Jump to content
  • Fyra problematiska frekvensområden och hur du tämjer dem

    FREDAGSTIPSET: Vad skulle du säga om jag berättade att det finns fyra återkommande frekvensområden som ställer till det för oss som mixar? Fyra områden du med fördel kan visa lite extra hänsyn och genom detta frambringa mer välljudande musik.


    Jon Rinneby

    hifi.thumb.jpg.8e4270f858b2401f1f0624378308a27b.jpg

    Ni som följt mina Fredagstips vet att jag ogärna, eller rättare sagt gärna undviker att berätta exakt hur du ska göra för att uppnå ett visst resultat. Jag tror helt enkelt inte på att mixa efter recept och är en fast förespråkare av att varje mix är unik och därför kräver sitt speciella tillvägagångssätt. Med detta sagt tror jag ändå det är bra att stundvis ge lite mer handfasta tips av karaktären ”gör så här” och då ta risken att mindre vana studiorävar eventuellt tolkar dessa som ”den rätta lösningen” eller genvägen till ljudeufori. Så är naturligtvis inte fallet.

    Vidare är det viktigt att förstå att det egentligen inte finns något som heter problemfrekvenser eftersom alla frekvenser kan vara problematiska, eller oproblematiska för den delen, beroende på sammanhanget. Men för enkelhetens skull väljer jag alltså att kalla dem just problemfrekvenser, vilket kan tyckas vara ett illa valt ord.

    Volym och mellanregister
    En equalizer är i grunden inte något annat än en helt vanlig volymkontroll för en vald frekvens. Med detta menar jag att lösningen på dina mixproblem många gånger kan lösas genom en så enkel sak som att höja eller sänka volymen på dina kanaler, innan du börjar krångla med equalizern. Vidare vill jag tipsa om ett knep som kan hjälpa när du ska ratta mellanregistret, speciellt om du arbetar med många kanaler eller har ett rum med bristfällig akustik: Lägg en equalizer sist på masterkanalen och skär bort allt under 200-300 Hz med ett högpassfilter. På så vis försvinner den lägsta basen som annars lätt kan leda dig på villovägar när du rattar just mellanregistret. Skruva på som vanligt och plocka sedan bort equalizern från mastern när du är klar.

    30 Hz
    30_hz.png.e54a21989937894c12e3f8f1e7d223b2.png

    Du kan visserligen höra (och definitivt känna) frekvenser under 30 Hz, men faktum är att dessa till största del består av lågmält oväsen som inte tillför något. Det är därför en god idé att skära bort detta med ett högpassfilter på samtliga kanaler, till och med på bas och baskagge. Det tillhör också vanligheten att högpassa betydligt högre upp än så på resten av kanalerna, där ett vanligt knep är att högpassa i kontexten. Det vill säga att du inte sololyssnar på kanalen du skalar av botten på. Tjusningen med detta är att du vågar skära bort betydligt mer, eftersom du nu automatiskt lutar dig tillbaka på bottenkanalerna. Resultat blir en mindre grötig mix med tydligare och mer väldefinierad bas. Var dock aktsam med att inte plocka bort allt för mycket, då musiken riskerar att tappa energi i det lägre mellanregistret.

    150 Hz
    150_hz.png.820c0f0a5e7cb30d39f7f3741a4017be.png

    Området runt 150 Hz är oerhört viktigt för att musiken ska kännas stabil och kraftfull. Samtidigt är det just här sång, bas och gitarrer (med mera) alltför ofta har fula resonanstoner, vilka äter massvis av energi. Genom att sparsamt sänka 1-2 dB på bråkiga kanaler lättas mixen upp samtidigt som musiken bibehåller sin välbehövliga vigör. Vissa menar att den magiska frekvensen i sammanhanget är 134 Hz, men det vet jag inget om.

    350 Hz
    350_hz.png.4762119d92954846f72a0e9f57f20072.png

    Gröten eller värmen? Kärt barn har många namn och säkert fler än så. Här omkring har de flesta instrument sina fundamentala frekvenser, vilket gör att det lätt bli rörigt om för mycket händer på en gång. Samtidigt har 350 Hz med omnejd en oerhört stor betydelse för själen i musiken, som annars känns urholkad, distanserad och livlös. Här gäller det att verkligen fundera över vilka instrument som drar nytta av lågmidden och låta dessa få platsen, medan andra kanaler snällt får backa. Precis som ovan räcker det ofta med 1-2 dB sänkning, men det kan så klart behövas mer om inspelningen är bristfällig eller mixen komplex. Här vill jag också passa på att slå ett slag för automatisering och påminna om att alla instrument inte tvunget måste spela samtidigt och låta lika mycket hela tiden.

    3300 Hz3300_hz.png.a1522fd238b88ea4b71c0cf907244ec4.png

    Smärtfrekvensen, känd från brandvarnare, sirener, barnskrik, dörrklockor och andra (o)ljud vars uppgift är att fånga ditt intresse. Det är här våra öron enligt Fletcher och Munson är som mest känsliga. 3300 Hz är viktigt för att musiken ska uppfattas som tydlig och närvarande, men för mycket av det goda känns snabbt påträngande och örontröttande. Det är ofta gitarrer, klaviatur och i viss mån trummor (överhäng) som bråkar med sången här. Backa försiktigt några decibel på dessa kanaler och mixen kommer med ens kännas varmare utan att tappa allt för mycket fokus. Inte helt oväntat fokuserar exempelvis uppmjukningspluggen bx_refinement helt kring just denna frekvens.

    Slutsats
    Du som varit uppmärksam och studerat bilderna kanske lagt märke till att bredden på filterna, det vill säga Q-värdet, minskat i takt med att frekvenserna ökat. Detta har sin förklaring i att det blir tätare mellan svängningarna ju högre upp i frekvens du kommer. 150 Hz innebär exempelvis 150 svängningar per sekund, medan 3300 Hz är 3300 svävningar. Med detta som bakgrund brukar jag därför jobba med lite bredare filter i basen och det lägre mellanregistret  jämfört med diskanten, något som också ger en mer transparent (naturlig) förändring av ljudet. En djupdykning i ämnet kräver dock ett separat Fredagstips.

    Nåväl, självklart finns det betydligt fler än ovan nämnda frekvenser som kan ställa till det när du mixar. I själva verket kan alla frekvenser vara till besvär, beroende på mix och inte minst vad du själv upplever som störande.

    Lycka till!

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    • Gilla 3
    • Tack! 1

    User Feedback

    Recommended Comments

    1 timme sedan sa BMR:

    Har cubase 10.5 vad fins det ett högpassfilter i det programmet ska testa det du skrev här i denna tråd mycket intressant 

    Nu använder jag inte Cubase, men utgår från att low-cut finns i standard-eqn?

     

    Mvh Jon

    Link to comment
    Share on other sites
    2 minuter sedan sa Jennifier:

    Ännu ett tips som förklaras så att "alla" kan förstå. Ha ni planer på  sammanställa de bästa tipsen till en bok eller eller så.  En del av oss har lite väl mycket skärmtid.

    Tackar, jo det finns faktiskt planer på detta. Lovar att uppdatera så fort jag vet mer.

    Mvh Jon

    Edited by Jon Rinneby
    • Gilla 1
    Link to comment
    Share on other sites
    6 hours ago, BMR said:

    Har cubase 10.5 vad fins det ett högpassfilter i det programmet ska testa det du skrev här i denna tråd mycket intressant 

    Det finns minst 4 stycken olika. Två plugins, StudioEQ och Freqency. Det finns en i channel-strip och en i pre-sektionen på varje kanal. Pre-sektionen kommer alltid först. I channel-strippen kan man flytta på den. Tex ha den efter en kompressor om man så vill.

    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      1. Lyssna inte på instrumentet du justerar utan istället på vad som händer runt omkring. Hur påverkar förändringen de andra instrumenten och hela mixen? Zooma ut ditt lyssnande istället för in.
      2. Behöver du nya perspektiv? Byt plats på vänster och höger kanal så att höger blir vänster och vänster blir höger (exempelvis genom att vända på hörlurarna). Det som tidigare uppfattats av höger hjärnhalva uppfattas nu av vänster och vice versa vilket ger en helt ny ljudupplevelse.
      3. Om något instrument låter för starkt eller svagt kan du testa att höja eller sänka det 3 dB och se vad som händer. 3 dB hit eller dit kan bli magiskt, fråga mig inte varför.
      4. Om refrängen saknar energi kan du testa att automatisera ner verserna/bryggan innan refrängen -1 dB, då smäller det garanterat på lite extra när volymen blir normal igen.
      5. Behandla kompressorn både som ett kreativt verktyg och ett volymreglage. Kompression handlar minst lika mycket om att skapa rörelse och energi som att kontrollera dynamik. Var inte rädd för att experimentera.
      6. När du lyssnar på mixen istället för på musiken har du suttit för länge. Ta en (lång) paus.
      7. Experimentera med LCR-panning, det vill säga att du placerar dina instrument så att de ligger 100 procent till vänster, 100 till höger eller mitt i. Mixa sedan varje del för sig: först vänster sida, sedan höger och sist mitten. På så vis får hjärnan färre saker att fokusera på. En annan fördel med LCR-panning är att mitten ofta blir väldigt tydlig och kraftfull, samtidigt som stereobilden blir bred med mycket separation. Se dock detta tillvägagångssätt mer som en övning snarare än en komplett mixstrategi.
      8. Håll dig runt -14 LUFS när du mastrar så har din musik goda förutsättningar att låta bra på alla digitala musiktjänster.
      9. De bästa av idéer föds sällan i studion utan när du gör något helt annat som att promenera, diska eller lägga pussel.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Det finns idag en mer eller mindre framarbetad volymstandard mellan Spotify, iTunes, YouTube och TIDAL, även om det skiljer sig lite mellan de olika plattformarna. Samtliga tjänster använder sig av en normaliseringsprocess baserad på LUFS (Loudness Unit Full Scale) som lite enkelt kan förklaras med hur vi upplever ljudstyrka. Ju lägre LUFS, desto starkare volym.
      Detta innebär exempelvis att -16 LUFS låter svagare än -8 LUFS. Medianen mellan de olika streamingtjänsterna ligger idag runt -14 LUFS, vilket också är Spotifys nuvarande rekommendation för uppladdning av musik. I praktiken innebär detta all musik som är starkare än detta automatiskt sänks av Spotify och all musik som är svagare höjs.
      För er som gillar siffror rekommenderar jag därför att ni håller er mellan -14 och -12 LUFS integrated och inte starkare än -9 LUFS short term i låtens starkaste parti, med true peak på max -1 dB. 

      Bilden visar gratisversionen av populära mätverktyget Youlean Loudness Meter
      Dessa riktlinjer garanterar att din musik, oavsett genre, står sig bra volymmässigt på samtliga plattformar. Vill du att din musik ska låta starkare 2021 ska du helt enkelt att mastra svagare än du kanske är van vid.
      Om du tycker att ovanstående låter komplicerat ska jag göra det enkelt för dig: När du mixat klart placerar du en limiter sist på masterkanalen och ställer utvolymen till -1 dB och ser till att du inte limiterar mer än 1-2 dB. Stäm sedan av mot www.loudnesspenalty.com och justera efter behov. Med detta sagt: Så länge mastern inte ser ut som en tjock korv när du exporterar och låtens starkaste parti inte överstiger -1 dBTP (true peak) är det egentligen bara att tuta och köra. Det viktigaste är trots allt hur det låter och inte hur det ser ut. Ibland kan ljudet av en limiter som klipper av topparna vara precis det du är ute efter.
      Inte bara volym
      Trots streamingtjänsternas automatiska volymanpassning är det ändå så att vissa låtar upplevas starkare än andra, trots att de är normaliserade till samma nivå. Hur kommer det sig? Svaret ligger till största del i mixen och inte mastringen:
      Håll koll på mellanregistret. Ett urholkat mellanregister, en så kallad hängmatta, kan framstå som mindre volymstark i förhållande till annan musik, speciellt när du lyssnar genom telefon eller datorhögtalare. Området 400-1000 Hz är (enligt min högst personliga smak) speciellt viktigt att hålla koll på. Rensa upp i botten och toppen – dessa ohörbara frekvenser kan ställa till det för streamingtjänsternas normaliseringsalgoritmer och äta upp onödig energi. Läs mer om hög- och lågpassfilter här. En låt med stort dynamisk omfång upplevs som regel starkare än en låt som är hårt komprimerad, när de spelas upp med samma LUFS. Om din mix låter bra på svag volym när du lyssnar i studion, det vill säga att du hör alla viktiga detaljer, så är sannolikheten större att den även låter bra online. Användandet av saturation, som skapar övertoner, kan bidra till ökad upplevd ljudstyrka. Något recept finns naturligtvis inte, men pluggar som Kush Audio TWK kan hjälpa på traven.  Några populära mätverktyg
      Youlean Loudness Meter Meterplugs Loudness Penalty Klangfreund LUFS Meter 2 iZotope Insight Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
      Detta är en uppdaterad artikel som ursprungligen publicerades 3 januari, 2020.
    • By Jon Rinneby
      Det känns alltid bra att inleda det nya året med lite glada nyheter. Det verkar nämligen som att Spotify äntligen gett upp den föråldrade volymstandarden ReplayGain till förmån för LUFS*. I korthet innebär detta att de största streamingstjänsterna som Spotify, Youtube, TIDAL och Amazon nu ligger på -14 LUFS, vilket underlättar avsevärt för oss som mixar och mastrar. Problemet för Spotify har tidigare varit att ReplayGain och LUFS inte samarbetat så bra. I vissa fall kunde skillnaden nämligen vara så stor som 3 dB mellan olika låtar, trots att ReplayGain och LUFS gett samma genomsnittliga utslag. Detta har sin förklaring i att de båda volymstandarderna, på olika sätt, försöker beräkna hur vi människor upplever ljudstyrka - beroende på saker som frekvensmässig balans, dynamik och inte minst hur länge starka ljud pågår. Vidare har Spotifys inbyggda limiter, vilken stått för normaliseringen, kanske inte varit den allra bästa i jämförelse med Youtube och iTunes. 
      Men som sagt tycks detta bekymmer nu vara som bortblåst och Spotify har lovat att under början av 2021 helt och hållet gå över till den rådande volymstandarden LUFS. Limitern plockas bort helt för ”Normal” och ”Tyst” volymnivå (se bild).
      * LUFS, som står för Loudness Unit Full Scale, är idag det mest populära sättet att mäta upplevd ljudstyrka på gällande musik.

      Kontentan
      Kör på som vanligt och följ mina rekommendationer enligt Hur volymstark ska din mix vara 2021? men nu med vetskapen att din musik har ännu bättre förutsättningar att stå sig volymmässigt bra. Tänk dock på att:
      En välbalanserad mix där samtliga frekvenser är representerade på ett bra sätt fortfarande är det som väger tyngst. Bra musik kommer nämligen alltid låta bra, i alla fall om vi lyssnar till historien.
      Med detta sagt är det fortfarande en god idé att analysera dina mixar via loudnesspenalty.com vilket du kan läsa mer om här:
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Loudness Penalty är en användbar hemsida med ett tydligt syfte: Att kolla så att din nya musik inte processas i onödan när den laddas upp på streamingtjänster som Spotify, iTunes, Youtube, Tidal och Pandora. Detta görs genom att du laddar upp en låt som sedan genom mer eller mindre avancerade algoritmer läses av, gällande hur mycket eller lite volymen kommer förändras av varje tjänst. Bra att känna till är att Loudness Penalty inte lagrar din musik någonstans, utan denna tas bort direkt när uträkningen är gjord.
      Exempel: Du laddar upp en låt och får följande resultat:
       

       
      Resultatet avslöjar att Youtube, Spotify och TIDAL sänker din låt med -1.4 dB och iTunes -1 dB. Detta är helt klart inom rimlighetens gränser - men du kan också med gott samvete dra ner din mix eller master -1 dB för ännu mindre "volymstraff" och därmed eventuellt belönas med mer dynamik. Ett volymstraff på -1 till -3 dB är helt ok så länge musiken låter bra, men mer rekommenderas inte.
      Och svårare än så är det faktiskt inte. Har du frågor gällande volym eller något annat relaterat till just detta ämne så är det bara att slänga iväg ett meddelande till Studios skribent @Jon Rinneby
      Kuriosa
      Volymkriget, eller Loudness War, hänvisar till den volymökningstrend som tog sin början redan på 40-talet och som nådde sin peak på 80- och 90-talet med CD-skivan. I korthet handlar volymkriget således om utvecklingen av ökad ljudnivå i komersiell musik, på bekostnad av dynamik och ljudkvalité.
      Ett tydligt och välanvänt exempel är Metallicas album "Death Magnetic" som fick både lyssnare och kritiker att reagera på den usla och odynamiska ljudkvalitén. Detta album blev också på många sätt startskottet för en tydlig motreaktion ledd av bland annat mastringsteknikern Bob Katz, som tillsammans med iTunes utvecklade en ny automatiserad volymstandard, vilken senare kom att appliceras på andra streamingtjänster.
      I korthet innebar detta att starkt mastrad musik med minskad dynamik sänkes volymmässigt, medan mer dynamisk musik gick vinnande ur kriget. Volymkriget pågår i viss mån fortfarnade, men i betydligt mer begränsad omfattning.
      Läs mer om Volymkriget på Wikipedia.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      För lite dynamik
      Förmodligen ett av de mer omdebatterade ämnena inom musikproduktion på senare tid. Jakten på att låta starkast och mest, eller snarare rädslan att inte låta lika mycket som alla andra, har fått mixare och mastrare att pressa upp volymen till höjder där ordet dynamik lyser med sin frånvaro. Detta är dock inget du behöver oroa för längre, vilket du kan läsa om i tipset Hur volymstark ska din mix vara 2020? Men rädslan lever kvar.
      Det du ska hålla koll på, eller i alla fall ha i bakhuvudet, är det som kallas Dynamic Range (DR) - Skillnaden mellan låtens svagaste och starkaste parti. I den bästa av världar ska dina starkaste peakar ligga runt -3dB på masterkanalen, exempelvis virveltrumman, och resten av instrumenten någonstans runt -6dB till -9dB. Detta ger en hälsosam och dynamisk mix, som har alla förutsättningar att låta bra överallt.
      Nu ska du givetvis inte stirra dig blind på siffror och dansade mätare, men ovanstående rekommendation är en god utgångspunkt. När du exporterar din musik för mastring eller digital uppladdning så kan du nästan se på wav-filen om den mår bra. Du är i regel ute efter toppar och dalar och inte en tjock korv. Fördjupa dig ämnet i tipset Du har väl koll på dynamiken?
      För mycket botten
      Nästa vanliga misstag är för mycket energi i de lägre registren, vilket ofta är ett resultat av bristfällig lyssning. Hur ska du veta om du har för mycket botten om du inte kan lita på det du hör? Det går naturligtvis inte. Då gäller det att referenslyssna i olika högtalarsystem och hörlurar för att vara på den säkra sidan. I övrigt ska du se till att dina högtalare är rätt placerade i rummet och att du akustikbehandlar efter bästa förmåga, gärna med tjocka basfällor.
      Om du sitter en meter från dina högtalare så ska det också vara en meter mellan högtalarna, så att ni tillsammans bildar en liksidig triangel. Samtidigt är det också bra att känna till att det i praktiken är omöjligt att skapa en ”perfekt” studiomiljö, så gör vad du kan och lär dig sedan att mixa efter just dina förutsättningar. Läs gärna mitt tips Så får du basen och baskaggen att sluta bråka.
      Jobbig diskant
      Precis som med basen kan det även uppstå problem på andra sidan frekvensspektrat. Den vackra, men ack så förrädiska diskanten, är minst sagt svår att hålla koll på emellanåt. Här skulle jag nästan gå så långt som att säga att detta till största del handlar om själva inspelningen och hur du väljer att arrangera och planera din låt. Detta har jag bland annat skrivit om i tipset: Frekvensplanera mera. Diskanten är ofta inget problem att höra, även i den mest enkla hemmastudio. Problemet ligger snarare i att höra rätt diskant. Detta är dels en vanesak, men också beroende på vilken lyssning du har.
      Några enkla saker du kan göra är att alltid använda de-esser på leadsång och körer och att inte vara rädd för skära bort topp på diverse instrument. Det är lätt att bara öka på med diskant till höger och vänster, när det många gånger istället handlar om att plocka bort. Ju mer du boostar, ju mer brus och missljud förstärks, vilket i sin tur leder till mixar som snabbt tröttar ut öronen. Detta kan du läsa mer om i tipset Hjälp, min mix låter för vass! Men som sagt, se till att frekvensplanera dina låtar redan från början, så är förutsättningarna för en välljudande mix betydligt bättre.
      Felaktig panorering
      Panorering är i grunden väldigt enkelt. Det handlar kort och gott om att placera ut instrumenten i stereobilden för att ge mixen känslan av att ”vara där” som lyssnare. Det är allt för vanligt med mixar med bristande stereoinformation och med det menar jag att för mycket slåss om mitten. Detta resulterar ofta i en grötig mix som saknar tydlighet och djup. Vissa element ska ”alltid” vara i mitten, däribland baskagge, virvel, bas och leadsång. Men övriga instrument mår bra av att slängas ut i sidorna. Viktigt är dock att den volymmässiga balansen mellan höger och vänster kanal håller sig någorlunda jämn genom hela låten. Här kan du läsa mer om panorering i mitt tips Så får du din mix att låta bredare och fetare.
      För stark eller för svag leadsång
      Det finns egentligen inga rätt eller fel gällande nivå på leadsången, som med så många andra instrument. Det handlar helt enkelt om tycke och smak, men också i viss mån genre. Ibland gör sig sången bäst i bakgrunden och ibland ska den ligga länge fram. Klart står i alla fall att sångens plats i mixen ofta kan vara avgörande för om en mix låter amatörmässig eller inte. Det finns dock ett enkelt knep för att lägga leadsången på en rimlig utgångsnivå. Jag kallar knepet hörlurstricket vilket i all sin enkelhet handlar om att lyssna på mixen genom ett par hörlurar som ligger framför dig. Läs gärna mer om detta i tipset Hörlurstricket och andra tips för att mixa sången.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...