Jump to content
  • Så skapar du ett optimalt workflow – med melodin i fokus!

    Melodin är en av de viktigaste komponenterna i en låt. Så här hittar du ett workflow för att prioritera detta. Låtskriveri av Johan och Jan del 6/7.


    Studio

    del6-ingang.thumb.jpg.d91b148c8bc557a9edadacd15abedc89.jpg

    Melodier fastnar i minnet. Du kan säkert nynna en hel del låtar utan att du riktigt kommer ihåg texten? Melodin är en av de allra viktigaste komponenterna av din låt. Om du inte vill kompromissa med melodin, är det så klart bäst att börja med den. Då slipper du anpassa den till en text, tempot, rytmer, ackord och form med mera. Du ska prova dig fram och hitta ditt eget sätt att skriva melodier på. Om du inte är van låtskrivare kan du börja med att följa vårt förslag på workflow.

    Steg för steg
    De här momenten ingår:

    1. Utgångsläget
    2. Melodin & ackorden
    3. Kolla melodin & formen
    4. Texten
    5. Vilket arr vill melodin ha?

    1 – Utgångsläget
    Du har olika känslor i kroppen varje gång du börjar skriva en ny låt. Den känslan skall du använda dig av! Ju mer du vet om hur musik fungerar desto mer vet du om hur du kan skriva musik som passar de känslor du vill arbeta med. Kunskap är en fantastiskt bra tillgång, men du ska skriva musiken med hjärtat, inte med hjärnan.

    Oavsett om du är van sångare eller inte är rösten oslagbar som redskap för att hitta fungerande, sångbara och uttrycksfulla melodier. Att sjunga påverkar även psyket på ett bra sätt, för att du syresätter din hjärna, men troligen också för att du påverkas av vibrationerna. Det hjälper dig att bli på bra humör och mer kreativ. Använd rösten utan komp, eller sjung och kompa dig själv. Se till att du inte blir störd av att andra lyssnar på vad du gör. Ge låtskrivandet tid. Det tar nästan alltid tid att komma in i ett kreativt flow.

    Skapa melodibitar. Känn dig fram. Spela in dig själv, eller skriv ner i noter. Försök komma in i ett tillstånd av flow och var inte bekymrad för hur allting skall hänga ihop, om melodierna får olika tempon, taktarter eller tonarter. Arbeta fram ett tiotal idéer som du känner för.

    2 – Melodin & ackorden
    Melodier och ackord hänger ihop. Många låtskrivare tycker det är svårt att inte skriva melodier utan att samtidigt välja ackord. Om du inte gjorde ackordföljder redan från början är det dags att göra det nu. Ett tips är att känna efter vilka tonarter du tycker att dina melodier kan passa i och börja med att använda de ackord som finns i de tonarterna. Läs mer om tonarter i tidigare blogginlägg: Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet, samt om diatoniska ackord i: Låtskrivande: 7 användbara ackord du måste känna till.

    Alltför förutsägbar?
    Det går alltid att byta ut de ackord du först valt mot andra ackord. Din melodi får en annan känsla. Det beror på att:
    - De nya ackorden ger andra känslor
    - Meloditonerna får nya roller i de nya ackorden

    Prova ibland att reharmonisera, som det heter, det vill säga att byta ackorden mot nya. Det kan ge aha-upplevelser. De ackord som känns mest självklara är ibland också de som gör melodin minst spännande.

    3 – Melodin och formen
    Låtar är oftast uppbyggda av formdelar. Den typ av formdel som brukar kallas refräng fungerar på ett annat sätt än formdelen vers. Att använda versar och refränger är vanligt, men låtar behöver inte ha refränger och det finns andra vanliga typer av formtänkande än vers/refräng-tänkandet.

    Ett exempel på ett annat form-tänkande än vers/refräng är Vers/stick (eng: verse/bridge-form eller 32 bar form) som också kallas AABA-form. Detta formkoncept var mycket vanligt i populärmusik innan refrängerna blev populära. A-sektionen är den dominerande delen, vanligtvis med en hook vid början och slut. B-sektionen finns för variation. AABA-formen var standardinriktningen i den amerikanska traditionen för mainstream-låtskrivande, känd som Tin Pan Alley. Intresset har kommit och gått genom decennierna och här följer några låtar från 80-talet och framåt:

    Vilken typ av form som är vanlig beror på genre. Läs mer om form i vår bok Songwriting: Get Your Black Belt In Music & Lyrics.

    Undersök nu vilka av dina idéer som kan användas för formdelar i din låt. Du kanske vill att melodierna du tänker använda ska ha samma tempo, taktart och tonart, prova då att anpassa dem till varandra, men tänk också på att formdelar ibland kan vara ganska olika varandra. Variationen kan göra låten spännande. Skillnaderna kan ge spänning mellan formdelarna.

    Två exempel på en poplåt med många olika formdelar som skapar spänning är Let it Happen av och med Tame Impala samt Can’t Stop the Feeling av Justin Timberlake, Max Martin och Johan Schuster (Shellback), framförd av Justin Timberlake.

    Tänk efter hur formdelarna du gjort fungerar. Om du, till exempel, tänker använda en viss formdel som refräng behöver den göra det jobb som en refräng skall göra. Om det fungerar bra eller dåligt beror på hur formdelen är gjord men också på hur den fungerar tillsammans med de andra formdelarna. Det är vanligt att en refräng har de här egenskaperna:
    - Skapar mer upplevd energi än de andra formdelarna
    - Har en melodi som ligger lite högre i medeltonhöjd
    - Börjar (och slutar) med låtens mest minnesvärda melodislingor/hook

    4 – Texten
    Nu när du har melodi, ackord och form så finns det mycket som ger idéer och inspiration till en text! Känslostämningen och energinivån är kanske det viktigaste men också skillnader mellan formdelar. Ger låten intryck av att texten har flera teman, kanske med var sitt stämningsläge? Finns det någon del i låten som bryter av och är mycket annorlunda?

    Skillnader och variationer kan också finnas inne i formdelarna. Om melodin/ackorden gör någonting oväntat på något ställe borde kanske samma sak hända i texten? Om du skaffar dig en bra överblick kan de ge idéer till detaljerna. Eftersom det mesta (och bästa) i livet handlar om människans känslor, så vinner du på att vara medveten om hur du verkligen väcker känslor hon den som lyssnar. Tricket är att, som det heter, gestalta hellre än att förklara.

    Skriv nu en text!

    5 – Arret
    När du gör ett arr kan du vinna mycket på att använda en enda rytm som grundidé. Var hittar du grundrytmen? Lyssna på din melodi! Melodier har inte alltid starka rytmer i sig själva men det kan ändå vara tydligt att de passar bättre eller sämre ihop med en rytm eller en annan. Prova att göra några rytmer som är en eller två takter långa. Hämta inspiration från trum- eller percussionrytmer, lyssna på rytmerna i låtar du gillar, eller prova rytmer från inspelningsprogrammets ljudbibliotek. Vad passar ihop med din melodi?

    När du arrar kan du låta vissa instrument spela den här grundrytmen medan andra har rytmer som kompletterar grundrytmen. Ytterligare andra instrument, som tex stråkar och syntpads, har ofta mycket lite rytm och fungerar därför också bra ihop med grundrytmen.

    När arret är klart är det bara mix och mastring kvar. Visst ja! Innan din låt spelas in av en stor artist ska du verkanmäla den hos ditt rights society (Stim i Sverige), annars kan du till slut inte betala hyran. Har du gjort låten tillsammans med någon annan är det ännu viktigare att inte vänta med anmälan. Ni behöver komma överens om fördelningen INNAN pengarna trillar in.

    Sådärja! Slutet gott, allting gott.

    Artikel av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    • Gilla 1

    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Lotta Fahlén
      Hanna Järver
      Hanna Järver är artist, låtskrivare och producent som tagit den svenska popscenen med storm med sina poetiska och allegoriska låttexter. Förra året släpptes album nummer två – tusen täta lögner in – och nu är hon för tredje gången nominerad i kategorin Årets Pop på P3 Guld.  

      Vill du berätta hur albumet tusen täta lögner in kom till? 
      – Jag skrev albumet under ungefär ett års tid, parallellt med att jag byggde en studio. Det var en väldigt speciell period när det hände mycket i mitt liv. Skivan är präglad av höga toppar och djupa dalar.

      I en intervju läste jag att till skillnad från många andra artister som ser låttexter som ett nödvändigt ont, så är texten för dig snarare kärnan. Brukar dina låtar skapas efter textideér? 
      – När jag kommer till studion har jag oftast redan med mig en massa text. Jag gör ackord eller någon “bakgrund” utifrån en känsla jag har, som jag sedan skriver melodi och text till. Jag vill oftast ha så mycket utav låten klar som möjligt innan jag börjar fokusera  mer på sound och produktion.

      Hur går det till när du skriver texter? 
      – Jag ägnar väldigt mycket tid åt att skriva text. Jag tycker det är svårt att göra det i studion och vill oftast sitta någon annanstans eller åka någonstans. Gå ut och gå brukar också kunna funka. För varje låt jag gör brukar jag skriva flera sidor text. Sen stryker jag och plockar fragment utav det jag har när jag börjat göra musik och melodi. Att byta plats när jag skriver brukar vara bra för mig, det känns som att nya associationer och ord kommer till en. Som att hjärnan öppnar sig. Även om text är väldigt centralt i min musik är det alltid svårt att skriva.
      Hanna Järver
      Har du några tricks du tar till när du kör fast? 
      – Att ta paus och göra något annat en stund brukar kunna vara bra. Gå ut och gå och rensa skallen lite. Eller bara lägga låten åt sidan och börja på nåt nytt.

      Finns det några låtskrivare, författare eller poeter som du influerats av? 
      – När jag började skriva på svenska lyssnade jag mycket på [ingenting] och Jonathan Johansson. Jag läste också en del poesi, bland annat Bruno K Öijer, under den perioden. Nu lyssnar jag nog mer på musik på engelska och kan bli inspirerad av det också.

      Du har även regisserat musikvideos till tre av låtarna på albumet, är det visuella uttrycket en viktig del av tusen täta lögner in? 
      – Det är inte som att video-trilogin behövs för att förstå skivan, den blev snarare som en slags förlängning av den. Lite blodigare och galnare. Det var sent på en halloween-fest för ett år sen som jag kom på att den estetiken skulle passa skivan utmärkt. Jag var lite sugen på att gå åt splatter-hållet ett tag, men det kändes lite knepigt att få till. Men hoppas kunna göra det nån gång!

      Musikvideor på Youtube:

      helvete

      min bästa vän

      a p o c a l y p s e

      Hanna Järver på Instagram
      Nomineringar P3 Guld

      Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Studio
      1. Nyckeln till en Top Line
      Top lining är att göra en text och melodi till en redan färdig musikbakgrund. Det är ett mycket vanligt sätta att skriva låtar. Låten Still Alive, från videospelet Mirror’s Edge, är ett exempel. Top line är skriven av Lisa Miskovsky.
      Om du skall göra en top line blir arbetet lättare om du gör saker i rätt ordning:
      Känn efter var någonstans i låten melodin får mest energi. Formen och arret kommer att avgöra det. På det här stället kommer texten att bli mest uppmärksammad av den som lyssnar. Här ställs det krav på texten! Den ska bära hela låten och göra textens koncept tydligt. Det är därför det är så viktigt att börja på det här stället!
        Strunta för tillfället vad låten ska handla om. Ägna dig bara att hitta en enda textrad, vi kallar det en nyckelfras. En nyckelfras har alla kvalitéer som krävs – gå på magkänslan!
         Låt nyckelfrasen tala om för dig vad låten handlar om och gör färdigt resten av din top line. Nu har du löst det tuffaste problemet och har bra kreativt flow! 2. Energi till Refrängen
      Se till att formdelarna i din låt kontrasterar varandra. Det ger låten dynamik, hjälper till att göra låtens form tydlig och gör det möjligt att skapa förväntningar.
      En av de mest kraftfulla verktygen du har är hur du placerar sången i tonhöjd. Sången får nästan alltid mest uppmärksamhet i lyssnandet och styr därför det totala intrycket mer än något annat i mixen.
      En vanligt mönster är att använda lägre tonhöjder i versar än i refränger – att flytta sångens “medelläge” i tonhöjd mellan dessa formdelar. Ett tydligt exempel finns i låten Sulk, av Radiohead. Här flyttas sången upp en oktav (åtta hela tonsteg) när refrängen kommer. I Dancing on My Own, av Robyn är skillnaden en kvint (fem hela tonsteg).
      Har du skrivit en låt där refrängen inte går igång? Om det är för lite skillnad i medeltonhöjd mellan vers och refräng kan du använda ett tonartsbyte. Inte vilket tonartsbyte som helst, förstås. Mest användbart brukar vara att gå ett hopp mot- eller medsols i kvintcirkeln. Det ger ett okomplicerat förhållande mellan tonarterna. Själva tonartsbytet märks ganska lite, däremot har det en tydlig effekt på melodin som åker upp en kvart (motsols) eller en kvint (medsols).
      Vilken känsla får ett sådant tonartsbyte, om vi tänker på ackorden? Ett exempel finns i låten Push, av Sarah McLachlan. Den börjar i tonarten Ess och byter till Bess i refrängen – ett medsols hopp i kvintcirkeln.
      3. Den mystiska kopplingen
      Det finns ingen lag som säger att text i versar måste avhandla samma ämne som text i refränger. Försök medvetet att innehållsmässigt hålla isär versar från refränger om du vill skapa spänning. Texten kommer engagera dina lyssnare, som vill förstå vad den handlar om. Att söka efter mönster, ordning och mening är ett grundläggande behov hos oss människor.
      Låt din text använda vanligt begripligt språk och var tydlig med vad de olika formdelarna berättar om  – men håll isär ämnen, bilder, berättelser. Det kommer skapa en känsla av att du vill få något sagt som du inte säger uttryckligen. Det kommer skapa mystik.
      4. Förnya ditt melodiskapande – det enklaste tricket
      Att använda rösten när du skriver melodier är ett bra sätt att arbeta som vi rekommenderar, men rösten kan också ha en tendens att styra dina melodier på särskilda sätt, vilket kan göra dina låtar likartade.
      Om du känner att du upprepar dig i ditt låtskrivande ska du fundera på om du ofta använder dig av samma tonarter. Om du håller till i en tonart du vanligtvis inte besöker kommer din röst att arbeta på ett något annorlunda sätt. Det beror på att ackord- och meloditonerna får nya funktioner. Du flyttar musikens centralton, men röstens register kan du inte flytta. Ett tonläge (en viss ton) som känns bekvämt, kan i en tonart ha en vilande karaktär medan samma ton i en annan tonart kan vara en ledton (som gärna vill röra sig åt ett visst håll i nästa ackordbyte). Byt tonart ofta när du skriver låtar!
      5. Ett trick för snygga enkla demos
      Såhär gör du för att spela in en snygg demo med gitarr och sång på enklast möjliga sätt: Spela in två spår med gitarr, men använd ett capo på den ena tagningen. Sätt capot på ett band en bra bit upp, tex. på sjätte band. De två gitarrerna kommer att komplettera varandra sound-mässigt och capot kommer ge dig fler idéer till snygga färgningar.
      Artikel av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
    • By Eva Hillered
      Bild: Pixabay
      Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.
      1. Vila
      Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.
      2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
      Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.
      En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.
      Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.
      Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.
      Bra dynamik

      Otillräcklig dynamik

      Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.
      Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.
      Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.
      Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.
      Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.
      3. Arbeta med texten
      Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.
      Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.
      När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.
      Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.
      Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...
      Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.
      Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.
      Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.
      Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.
      Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.
      4. Hitta samspelet mellan text och musik
      Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.
      5. Få respons på det du har gjort
      Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
       
      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
    • By Eva Hillered
      Att skriva en låt är ett pusslande med text, melodi, ackord, rytm och form. Själva pusslandet är en fascinerande lek och du kan börja i vilken ände du vill. Det finns inga rätt eller fel, men det kan löna sig att pröva nya vägar för att få inspiration.
      Inspirationen är igångsättaren och om du vill pröva att låta mig guida dig i den här låtskrivarprocessen ska du hela tiden följa det spår som känns mest inspirerarande för dig. Få sånger skriver sig själva, även om de flesta låtskrivare då och då får uppleva lyckan av hur en låt bara ”dimper ned”, helt färdig.
      Ibland kör man fast på ett rimord, andra gånger är det en specifik del som inte känns tillfredsställande och ibland är det textinnehållet. Konsten är att inte haka upp sig utan försöka jobba vidare med en annan del av pusslet.
      Lägg inte ribban för högt. Om du inte har skrivit så många låtar tidigare och kräver av dig själv att du ska skriva en dunderhit med en gång, är det ungefär detsamma som att inte ge ditt låtskriveri en chans överhuvudtaget. Proffslåtskrivare vet att kanske en av tio låtar blir så där kanon­bra, och att det är nästan omöjligt att komma fram till den tionde hiten utan att just först skrivit nio halvbra.
      I början av låtskrivarprocessen ska du ha fokus på att bara samla material, snarare än att skriva en låt. Med den attityden slipper du den kritiska rösten som kräver att varje fras ska vara fulländad. Först gäller det att få ihop ett råmaterial – ju mer omfattande desto bättre – som senare ska slipas till en låt.
      Det allra vanligaste är att man får en idé, antingen en textfras eller en melodi och ackordföljd, och så sätter man direkt igång och skriver tills det blir stopp. Jag ska visa på en annan metod, där du jobbar i sekvenser och pendlar mellan text och melodi. Du ska lägga olika pusselbitar och gå på de impulser och idéer som först visar sig. Om du ser låtskrivandet som ett pussel, så spelar det inte någon roll vilka delar du börjar arbeta med. Däremot är det väldigt bra att veta vilken större bild som pusselbitarna tillsammans ska bilda.
      I de avsnitt som jag kallar ”analysfas” är det meningen att du ska distansera dig från detaljerna och istället inrikta dig på den större bilden, den berättelse eller känsla du vill förmedla till lyssnaren. Om du vet vad du letar efter har du förbättrat oddsen att hitta det du söker.
      1 Samla material
      Börja med utgångspunkt från antingen text eller musik. Undvik att börja skriva en låt – samla bara material.
      Det första alternativet är att börja med texten. Sätt av tio minuter varje dag under en vecka. Sätt på en timer. Skriv i tio minuter utan att lyfta pennan. Skriv ner allt du tänker på, beskriv dina känslor, tankar, saker som hänt, hur det ser ut där du sitter just nu, drömmar du hade under natten, önskningar, längtan, farhågor, minnen. Skriv utan tanke på resultat, mer som ett sätt att ”tömma systemet”.
      Efter en vecka ska du läsa igenom det du skrivit. Ringa in fraser som du tycker om. Associera fritt till dessa fraser. Du är fortfarande i insamlingsfasen, försök undvika att skriva en text, samla bara material. Jobba med detta tills du känner att du inte kommer längre. Lämna skrivandet och gör något annat.
      Läs igenom igen det du skrivit, fraser och associationer. Välj ut några fraser som du tycker inspirerar dig mest. Försök skriva om samma fras på så många olika sätt som möjligt.
      Ta till exempel frasen ”Lyckan lyser med sin frånvaro”. Omskrivet kan det bli: Jag saknar känslan av lycka. Jag längtar efter ett lyckorus. Lyckan gömmer sig långt långt borta. Jag har glömt hur den känns, lyckan.
      Hitta på en historia som är förknippad med din fras. Beskriv en plats där historien utspelar sig. Beskriv personerna som är involverade. Undvik allmängiltiga, ”stora” ord. Var specifik. Om du skriver om en himmel, vilken typ av himmel, vilken färg, vilket ljus? Om du skriver om en blomma, vilken art är det? Det är stor skillnad på en maskros och en förgätmigej… Om du beskriver någons skor, är det ett par tofflor eller ett par loafers i kalvskinn med tofs? På ett litet utrymme ska du beskriva så mycket som möjligt, ge en bild som kommunicerar en känsla eller en karaktär så tydligt som möjligt.
      Använd gärna ditt talade språk. Om du fastnar, säg meningen rakt ut. Skriv som du talar, det blir oftast bäst. Om du har ett språkbruk som är främst symboliskt, se gärna till att balansera det med en här och nu-känsla, försök att ge de stora orden lite kött och blod, så det inte blir för högt svävande och allmänt. Om du skriver glädje, hur känns glädje just för dig? Hur upplever du den i kroppen, har glädjen en färg? Att involvera sinnena ger en text extra skärpa och påverkar lyssnaren starkare.
      Det andra alternativet är att börja med musiken. Försök hitta en melodi till en rytm. Bestäm ett ”groove” eller en rytm som du antingen spelar in, eller som du skapar i något musikprogram eller en trummaskin. Improvisera en melodi till rytmen. Spela in. Lyssna och välj ut den starkaste melodin, håll på tills du är nöjd.
      Sätt sedan ackord till melodin. Pröva en mollvariant och en durvariant. Pröva att färga ackorden på olika sätt, add 9- eller moll 7-ackord till exempel. Pröva att utesluta tersen. Prova med andra bastoner än ackordets grundton. Leta tills du är nöjd.
      Du kan också utgå från en ackordföljd och improvisera en melodi till. Spela in när du tycker att du fått fram en melodi som fastnar och som du tycker om att sjunga. Experimentera med taktart och prova olika tempi innan du bestämmer dig för din utgångspunkt. Pröva om det är den tonart där din röst låter bäst. Spelar du gitarr är det lätt att höja med hjälp av ett capo.
      Om du kör fast
      Om du kör fast i textskapandet, fortsätt med musiken. Känns något för svårt eller krångligt, ta en kort paus. Då dyker ofta lösningen upp helt oväntat. Låt låtskriveriet ta tid och låt saker mogna. Det går sällan att pressa fram ett bra resultat.
      2 Få text och musik att ingå ett lyckligt äktenskap
      Även här kan du välja utgångspunkt i antingen texten eller musiken. Vi börjar med texten: Utgå från en fras som du tycker är central i ditt textmaterial. Läs frasen till en tydlig rytm. Prova olika taktarter och tempon, tills du känner att det svänger och att du får rätt betoning på orden. Spela in din fras till det tempo som passar bäst. Lyssna. Hör hur den talade melodin låter, vilka ord är betonade? Var gör du uppehåll och kanske en liten paus?
      Vilken melodi finns i de talade orden. Rita gärna en grafisk kurva som visar hur talmelodin rör sig. Höj den talade melodin till ett sångbart läge. Sjung. Spela in. Lyssna. Oftast blir det bäst om man har en ton på varje stavelse.
      Om du tycker om resultatet kan du gå vidare. Sätt ackord till din fras. Spela in och lyssna. Nu kan du antingen gå vidare med textmaterialet eller fortsätta med melodi och ackord. Gör en liten analys av det material du nu har. Vad är det för stämning, och känslor musiken förmedlar? Vad är det för ämne du kretsar runt? Om du har mycket textmaterial så kan du titta på det och kanske har du flera fraser att gå vidare med.
      Om inte, skriv mer. Associera. Hitta liknelser, metaforer, rim. Om du skriver om sorg, skriv några fraser om det motsatta. Se om du kan få in en dubbeltydighet i din text (livet är sällan svartvitt, och vi är komplexa varelser med motstridiga känslor). Det blir alltid intressant när en text innehåller motsättningar, till exempel ”jag måste lämna dig för att kunna möta dig”.
      Saxa mellan musiken och texten och gå inte för långt med någon av dem utan den andra. När du fått fram den första delen, det vill säga en vers eller en refräng, är det dags för nästa fas.

      Med utgångspunkt i musiken: Lyssna på din inspelade melodi med ackord. Om du kan sätta musikstycket på repeat så är det bra. Lyssna om och om igen och associera. Vad finns det för stämning i musiken, vad speglar den för känslor? Ser du några bilder? Om detta vore filmmusik, vad ser du då framför dig? Händelser och personer eller naturscenerier? Skriv ner allt som faller dig in.
      Du kan också sjunga melodin om och om och bara ”blajsjunga” en text. Hitta på låtsasord eller sjung ord som känns sköna i munnen och som svänger med musiken. Ofta plockar man på detta sätt upp något inombords som man bär med sig på ett omedvetet plan. Acceptera alla ord som dyker upp. Tycker du att det blir superklyschigt, skriv ner orden och försök att uttrycka detta med andra ord. Pröva om något annat ord med likande betydelse går att få i harmoni med tonerna. Du kan också variera din melodi lite för att ord och text ska sitta bra ihop. Pausa när du fått ihop en del, det vill säga en vers eller en refräng.
      3 Analysfas
      Nu har du kommit en bit på väg. Du har en del av en sång med text och musik. I det här läget är det dags att analysera vad du har. Först ska du försöka avgöra vilken del av sången du har skrivit. För att du lättare ska kunna ta ställning till detta gör jag en snabb beskrivning av de olika delarna i en sång och dess funktion. Läs först faktarutan om låtstruktur här ovanför och återvänd sedan till detta stycke.
      Efter att ha läst om låtstruktur kan du säkert avgöra vilken del det är som du har skrivit.
      Min erfarenhet är att de flesta får problem med att få till historien och texten. Om det är så också för dig, så börja analysera den text du hittills har. Har du redan en textskiss som du är nöjd med, börja då att skriva musik till de olika delarna. Var noga med att text och musik ska kännas som en enhet. Nedan följer några punkter du kan detaljgranska:
      Berättarröst
      Vad är det du skriver om? Vem berättar historien? Vad händer om du byter berättarperspektiv? Vissa texter blir starka om du utgår från första person – jag – men en del texter mår bättre av lite distans, särskilt berättelsesånger förmedlas bäst utifrån tredje person – han eller hon. Laborera, pröva olika berättarröster och se vad du tycker bäst om.
      Scenen
      Var utspelar sig sången? Finns det en särskild plats där detta sker, eller är det mer en beskrivning av tankar/känslor? Om det finns en plats, en scen där en händelse utspelar sig, brukar det fungera väldigt bra att presentera den i den första versen. ”Set the scene” säger man på engelska. Presentera också gärna de personer som finns med i handlingen. Om du mest beskriver dina egna tankar runt en känsla eller ett tema, kan du i så fall hitta fler bilder för dessa känslor, kan du likna det vid något annat, skapa fler metaforer?
      Tidsram
      Vilken tidsram har din vers? Nutid är det tidsperspektiv som oftast ger den starkaste inlevelsen. Dåtid ger mer av en distans, det är det vanligaste perspektivet om man berättar en historia eller om något som har hänt. Framtid är det ovanligaste tidsperspektivet.
      Gyllene regler
      Om du ändrar berättarröst eller tidsperspektiv under sångens gång måste detta vara logiskt och lätt att förstå för lyssnaren. Bäst resultat får du oftast om du bibehåller samma berättarröst och tidsram konsekvent genom hela låten. Undvik att ta in mer än ett ämne som du kretsar runt i en sång. Vi har kort tid på oss att utveckla vårt ämne, tre till fyra minuter ungefär. Det fungerar sällan att överlasta detta tidsutrymme med för mycket information och för många olika känslor. Håll dig till ett ämne, en berättelse, ett tema.
      Rim
      Har du rimmat? Det bästa är om du fortsätter med samma rimmönster. Har du rimmat rad ett och rad fyra så är det bra om nästa vers har samma rimmönster. Försök att ha ett annat rimmönster i refrängen. Oftast fungerar en tätare rimflätning bra i refräng. I verserna bör du däremot undvika att rimma på alla rader, det ger mer utrymme för att hitta exakta ord som tillfredsställer behovet av trovärdighet och äkthet.
      Webbplatser för rimord och synonymer:
      www.rhymezone.com dblex.com/rimlexikon kjell.haxx.se/rimlexikon www.synonymer.se 4 Lägg delarna i sång-pusslet
      När du har analyserat och bestämt dig för berättarröst, scen och tidsram ska du skriva en textskiss. Du ska måla upp hela bilden av sången så gott du kan, inte genom att faktiskt skriva hela sången, utan genom att beskriva hur du vill ha den. Utgå från en låtstruktur som passar det du hittills skrivit. Bestäm vad som ska hända i andra versen, hur du ska utveckla temat eller fortsätta historien. Hur ska du avsluta historien? Finns det någon oväntad eller spännande vändning du kan lägga in i sista versen? Skriv in ledord eller fraser i låtstrukturschemat, som du redan samlat på dig i insamlingsfasen. Kom ihåg att du alltid kan ändra låtstrukturen och även texten. Se hela tiden det du gör i detta skede som en arbetsskiss.
      När det gäller låtstruktur så kan du göra din egen variant som passar ditt textinnehåll och stämningen i låten maximalt. Den struktur som jag har skissat upp som exempel här i tidningen är den ultimata ”hitstrukturen”. Experimentera gärna med den. Denna låtstruktur är inte den bästa för alla sånger, det beror lite på ditt textinnehåll och vilken typ av musik du skriver.
      Om du berättar en historia så kan det fungera med vers–refräng-struktur, ibland fungerar det också bra att lägga till en brygga om man vill upprepa refrängen på slutet. Har du mycket text så kanske det passar bäst med en vers–vers–brygga–vers-struktur. Se då gärna till att ha en så kallad hookline i slutet av varje vers, denna fungerar som en minirefräng som binder ihop verserna och skapar ett mönster. Är det mer en känsla du beskriver kan du med fördel låta musiken få en större roll, pröva då den låtstruktur som jag visar i illustrationen.
      Arbeta tills du kommit fram till ett resultat där du har en skiss av hela sången, kanske med en del ”arbetsord” (ord som du inte är helt nöjd med), och en låtstruktur som du tycker känns okej, i all fall just nu. Spela in sången och låt den vila.
      5 Sista analysfasen
      Lyssna avspänt på din halvfärdiga sång, ungefär som om du hade lyssnat på en sång på radion, undvik att ”leta fel”. Känn bara hur energin böljar, om du förstår historien, budskapet. Tänk på att delarna i sången bör ge kontraster men också flyta väl in i varandra. Finns det någon dynamisk höjdpunkt? Känns det hela tiden spännande att lyssna på sången? De ord, rim, eller delar som du inte känner dig 100 procent nöjd med är värda att jobba vidare med. Du kan leta efter synonymer, rim med mera på nätet (se sidoruta).
      6 Feedback
      Det är alltid svårt att bedöma din egen låt. När man precis skrivit färdigt den brukar man ha en ”förälskelsefas” då man tycker att det är världens underverk man skapat, eller så är man åtminstone väldigt förtjust i att spela sången. Om du känner att du klarar av att få feedback så spela upp den för någon vän eller familjemedlem som du känner förtroende för. Be om att få konstruktiv kritik, det hjälper inte så mycket att bara få höra: ”det där var inte bra!”.

      Låtstruktur – de olika byggstenarna
      Intro
      Detta är lyssnarens första kontakt med sången, stämningen i sången etableras. I ett intro kan det också finnas en så kallad hook om det är en pop-, rock- eller schlagerlåt. Det är viktigt att introt har lagom längd, vanligaste felet är att göra det för långt. Prova olika längder. Lagom brukar vara två till fyra takter.
      Vers
      I versen berättas historien och behandlas temat. Melodin är oftast densamma för att lyssnaren ska kunna fokusera på textinnehållet. Ibland har versen en a-del och en b-del. Versen har oftast stegvisa rörelser melodiskt och mindre energi än i refrängen.
      Prechorus - förrefräng
      B-delen kan också kallas prechorus eller på svenska förrefräng. Förrefrängens uppgift är att tydligt förbereda refrängen, ett bra prechorus förmedlar känslan av att ”och så kommer refrängen”. Texten är oftast olika varje gång.
      Refräng
      Sångens centrum, här finns ofta sångens så kallade ”hook” eller krok, det vill säga den del man inte kan glömma fast man kanske vill, samt titeln på sången. Oftast innehåller denna del mer energi än verserna, genom större tonsprång eller annan rytmisering. Det är också vanligt att refrängens tonläge är högre än verserna. En bra refräng känns som ett lyft, och ska helst vara lätt att sjunga med i. Texten är oftast densamma, ibland kan det förekomma små förändringar av refrängen om detta krävs för att föra handlingen vidare.
      Brygga
      Denna del avviker ofta harmoniskt och/eller rytmiskt. Vanligt är att gå till ett mollackord om man varit i dur och tvärtom. Här behandlas texten ofta utifrån ett annat perspektiv. Har det varit en konkret vardaglig text blir kanske texten i bryggan lite mer filosofisk. Musikaliskt är bryggans uppgift att ta med lyssnaren på en liten tur bort från det förväntade upprepandet av vers och refräng och bidra med en förändring som gör att det känns skönt att komma tillbaka till refrängen igen.
      Mellanspel
      Vanligt är att använda introt, kanske halverat, det är också vanligt att denna del är instrumentell, precis som introt, men inget måste.
      Outro
      Det är också vanligt att använda introt till outrot, ibland behövs inte denna del. Prova och lyssna dig fram.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg (denna) 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
       
      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
    • By Eva Hillered
      1. En bra grundidé
      Utgå från någonting som du själv har upplevt eller en känsla eller tanke som är viktig för dig. När du har skrivit av dig under ditt första inspirationsrus, fundera på hur du ska vinkla din idé. Kanske kan du berätta utifrån ett nytt perspektiv som inte är så vanligt – då är det lättare att få uppmärksamhet när du vill förmedla din sång. Om du själv är berörd av någonting så finns det troligen många andra som också blir det. Lyssnarna vill höra om ditt hörn av verkligheten.
      Om du vill kunna framföra din egen musik så måste du kunna stå för varje ord. Det är inte detsamma som att du måste vara bokstavligen sannings­enlig – sånger är små historier från livet som tar fasta på det allra viktigaste och där du gör bäst i att ta bort alla oväsentliga och tråkiga detaljer.
      Under en tidsrymd av cirka tre minuter ska du först lyckas fånga lyssnarens uppmärksamhet och sedan också hålla kvar intresset. Om du skriver om händelser från ditt eget liv, skriv först av dig, syna sedan din idé och fråga dig hur du kan göra det så intressant som möjligt för den som lyssnar.
      Gör din historia ännu mer tragisk, eller ännu mer dramatisk. Du kan se en sång som en liten minipjäs som mår bra av en tydlig dramaturgi. Vilket är det bästa sättet att börja sången? Ändra slutet eller öka dramatiken om det gör att sången blir mer spännande! Använda din fantasi helt ohämmat.
      Du kan leva dig in i andras öden och göra dem till dina. Du kan vara ett naturelement eller föra en katts talan. Du kan återge historier från böcker och filmer eller hitta på historier och välja hur du vill att händelseförloppet ska utvecklas. Friheten du har som låtskrivare är gränslös, men för att det ska bli engagerande för den som lyssnar är det viktigt att det är engagerande för dig också och att din grundidé är intressant.
      Språket i en sång är ett speciellt språk som skiljer sig från dikter och vanlig prosa. Läs gärna sångtexter av andra artister som du tycker om, och låt dig inspireras. En bra skrivövning är att först läsa en favorittext ett antal gånger och sedan utgå från första frasen och med egna ord skriva din egen version. Troligen har du då blivit inspirerad och påverkad av din favoritartists sätt att använda språket.
      2. Tydlighet
      I mina tidigare artiklar i Studio har du kanske redan läst om de tre val man ska göra sig medveten om som låtskrivare när man skriver en text. Det handlar om sångens berättare, scen och tidsram. Att lyssnaren kan följa med i historien och förstå innehållet är en viktig regel om man vill skriva en bra sångtext som verkligen kommunicerar innehållet till lyssnaren.
      Jag stöter ofta på låtskrivare som vill skriva dunkla texter – de vill inte ”skriva lyssnaren på näsan”. Vill man ha en mångtydighet i sina texter är det bättre att använda sig av metaforer som i sig är just mångtydiga. Faran är att om man plötsligt ändrar till exempel berättarröst utan att det är fullt begripligt, så tappar den som lyssnar fokus och börjar tänka på annat. Risken finns att det som för låtskrivaren kanske känns häftigt och speciellt, för lyssnaren bara upplevs som oförståeligt och ointressant.

      Tänk hellre ut metaforer än att vara dunkel i texterna eftersom metaforer kan vara mångtydiga i sig. Foto: iStockphoto.
      Om du skriver på engelska så rekommenderar jag att du bollar din text med någon som har engelska som sitt första språk. För oss svenskar kan vissa engelska uttryck som vi kommer på i ett inspirerat ögonblick låta hur coola som helst, men det är svårt att veta hur en engelskspråkig person tolkar uttrycken. Det kan bli helt fel. För att bli inspirerad och hitta bra uttryck som fungerar för en engelskspråkig marknad så finns det många webbsidor du kan besöka. Sök till exempel på ”American idioms”, så hittar du en massa uttryck som kanske i sig kan inspirera till en ny sång.
      När du har skrivit din första textskiss, ställ dig då dessa tre frågor:
      Vem berättar historien? Utspelar sig historien någonstans – finns det en ”scen” – eller är det hela en beskrivning av någons tankar eller känslor? Under vilken tidsperiod utspelar sig historien? Det bästa brukar vara att hålla sig till samma berättare, tidsram och scen under hela sången. Om du ändrar i någon av dessa parametrar under sångens gång måste det vara logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Tydligheten mår också bra av att du håller dig till samma språkbruk, och språkton rakt igenom sången.
      Berättaren
      Första person: jag/vi Andra person: du (direkt tilltal) Tredje person: han/hon/de Perspektivet du skriver utifrån påverkar din historia. Varje perspektiv skapar en värld, som skiljer sig från de andra perspektiven. Din utgångspunkt styr relationen till publiken. Utgångspunkten utgör ramen för din idé.
      Att välja första person innebär att det är sångarens personliga historia som levereras till publiken och det skapar intimitet, publiken får ta del av sångarens värld.
      Oftast faller sig berättarperspektivet naturligt, men du kan laborera med det när du gjort den första färdiga arbetsskissen av sången för att se om den blir ännu bättre med ett annat berättarperspektiv.
      Andra person kallas också för direkt tilltal eftersom sångaren talar till en andra person – ett du – eller till och med direkt till publiken. Ett exempel på direkt tilltal är John Lennons Imagine.
      Om du väljer tredje person som berättarperspektiv – han eller hon eller de – så blir du en historie­berättare. Sångaren och publiken riktar då sin uppmärksamhet mot en tredje part.
      Tredjepersonperspektivet kan vara användbart om du ska skriva om någonting personligt som känns för utlämnande. I stället för att skriva ”jag” så kan du tänka dig att en annan person har råkat ut för samma sak. Det skapar lite mer distans och befriar dig från direkt inblandning i det som händer i sången. Tillsammans med publiken betraktar du någon utifrån och berättar hans eller hennes historia.
      Tidsram
      Nutid Dåtid Framtid Rörelse i tid Att skriva i nutid (presens) i kombination med första person ger ofta en stark emotionell laddning till en låt, lyssnaren blir närvarande i sångarens nu och detta kan bidra till lyssnarens inlevelse i texten.
      Dåtidsperspektivet (imperfekt) är bra att använda när du berättar en historia som har hänt. Nutid och dåtid är de vanligaste tidsramarna.
      Framtidsperspektivet kan användas när sångaren beskriver en dröm som han/hon har, oftast förekommer nutiden som en kontrast till den efterlängtade drömmen.
      Rörelse i tid är den mest ovanliga tidsramen.
      Scenen
      Ingen särskild plats En särskild plats Ett odefinierat ”här” Scenen förflyttar sig – förändras Ett fortskaffningsmedel i rörelse Många sånger kretsar runt en känsla, en tanke eller en upplevelse och det är ett ”jag” som beskriver dessa känslor. Det finns ingen specifik scen och ingen tidsram. Ibland fastnar man i texten just för att man tycker att man redan har sagt allt man vill säga.
      Ett sätt att utveckla sin text och få mer material är att då att i stället tänka sig att det är en annan person som upplever detta. Då kan man skissa på en beskrivning av den här personen, låta personen vara med om en specifik händelse, låta det hela utspela sig någonstans. På så sätt kan man få mer kött på benen och mer konkret material till sin sångtext, även om man i slutänden kanske ändå låter perspektivet vara första person.
      3. Undvik stora generella ord
      Vissa ord är verkligen överanvända i sånger, och med tanke på hur många miljoner kärlekssånger det finns så har du större chans att bli lyssnad på om du uttrycker någonting unikt. Du upplever kärleken på ditt specifika sätt, och det är den beskrivningen som gör det spännande att lyssna på ännu en kärlekssång.
      Blanda in din sinnesupplevelse så påverkar du också lyssnarens sinnen. Beskriv förutom syn och hörsel intryck av hur det känns i kroppen, vilken smak och vilka dofter du upplever. Måla bilder med ord. Leta efter de konkreta namnen. De ger färg åt din sång och understryker det unika perspektivet. I stället för att skriva ”Han satt i en bar och drack en drink” kan du i en mening både ge personen en karaktär och bestämma en specifik plats som ger färg åt din berättelse: ”I Georgios stimmiga bar tömde han snabbt sin mojito”. Ju mer konkret och specifik du är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
       
      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...