Like a Feather av Nikka Costa, Justin Stanley och Mark Ronson.
      2. Det behöver finnas en tydlig känsla av puls (!) Rytmen behöver någonting att svänga mot. Så fort känslan för pulsen försvinner slutar rytmen i riffet att fungera som du tänkt.
      Var finns pulsen?
      Om pulsen inte är så tydlig i det instrument som spelar ditt riff behöver det finnas andra instrument där man kan känna pulsen. Lyssna på brassriffet i låten I Want to Take You Higher med Sly & The Family Stone . Om brasset hade spelat riffet utan komp hade det varit svårt att känna pulsen, men eftersom trummorna finns med svänger riffet bra.
      I andra riff är det enkelt att känna pulsen. Ett exempel finns i de första fyra takterna av Machine Gun av Jimi Hendrix. Lyssna också på Counting To Sleep av Wallis Bird. I båda låtarna fungerar intro-riffen bra alldeles på egen hand.
      Alltså: Om du har problem med svänget i ett riff: Prova att låta något annat instrument bidra med tydlig puls, eller lägg till någonting i riffet som gör att pulsen känns mer.

      Fler delar i serien
      Så väcker du känslor hos lyssnaren Så får du till ett riktigt svängigt riff (denna) Låna filmregissörens knep när du skriver låtar Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet 7 användbara ackord du måste känna till Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus 5 tips till låtskrivarens verktygslåda
      Om artikelförfattarna

      Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
      Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.

      Artikeln publicerades ursprungligen 2017-12-26.
    • By Nyhetsroboten
      Linköping, Sweden, September 24th, 2020: Imagine traveling in time to the early '70s, an era where new and experimental sounds were shaping pop music and taking it a step further. Softube’s Model 72 Synthesizer System is your vintage synth time machine. It’s component modeled down to the smallest details from a 1972 hardware unit in pristine condition with all the quirks and non-linearities intact, hence the name Model 72.

      The result is incredibly authentic sound, with all the warmth and smoothness heard in countless records. Now imagine this classic has traveled into the future to pick up some contemporary features, like doubling and stereo spread, and evolve into a full system with multiple versions for different applications. Wish you were here? Take the Autobahn.
      Use it as an instrument and more
      As a full system, Model 72 allows producers to create some very unique sounds on several different platforms. All of these are included in Model 72:
      Model 72 Instrument
      Use the instrument plug-in on instrument channels to create the original sounds this synth is known for with a connected MIDI controller, the built-in keyboard, or editing notes in your DAW.
      Model 72 FX
      Using the synth as an effect by running an external sound source to the external audio input is a common use case heard on countless albums from the '70s to today. Add the FX plug-in to your audio or mix track to replicate this external input feature and use the distortions and filter on your sound source.
      Modular Ready: 7 modules for Softube Modular
      All the Model 72 Instrument sections are available as individual modules for Softube Modular, ready to be added to your Eurorack system. It’s easy to combine single parts of the synthesizer in a modular workflow to build patches and get authentic vintage monophonic sounds.
      Amp Room Ready
      The Model 72 Amp Room module consists of the fat sounding filter from this legendary synthesizer complete with envelope follower, cutoff, resonance, and drive. Create truly unique sounds for guitar, bass, and keyboards with a vintage vibe with this incredible envelope filter effect.

      In short
      NEW: Model 72 Synthesizer System An entire system based on a classic analog monophonic synth from the early 1970s with the emphasis on sound quality Era correct: component-modeled to perfection, with all the quirks and non-linearities intact – it sounds and behaves just like its original hardware counterpart Actual use cases and tricks of the hardware correctly replicated in the software Four versions included: Model 72 Instrument, Model 72 FX, Model 72 module for Softube Amp Room, and seven Model 72 modules for Softube Modular Create combinations in Modular never possible before in real life or in the world of software Software-exclusive features added: doubler, stereo spread effect, and expanded controls Read more here
    • By Björn Olsberg
      Idag är det viktigare än någonsin att din potentiella hitlåt har en ”hook” som fastnar vid första lyssningen. Här är proffsens bästa tips för hur du vässar till en vinnande hook.
      Av @Björn Olsberg och @Mats_S
      ”Jag går och fiskar... låt oss fiska, fiska fiskar”.
      Denna textrad lär förmodligen inte gå till musikhistorien varken för sin djupsinnighet eller litterära kvalitet, men den är ett bra exempel på vad en hook kan innebära för en låts framgång – eller icke-framgång – när det gäller topplisteklättring.

      En hook är en musikalisk ingrediens som biter sig fast i lyssnarens huvud och som helt enkelt gör det omöjligt att sluta nynna på låten. Hooken kan vara en sångfras, en melodislinga, en basgång, ett visst sound, eller egentligen vad som helst.
      – Att tipsa om om hur man skapar en hook faller på sin egen orimlighet. Man ska absolut inte fokusera på att pressa fram hookar. Det blir krystat och skaver på trumhinnan. Man ska sträva efter bra musik och lika bra texter. Den bästa hooken uppstår spontant eller av tillfälligheter, säger Patrick El-Hag som är aktuell med albumet ”Så där”.
      – En hook kan vara en stark refräng men även en instrumentalslinga. Monotoni i till exempel hiphop i största allmänhet blir lätt hookig, till exempel Snoop Dogs ”Drop it like it’s hot”. Irriterande visslingar har också en tendens att bli hookar, som Roxettes ”Joyride” och Kents ”Dom andra”. Personligen föredrar jag dock lite mer subtila hookar, fortsätter Patrick El-Hag
      En enkel väg att gå är att sampla en hook från en känd låt eller någon fullkomligt obskyr produktion och arbeta om den. Daft Punk är mästare på att gräva fram hookar i gamla skivbackar och stöpa om dem till hitlåtar.
      Ett annat sätt att sampla sig till framgång är Paul Hardcastles klassiska ”19”, där han samplade röster från nyhetssändningar, även om denna metod kanske fungerade bäst i samplingsteknikens barndom, då det fortfarande var en ny och fräsch företeelse.
      En annan metod är att använda instrumentering som bryter mot stilen i övrigt, vilket exempelvis Rednex gjorde med Cotton Eye Joe och dess fiolbaserade hook.
      Att en basgång också kan bli en kraftfull hook är discorökaren Good Times med Chic ett bra exempel på. När Nile Rodgers och Bernard Edwards tillsammans skrev låten år 1979 kunde de förmodligen inte ens ana att det de skapat skulle komma att bli en av de mest samplade låtarna genom tiderna.

      Tre frågor 
      Vilken är den bästa ”hooken”?  Hur viktigt är det med en bra hook? Har det blivit viktigare?  Vilka är dina bästa tips för att skapa en hook som lyssnaren inte glömmer i första taget? Patrik Magnusson (Ram Pac/Cosmos Studios) 
      Finns en jäkla massa, men Take on me med A-ha har en fantastisk melodislinga.  Betydligt viktigare än vad många tror. Det är i stort det som de flesta minns av en låt vid första lyssningen. I princip alla stora/kända låtar har en hook av något slag. Har nog blivit viktigare och viktigare med tanke på att det görs en otrolig massa låtar idag. Och man har ofta bara en lyssning på sig.  Svårt att säga då en hook kan bestå av så mycket: gitarriff, syntslinga, sång, textrad med mera. Men genomgående så tror jag att ju enklare desto bättre. Känns den sen både unik och lite bekant på samma gång så är du hemma.

      Pernilla Andersson (Shortlist) 
      Jag tycker vissel-hooken till låten The Good, the Bad and the Ugly av Ennio Morricone är oslagbar. Samtidigt är det svårt att välja endast en låt. Gimme gimme gimme-orgelhooken av Abba ligger också bra till. Introriffet på Back in black är också en jävligt bra hook. Vet inte om det har blivit viktigare, men det är klart, får man till en rejält bra hook så är det ju kalas. Tycker dock att letandet efter den perfekta hooken har gått lite överstyr. Tycker ofta att man kan höra på hitmusik idag att hookarna är skitnödiga. Visst, man minns hooken, men är den så bra egentligen? Det finns ju förstås en poäng med irriterande hookar som inte vill lämna skallen, men för mig är det inte en väg att gå.  En bra hook är ofta ganska kort, sällan har man hört en 30-sekundershook. Tycker också att den kan ligga i princip i vilket instrument som helst. Dumb Dan (Daniel Lindeberg)
      ”We Are The Robots” av Kraftwerk. Alla som hört den minns den. Kraftwerk är bra på att kombinera catchiga melodier med roliga effekter.  Viktigare. Hookar har alltid varit viktiga, men idag räcker det inte med en effektiv melodi, även soundmässigt måste det finnas hookar att hänga upp lyssnandet på.  Tänk på att resten av arret måste framhäva hooken och skala därför bort allt onödigt.
      Fredrik Thomander (Epicentre)
      ”Who-hoo” i Song 2 med Blur.  En bra hook är livsviktig i dag när utbudet av musik är så stort.  Att kombinera en lättillgänglig melodi med ett annorlunda uttryck samt att någonstans lägga till ett överraskningsmoment.
      Hanne Sørvaag
      Just nu är det nog ”ella, ella, ella”-delen i låten Umbrella med Rihanna som har den bästa hooken, tycker jag. Den upprepas mycket, och det är ett nytt och annorlunda ord och det gör det intressant. Annars är det bara hantverksmässigt bra och starka melodier som alltid fungerar. Av mina egna låtar är det min listetta i Norge, ”Brief & Beautiful”, som i öppningslinjen till refrängen går upp på en hög ton som är lite oväntad, ett klassiskt rysningstrick. Nu är det stort fokus på hookar. Ju fler låtar som kommer ut, desto hårdare blir konkurrensen om att sticka ut och få till en låt som folk kommer ihåg. Ja, hooken blir viktigare och viktigare och som låtskrivare försöker man hitta fram till det som är lite speciellt, både i melodin, texten och i spåret som helhet. Det finns ju inga regler men det finns en hel del verktyg som kan vara smarta att använda om man vill få till en hit med bra hook. Spara noterna i refrängen tills man kommer dit. Ofta har ju refrängen högre toner, man vill ju att lyssnaren ska känna att ”här kommer refrängen”. Ett lyft, eller en tydlig markering på något sätt. Textmässigt kan det vara bra med ett ord som lyssnaren kommer ihåg, så man hör vad titeln är och gärna så att man utifrån den förstår vad låten handlar om. Niklas Olovson (ena halvan av producentduon Machopsycho) 
      Tar mig emot lite att säga Winds of change med Scorpions, men det där jävla visslandet i introt är ju lika genialiskt som vedervärdigt. En annan grym hook har Cardigans i sin låt My Favorite Game.  Får man till en bra hook idag i sin produktion så har man lyckats halvvägs med att få med låten på skiva, kanske till och med som singel. Hooken är ju verkligen inte allt, men visst är det viktigt.  En riktigt bra hook ska vara enkel, irriterande enkel, samt kraftfull. Och om man nu har hittat en sådan hook ska man ta i utav helvete och inte gömma den i musiken. Ta ut svängarna och slänga ut den, kletig och självhäftande i ansiktet på folk!
      Hookar vi minns 
      Axel F, Harold Faltermeyer 1999, Prince  19, Paul Hardcastle  Cotton Eye Joe, Rednex  Da Funk, Daft Punk  The Final Countdown, Europe  Crazy in love, Beyonce  Born in the USA, Bruce Springsteen  Good Vibrations, Beach Boys  Another Brick in the Wall (Pt. 2), Pink Floyd  Personal Jesus, Depeche Mode  Das Modell/The Model, Kraftwerk  Scar Tissue, Red Hot Chili Peppers  Epic, Faith No More  Smells Like Teen Spirit, Nirvana  Play that funky music, Wild Cherry Hookar vi helst vill glömma 
      (men inte kan) 
      Macarena, Los del Rio  Boten Anna, Basshunter  I’m too sexy, Right said Fred  Where do you go, No Mercy  Sexy eyes, Whigfield  ATB, 9pm  Boys boys boys, Sabrina
    • By Eva Hillered
      När du precis har skrivit en låt kan du räkna med att ditt omdöme inte är det bästa. Här är verktygen som hjälper dig att förbättra dina låtar och ta dem till nästa nivå.
      Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.

      Bild: Pixabay
      1. Vila
      Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.
      2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
      Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.
      En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.
      Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.
      Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.
      Bra dynamik

      Otillräcklig dynamik

      Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.
      Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.
      Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.
      Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.
      Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.
      3. Arbeta med texten
      Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.
      Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.
      När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.
      Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.
      Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...
      Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.
      Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.
      Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.
      Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.
      Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.
      4. Hitta samspelet mellan text och musik
      Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.
      5. Få respons på det du har gjort
      Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.