chrisB

Audacity. Gratis. windows, Linux eller OS X. Fins här att hämta

Har just fått hem detta program som har funnits ute ett par år. Rekomenderas!! Suveränt att jobba med konvertering, ändring av namn, bläddrande av ens bibliotek: rx2, aif, wav, sdII, mm mm. Tonhöjdingenkänning, loopskapande, AU pluggar, mm 600 kr som hittat. Läs mer här Bara för OS X - tyvärr.

Troligtvis flera ggr. Det beror på att man måste ge instrumentet tid att sätta sig. Hur många ggr beror på vilket skick pianot är, om naglarna sitter fast ordentligt. Ända sätt att kontrollera detta är att ha med sig en pianotekniker för se igenom pianot innan man köper den. Ett beg piano är lite av en gissning, om då inte ägaren skött den och stämt den en gång om året. Allt beror på priset.

Ett bra virvelljud utgår ifrån att det spelas bra. Dvs passar musiken. Dvs är fylld med energi, inte en sampling . . som dock kan vara bra att använda. För att få fram en bra virvelljud måste du veta hur den låter, dvs hur låter den i dig? Man måste kunna höra ljudet man ska skruva fram. En bra virvelljud är också beroende på de överiga ljuden i trumsetet. 1 man börjar med ett bra ljud 2 man jobbar med eq tills det låter som man tänkt sig. 3 man lägger på kompressor för att få fram attack, etc. 4 man skickar vireveln till ett rum, gärna med kompressor efter. en bra virvelljud är väldigt personligt, och helt olika för varje ljudtekniker. man lär sig genom att test/pröva/exprimentera/göra en massa misstag.

Google

Enkelt svar: Acid Det finns en uppsjö av loopar till den.

Ingen aning men har du prövat att fråga på: 08 - 442 73 60 ?

Kanske denna är av intresse? Mer info här

Har inte det funkat ett bra tag 😊 ? June 8, 2007 — Mac OS X 10.4.9 now qualified with Digidesign products with Pro Tools 7.3.x

ok jag har missat inläggen här. inget mejl från forumet. 😊 aha jag föstod din fråga fel. från Am kan du direkt gå till G-dur i o m att Am är en "del" av G-dur. om du vill spä ut akorden så kan man gå Am D7 G Am och G-dur "delar" åtminstonde 7 st toner med varann. du kan också gå Am F#m Hm Em Am D7 > G Am E7 C D7 > G

Läs mer här för att se hur man ska göra.

aj aj aj nu öppnade du en burk med mask. 😑 för mig så är PT suveränt överlägset Logic i audioinspelning och -redigering. (jag brukar komponera/skissa i Logic och sedan mixa/redigera i PT.) skillnaden ligger i PT's hanterande av audio samt dess enkla (men djupa) uppbyggnad. men. detta är en personlig erfarenhet. och ett personligt tyckande. jag känner dem som tycker likadant fast tvärtom. frågan är varför ställer du frågan? ska du köpa en DAW och tvekar mellan L och PT? Eller?

Om du tittar uppe i tidlinjen så ser du "Grid" där ställer du in vad gridden ska visa. hela takter, fjärdedelar, åttondelar, mm

Du kan också ta en titt på Bandstand, gjord av Native Instruments. Den är lite som Hypersonic och Sampletank.

Hurdå menar du? eq och andra pluggar lägger man ovanför volymregeln per spår s a s. ett annat tips är att om man håller ner Shift när man klickar på en plugg så stängs inte de andra pluggar som man har öppnat, på så vis kan man också ha flera st öppna samtidigt. när du spara inställningarna så spara gärna med låtnamnet också. på så vis slipper du ha eq-sn1. eq-sn2 osv.

i varje plugin så finns det en möjlighet att spara inställningen. det brukar stå "Save as . . ." eller något liknande.

Tack för kommentaren Valle. 😕 Musikteori ÄR viktigt, men det är också onödigt och i vägen ibland. Man ska komponera efter sitt öra; detta är vad jag hör, detta är vad jag vill. Detta ger mig rysningar . . . Så till teh_dudes frågor: nja. en dur-skala baserad melodi kan du inte byta ut mot en moll-skala. Det är två helt olika saker. Du kan dock förändra din g-dur baserade melodi mot en Am-baserad men då kommer den att låta lite annorlunda. Däremot så kan en låt som går i G innehålla akordet Am såväl som G. En teknik är att lyssna efter grundtonen-sjung den!. En annan är vilket stuk/genre/stil går riffet/melodin i? Ett tredje sätt är att man lär sig ett antal akordföljder; typ C Am F G och C Am D7 G7 sådanda akord som hundratals låtar bygger på. Ett fjärde sätt är att ta ett antal låtar som du gillar och planka dem. Ta reda på akord, basgång, melodi, mm och försök förstå hur det hela är ihopsatt.

Nomenklatur: är det system av termer och beteckningar som används inom ett fackområde. Hmm ett C-ackord är ett C-ackord är ett C-ackord. Inget annat. Enharmonisk förväxling: att tro att ett Db är samma ton som en C#. På ett piano kan man lätt tro att det är så. Men för stråkmusiker och blåsare så är det en väldig skillnad. Det handlar om hur man intonerar tonen, därför är det viktigt att veta om tonen är på väg upp eller ner samt vilken tonart man spelar i.

Ett tritonussubstitut exempel till: Fm-blues. Fm Db7 C7 Fm (två slag vardera). Exemplet innehåller både ett mediant-hopp: Fm > Db och ett tritonussubstitut. G7:t är utbyt mot Db7. Dv Fm G7 C7 Fm

Tritonus substitut är en regel inom klassisk såväl som jazz som barock harmonilära som säger att ett akord kan bytas ut mot en annan på tritonus avstånd. Dvs C > F#. Användas till det mesta. Modulationer, kuliga hopp, knäppa men intressanta diskutioner. Inom Jazz. Så används det för det mesta . . . för att byta ut en Dominant akord mot en annan. Användas vid akordbyten, mm t.ex. I en jazz-blues i C så i stället för att gå: C7 /// | F7 /// så kan man -med då godkännande av SubstitutetVerket - spela: C7//F#7 | F7/// osv. Att det fungerar beror på flera anledningar. Ett är både C7 och F#7 delar på två toner. E och Bb (eller då A# i F#7:et om man ska vara korrekt). Och mina vänner så ska ni få er ett annan harmonilärahemlighet till livs, ett som kommer att ge er huvudvärk i flera dagar 😲 I ett C7 så är ett E tersen; och ett Bb sjuan. I en F#7 så är ett E sjuan och ett Bb (A#) tersen. AHA tvärtom!! Så för en jazzpianist behöver man "bara" spela ett tritonusinterval: E + Bb och låtar basisten spela grundtonerna C + F#. Vilket då också ger en tanke på vilka skalor kan jag sola med hmm F#7 skalan över ett C7 akord? går utmärkt! o fan, åter så fastnar vi/jag i jazzvärlden. ber om ursäkt för det. hmm tänk på ert omdiskuterade dim-akord. ett F#-dim. F# A C D#. Dim-akord är lite kul i sin tråkighet, lite av den klassiska musikens busfrö. De vill inte riktigt bli på sin plats. Ett dim akord innehåller två st tritonus intervall. F# - C och A - D# så enligt Tritonus substitut regeln kan jag byta ut ett F#dim mot ett Cdim. Både innehåller SAMMA toner. F#dim: F# A C D# - Cdim: C Eb(D#) F# A vilket betyder att jag kan byta ut det mot ett just det . . . . Ett dim-akord har en dominantfunktion. F F#dim Gm C7 där då F#dim är en halv-dominant för Gm:et. Man skulle kunna spela F D7b9 Gm C7. Både ett F#dim och ett D7b) innehåller samma toner förutom då D:et i basen. Vilket man väljer beror som vanligt; på sammahang, stuk, genre, soundet.

Ständigt denne Levine! 😲 ok . . kul att diskutionen spårar ur. I princip så borde denna tråd avsluta och ett nytt öppnas under tritonus substitut. MEN. Sluta med a citera dessa lååååååånga stycken, det bidrar inte till att bringa klarhet. Kapa bort det som inte har med ens omedelbara svar att göra.

Reason

Ja.

Just det alldeles rätt. Men det beror på hur man ser akordet, och om man skriver den för orkester eller . . . men G:et ska inte vara med i det sista akordet. Här har jag lagt upp akorden. I den sista exemplet har jag vänt på följden; låter bra det med. Tack bdatony för ett stimulerande fråga, och lycka till med låten!

Jo jag är väl lite besatt i harmonilära . . . 😱 Vi har alla haft "fel". Akordet är ett Em add9/D (eller Em add2/D). Det låter mer D om man spelar akordet i sig självt, men om man spelar det i sitt sammanhang (och analyserar basgång och akordens kontrapunkt) så är det ett Em-akord med sjuan i basen färgat av en nia. De givna akorden är: Gm D/F# Em och så den sista. Emadd9/D spela dem får ni höra! 😄 sedan lovar jag att hålla mig till ProTools avdelningen . . . 😉