Lee

Vackert Crunch! 😆 Skall försöka ge lite mer input på den jämrans Helmholtz med just nu jobbar jag arslet av mg och har inte mer tid än att jag kan göra ett inlägg. Vädret är OK i borta i NY.

Grattis! "Keep up the good work!" (Antar att Oldsberg skall ha en bonus nu. Om utifall någon av hans chefer läser forumet...)

Just hemma igen efter att ha fått spendera en dag på Kastrup. Inställda flyg suger kraftigt! Får flyga ut igen imorgon. Sedan läser jag nog inte forumet innan onsdag kväll igen (skittidig morgon er tid, men jag har ju sett vilka märkliga tider ni arbetar på...). Har en timme över också så jag skall baklängesräkna lite men Vallhagen verkar vara på banan så det är nog bara att hänga på. Här kommer lite mer tankar bara. 1. Om du ökar isoleringens djup så kommer bandbredden att bli större men dämpningen på centerfrekvensen bli lägre. 2. Enligt artiklarna tidigare så kommer "överhörningen" mellan de olika hålrummen bakom varje hål att vara försumbar. Därmed borde man kunna räkna på varje kavitet för sig (ett hål, en liten låda bakom sedan tar nog Vallhagen över med beräkningarna hoppas jag). Avståndet till väggarna skall alltså vara lika stor som centrumavståndet lenna hålen delat med 2. (Om jag nu har fattat teorin rätt.) Kör på!

Men jag vill kunna stämma varje hål för sig, ju! 😛😄 Givetvis försöker jag inte vara elak. Jag är bara fruktansvärt nyfiken. Det enda jag har gjort är att ge ett oerhört minilitet tips som Gilbert tyckte var felaktigt och visade mig och alla andra en rättelse i den högre skolan. Jag vill bara att man fullföljer det hela genom att använda det praktiskt. Det är väl inte elakt, är det? 😎 För i så fall ber jag genast om ursäkt för min klumpighet. Det borde gå att stämma om genom att täcka för vissa hål, men då får man nog plugga igen dem rätt rejält. En tejp över och den blir bara som någon form av membran tror jag. Frågan om det skall vara isolering fram eller bak var min nästa fråga till Gilbert faktiskt. Jag har sett båda lösningarna. Vanligast beskrivet är att ha isolering i botten (eller baksidan i detta fallet). Men sedan har jag sett beskrivningar där man har satt isoleringen precis bakom hålen med en tunn textil närmast hålen för att inte släppa ut fibrer. Så vitt jag kommer ihåg så var resonemanget i det senare fallet att man på något sätt slapp någon form av randeffekter i hålets mynning på baksidan av plattan. Men jag kan banne mig inte komma ihåg var jag har sett det eller på vilket sätt det påverkar. Generator? Snarast en otroligt nyfiken människa som alltid vill veta lite mer. Jag kan leva med beteckning nörd. 😄

🙂 Jodå, jag håller med om att det bara är supernördar som tycker att teorin är viktig, och här skall byggas. Jag tyckte bara att när man som Gilbert har koll på det senaste, så kunde man använda den formeln istället för den gamla standarformeln. Sannolikheten att den stämmer blir bättre. Och då hade det både blivit en bra låda, och dessutom hade nördarna en fått ett exempel att luta sig mot när man inte förstår teorin fullt ut. 😄 Sedan hade det kanske varit bra att på något märkligt sätt göra håldjupen stämbara som jag sa tidigare, men hur sjutton man gör det när man pratar om en panel har jag ingen aning. Har bara sett det när det gäller en enkeltub. Någon som har tips på det hade varit kanonkul. 😉

Nej, nej, nej, inte nu. Jag förstår inte alls varför du skall lämna tråden. Enkla beräkningar och annat kan vem som helst hitta på nätet men lite mer smarta lösningar från någon med erfarenhet är ju guld värt. Dessutom har du hjälpt Cruncher från allra först början och du kan väl inte lämna honom i sticket nu när det har blivit dags att utföra själva beräkningarna och komma till skott? Nu om något kommer din kunskap in i bilden! Så snälla, stanna kvar. Cruncher need you. 😆 (Dessutom är vi andra otroligt nyfikna på hur man gör egentligen... 😲 )

Eftersom inte mhsoft-sidan fungerar längre så kan jag inte verifiera att den har en korrektionsfaktor för en fyllnadsgrad av 50-60% dämpmaterial. Men om den i princip ser ut som alla andra kalkylatorer på nätet så använder de formeln som finns i Everest bok. Detta är är den grundläggande Helmholtz ekvationen och den är för en helt odämpad kavitet som mot-svänger i resonans. Den har ingen som helst korrektion för dämpmaterial utan är för ett odämpat system. Det kan ju inte gälla eftersom dämpningen har en inverkan på resonansfrekvensen. Det är liksom det jag menar: Varför använder vi en gammal, inkorrekt formel när det finns modernare formler att tillgripa? I artikeln av Panteghini et al, så redovisar de en ny analytisk formel för att räkna ut dämpning och resonansfrekvenser. De har också verfierat att den stämmer mer överens med dels FEM beräkningar, dels en mätresultat. Eftersom du som akustiker begriper den bättre än jag så hade det varit fantastiskt att se hur man hade tillämpat den nya formeln på ett så här "enkelt" problem. Det spelar liksom ingen roll om den är fullständig eller inte, men jag antar att du hänvisar till den därför att du anser den vara relevant och riktig. Jag är förmodligen "rookie" vad det gäller akustik, men min förhoppning är att jag åtminstone skall kunna följa en vanlig beräkning och användande av en formel. Jag har inte gett mig in i formlerna i artikeln mer noggrant eller kontrollerat eller sett andra liknande analytiska lösningar. Just därför hade det varit intressant att "nörda" in sig i det akustiska och lära sig mer. Det är liksom inte varje dag man lär sig något av en akustiker som använder sig av en del av de senaste forskningsresultaten. Att lära sig är alltid roligt, även om man inte är i samma gebit. Eller förresten, speciellt om man inte är i samma gebit. Edit: Irrelevant info borttagen.

Det finns ett flertal olika formler (mer eller mindre komplicerade) och de flesta som tar hänsyn till "allt" är oftast alldeles för jobbiga att använda i praktiken och då den på mhsofts sida stämmer ganska bra med den som används i pdf:en jag länkat till tidigare så skulle jag nog använda den för enkelhetens skull. Så länge man fyller upp med ca. 50% dämp så borde resultatet stämma ganska bra (och Q-värdet blir lägre så även om man missar centerfrekvensen med ett par Hz så kommer den fortfarande att göra ett bra jobb. Men för fan, Gilbert. Nu använder du ju den förenklade formen rent praktiskt igen trots att du tidigare hävdade att den inte dög. men glöm inte bort att detta även sänker resonatorns resonansfrekvens. Du kan väl inte först förkasta mitt förslag och säga att det inte fungerar och sedan använda samma formel? Eftersom du är så slängd i akustik och matte så kunde du ju förslagsvis ge oss en ny formel och låta oss jobba efter den istället. Skitsamma om den är komplicerad, du kan i allafall göra beräkningarna och jag kan i bästa fall begripa hur det är tänkt. (Själv är jag inte akustiker utan har ungefär samma bakgrund som Vallhagen. Och jag försöker också lära mig något nytt även om jag redan har hyfsad koll.) Om det rent praktiskt är så att dämpmaterialet och dess Z inte påverkar nämnvärt så förstår jag inte meningen med inflikningen eller artiklarna alls? Jag har absolut inget emot tumregler, utan det är bara av godo, men uttalande att 50% dämp (okänd typ, densitet eller konsistens) och att "grundformeln blir bra" samtidigt som man hävdar att resonsfrekvensen sjunker duger liksom inte. Hur mycket blir dämpningen och hur mycket sjunker resonansfrekvensen egentligen, så att man kan kompensera för det? Hur har du byggt dina?

Men kalkylatorn på mhsofts hemsida tar ju inte hänsyn till vad för dämpmaterial man använder, så vitt jag minns, och inte heller vilken densitet den har eller tjockleken? Och den påverkade ju resonansfrekvensen, eller hur? Kan du inte slänga upp den fullständiga formeln så har i alla fall jag lättare att få till det. 🙂 (Jaja, jag skall läsa artiklarna senare, men jag har inte tid att härleda allt just nu...) Sedan glömde du håldiametern, ju! (mhsoft.nl verkar ha lagt ner eller så har jag något annat skojigt problem... 😏 )

Välkommen i Ultrasone-klubben! Och attans billigt fick du dem dessutom. 😉

Det var så jävla roligt skrivet att ta mej tusan tänker hoppa på det. 🙂

Njaäää... En panel resonator skall vara flexibel och ha dämpare bakom men inga hål. En Helmholtz eller slot resonator skall ha en styv framsida och det är hålens storlek och djup och volymen bakom som bestämmer resonansfrekvensen. En kombination av de båda vet jag inte ens hur man skall räkna på men Gilbert kanske har någon annan artikel som beskriver det också. 🙂

Startade firma och flyttade in på första kontoret. Hade suttit i dagar med en dator för att sätta ihop något skräp som kunde användas som web/mailserver. En gammal hop-plocksdator fick det bli. Kastade in de komponenter som fanns och den fungerade precis som den skulle. Eftersom den bara skulle flyttas en kort bit så sket jag i att sätta på en massa plåtar på lådan, Den skulle ju ändå bara stå i det framtida serverrummet och behövde all kylning som kunde tänkas. Under flytten blev man törstig, så för att alla skulle få lite drick gick jag och handlade ett burkflak med CocaCola. Snällt visst? När jag kliver in på kontoret snavar jag över första kassen på golvet och skicka 24 burkar Cola över hela golvet. Ingen fara, bara att börja plocka... Men vänta! Jag hör ett "pssssss" någonstans. Helvete var läcker det? Jag springer runt som en galning för att hitta den läckande burken. Hittar den till slut genom att lyssna. Inuti datorn. Mycket riktigt så har burken studsat in i datorn, träffat någon liten utstickande kant så det blev ett litet, litet hål mitt på burken och strålens riktning var givetvis rakt mot moderbordet. Spolade för evigt med vatten men maskinen hade gett upp. Moderbordet sitter fortfarande uppspikat på väggen som en påminnelse om att "shit happens"!

Har för mig att det var sådana jag körde med tidigare också. Avsevärt mjukare var de också har jag för mig. (Lavrell, du är väl en slarver också! 😄 )

Nejdå, jag lever i alla fall fortfarande, och det gjorde Claes när jag såg honom i förra veckan också, men jag har fortfarande inte fått tummarna loss till att lusläsa Gilberts artikel (bara skummat) så jag tyckte inte jag kunde bidra så mycket just nu. (Jädra massa jobb just nu och skall till USA på måndag så det är lite att stå i liksom...) Enligt artikeln så är förutsättningen för att ekvationerna skall stämma att man har en rigid framsida, dvs. en stum och relativt tjock framsida. Då går jag hellre på en MDF än en plyfa eftersom de normalt sett är lite mer rörliga. Jag skall i alla fall kolla ekvationer och FEM beräkningar senare. Synd bara att bilderna i artikeln är så förbannat dåliga, att man inte kan särskilja graferna (eller så är min printer för kass). Undrar om man kan handla hem något roligt därborta... 😉

Har 15 när jag spelar och 25 när jag står framför PA högtalarna innanför staketet. Brorsan har 9 när han spelar eftersom de kör mycket akustiskt och han behöver mer återkoppling från gitarr och stämsång, men då har man inte trumset och elgitarrer som brötar på (inställt på 11).

Kör också Ultrasone.

Herregud pojkar! Sover ni aldrig? Och har slutat jobba för att ha roligt på heltid? Jisses! 😆 Näru Cruncher, jag tänker nog inte ge mig i kast med att förenkla ekvationerna i den första artikeln. Det var egentligen enkel nog som den var. Men den var skitrolig och gav en del som jag inte sett förut, men jag har bara skummat den och inte läst på riktigt. (Tack för den Gilbert!) Skall läsa den bättre när jag får någon tid över, det kom alldeles för mycket jobb inramlandes helt plötsligt. En sak som slog mig direkt var att resonansfrekvensen var helt beroende av avståndet till bakre väggen, men inte av materialet inne i resonatorn (ekv. [2]). Har inte Everest bok hemma, men han måste gjort något annat överslag som inte visas i artikeln. Sedan är f0 också beroende av avstånd mellan hålen [2], men i FEM modellen så har de kommit fram till att analysen gäller som om varje hål var en oberoende Helmholtz. Förvirrande. Men så har jag bara skummat artikeln också och kan ha missuppfattat något rejält... Skitrolig artikel hur som helst! Skall bli kul att tröska igenom senare. Hur som helst är det snart helg grabbar. 😛 (Herrejävlar vilken top du har på 43Hz. Lite jobb att fixa den...)

Är du säker? Som jag resonerar så minskar man volymen genom att sätta till dämpmaterial och enligt formeln så borde då frekvensen stiga. Men jag har säkert missat något fysikaliskt fenomen igen. Det har hänt förr... 🙂 Kan du inte slänga upp någon bild på din studio? Eller en byggtråd på resonatorerna?

Här är jag helt tagen på sängen, eftersom jag kan inte komma ihåg att jag har sett någon kvantifiering på hur många db som de kan fixa. Ingen aning helt enkelt. Rent fysikaliskt kan man nog köra med resonemanget att ju högre amplitud som träffar resonatorn desto mer dämpar den. Men procentuellt brukar det vara mer eller mindre detsamma oavsett ljudtryck (inom rimlighetens gränser). Men hur mycket? Här får nog Gilbert kasta in en referens. Dessutom gäller samma princip för panel och slot absorbers, men den enklaste formeln måste nog komma från den enkla Helmholtz i alla fall.

Kanonroliga artiklar! I den senare ser jag att de faktiskt har kommenterat och rättat formeln som du använder för att räkna ut frekvenserna. (Å andra sidan så hade Everest "Master Handbook of Acoustics" samma fel tidigare!) Artikelt från Infinity snubbe var också en skitkul läsning. Jag håller inte oförbehållslöst med om hans slutsatser, men rolig läsning var det. Efter att ha tittat på kalkylatorn för Helmholtz-Resonator så vill jag bara inflika att man kan göra denna lilla tingest stämbar genom att modifiera "port length". På hemsidan så ser det ut som om man måste ha trät i en viss tjocklek för att få det att fungera men det behövs inte alls. Ett rör fungerar alldeles utmärkt i det fallet. Och genom att fila på längden på röret så kan man stämma resonatorn. Här är en länk där man ser hur jag menar. http://www.lautsprechershop.de/tools/index...elmholtz_en.htm Jag har dock inte kollat formeln utan skulle hellre använda den på mhsoft.nl. Sedan kan man förändra Q (och därmed bandbredd) genom lägga en bit glasfiber i botten. Ju mer man lägger i botten desto flatare blir dämpningskurvan. (Men det kommer jag inte ihåg var jag läst.) Har varit inne och studerat den sida du skickade Lee. Verkar vara bra grejjer. Nåt som inte framgår i den resonatorn är tjocklek på skivorna till lådan. En helmholtsare kräver ju att det rör sig!? Medans en basreflex ska vara stendöd om jag hajjat rätt!? Funkar 22 mm MDF till detta? Sen en snabb fråga ang. Helmholtzresonatorn. Vilken faktor påverkar Q värdet mest? Djupet eller bredden? Vore bra att få tag i nån länk till nån som byggt och visar mer ingående då detta är en ganska delikat arbetsinsats för att få att fungera. Likväl är det mycket material i dessa resonatorer så det blir dyrt om det blir galet. Tacksam för all hjälp. ..bygget går vidare! /Cruncharn' Nu är jag inte med riktigt? En Helmholtz resonator är baserad på volymen och det är denna som sätter resonsfrekvensen. Variera vilken du vill och resonansfrekvensen kommer att förändras. Sedan tillkommer det att tubens längd och dess mynning vilka också påverkar resonansfrekvensen. Skulle jag variera något så skulle det vara tubens längd för det är lättast att fila på, eller byta, i efterhand. Q påverkas av samma faktorer. Men man kan skoja lite med Q genom att lägga en fiber i botten. Ju mer du fyller med fiber desto bredare blir bandbredden. Men som Gilbert påpekade så ändras resonansfrekvensen också eftersom hålrummet volymen blir mindre. (Och volymen blir diffust mindre vilket är varför bandbredden ändrar sig.) Verkar ha blivit en missuppfattning någonstans på vägen. En Helmholtzare är byggd ungefär som att blåsa i en flaska. Frekvensen du får från flaskan är densamma som den frekvensen du "släcker" om du sätter den i ett maxima. Lådan kan du alltså bygga i betong om du vill. När materialet skall röra på sig så pratar man om en panel absorber och denna skall ha en yttre skiva som rör sig. Skivans resonansfrekvens bestämmer sedan dämpning. (Vilken beror på volymen bakom och vilken dämpning som finns där.) Sedan har man den roligaste av dem alla: slot resonator som består av flera glipor i en panelvägg. Efersom det handlar om glipor så är den också en form av Helmholtz reosnator men en helmholtz panel resonator. Även här kan panelen var styv som sten, eftersom det är mynningen och djupet på densamma som skojar med tonen. Och ytterligare en variant är att man har runda små hål i en perforerad platta som fungerar som en hel hög med Helmholtz resonatorer och förstärker varandra. Vill man ner i frekvens så är det bättre att borra hål i en tjock platta än att använda hålad masonit och flytta ut den en meter från väggen. För avståndet till väggen påverkar givetvis och också dämpningen innanför. Men i det här läget är formlerna så förbannat krängliga att man helt enkelt får använda sig av de överslagsformler som finns. De är när nog. Har inte byggt någon resonator ännu (har inte sett behovet), men Gilbert verkar ha koll så han kanske kan lägga upp några bilder på sina byggen. (Eller jag skulle ännu hellre vilja se Gilberts studio, faktiskt. 🙂 Vilket påminner mig om att jag inte lagt upp bilder på min...) Ditt bygge är så vackert att det inte är sant! Kör vidare bara! 🙂

men glöm inte bort att detta även sänker resonatorns resonansfrekvens. Hmm... Har jag faktiskt inte tänkt på, men det stämmer faktiskt. Sån tur att man bara behöver fila lite på röret så har man stämt den igen! 🙂 Sedan höjs nog resonansfrekvens, inte sänks, men det var nog bara ett skrivfel mitt i natten. 🙂 Herregud vad folk har lustiga dygnsvanor på det här stället.

Kanonroliga artiklar! I den senare ser jag att de faktiskt har kommenterat och rättat formeln som du använder för att räkna ut frekvenserna. (Å andra sidan så hade Everest "Master Handbook of Acoustics" samma fel tidigare!) Artikelt från Infinity snubbe var också en skitkul läsning. Jag håller inte oförbehållslöst med om hans slutsatser, men rolig läsning var det. Efter att ha tittat på kalkylatorn för Helmholtz-Resonator så vill jag bara inflika att man kan göra denna lilla tingest stämbar genom att modifiera "port length". På hemsidan så ser det ut som om man måste ha trät i en viss tjocklek för att få det att fungera men det behövs inte alls. Ett rör fungerar alldeles utmärkt i det fallet. Och genom att fila på längden på röret så kan man stämma resonatorn. Här är en länk där man ser hur jag menar. http://www.lautsprechershop.de/tools/index...elmholtz_en.htm Jag har dock inte kollat formeln utan skulle hellre använda den på mhsoft.nl. Sedan kan man förändra Q (och därmed bandbredd) genom lägga en bit glasfiber i botten. Ju mer man lägger i botten desto flatare blir dämpningskurvan. (Men det kommer jag inte ihåg var jag läst.)

Annars finns ju möjligheten att köpa (eller bygga, för den händige akustikern) en "isolation cabinet". Ungefär som Randalls http://www.randallamplifiers.com/products/...tion/index.asp#

Nja det kan kanske bli något kostsamt för en test. 😉 Eventuellt smetar jag upp det på insidan av den yttre av dörrarna i studion. Jag har en massa akustikskum över så där skulle jag faktiskt kunna göra en jämförelse. Att återföra en massa höga frekvenser i en isobox verkar enbart konstigt. Normalt sett vill man inte att rumsljudet skall återföras i micken, och -om- man vill det, så använder man en ambience mick ett par meter ut i rummet. Jag skulle i alla fall inte vilja ha en klaustrofobisk låda med på min inspelning. Normalt sett så död-dämpar man väl isoboxen så bra det går och sätter frekvensinnehållet med hjälp av mickplacering. Akustikskum på tub har jag inte hört talas om. (Claes, undanhåller du någon produkt?) Fogskum finns och blir hårt och poröst och fungerar inte alls i ljudisoleringssammanhang. (Enligt hemsidan hos en del tillverkare så säger de att det gör det. Jag har provat. Det gör det inte. Hårt, poröst och lätt är ingen bra kombination för ljudisolering....) Akustikfog finns här http://www.sika.se/sikacryl-gp_sikacryl-s_.asp