Claes Holmerup

Den har egen strömförsörjning. Steinbergs USB-nyckel, som används till Cubase, Wavelab och deras VSTi. iLok 2 är den aktuella versionen och den kan innehålla en farlig massa licenser. Kräven pluggen iLok2 eller iLok, så är det den som behövs, helt enkelt. Den fungerar i alla USB-portar, såvitt jag vet. Du kan säkert hitta svar på många frågor här också: https://www.ilok.com/#!faq 🙂

Jäpp! Det funkar utmärkt med en aktiv USB-hub. Jag kör både iLok och eLicenser i en sådan. Codemeter (används för Samplitude) vill däremot inte funka via hubben, utan den måste sitta i en egen port på datorn, av någon orsak...

AVG är väl inte heller den snålaste virusdödaren? Är sedan antispyware och andra skydd aktiverade också, så blir det ännu värre... NOD32 brukar vara det som oftast rekommenderas när man behöver ha kvar så mycket kraft som möjligt, så det är vad jag har kört med i några år vid det här laget. 🙂

Spelar mindre roll. Om man inte vill använda sin vanliga mailadress, så går det ju på ett kick att skapa en ny Hotmail-adress för sådana här ändamål. 🙂 Som min svåger brukar säga; "Billigt är bra - men gratis är gott"... 😉

Om du kör med ett RME RayDAT, så kan du exempelvis välja den 16-kanaliga omvandlaren Ferrofish A16 AE . Vill du ha allt i ett som kopplas på USB (lite mer portabelt om du t ex ska dra iväg från studion och spela in någon annanstans), så kan ett alternativ också vara Antelope Zen Studio , som har 20 analoga ingångar att leka med - och kan expanderas med externa omvandlare.

Jag tycker att det finns tre alternativ i sådana lägen: 1. Någorlunda stora fullrange-monitorer och en juste akustikbehandling (med avstämd basfällor vid behov). 2. Mindre monitorer, kompletterade med en sub - och juste akustikbehandling (med avstämda basfällor vid behov). 3. Mindre monitorer där man fixar det mesta i mixen, en basic akustikbehandling - och ett par bra, öppna hörlurar för att referenslyssna på lägsta basen.

Jag skulle föreslå att du köper ett ljudkort ISTÄLLET FÖR preampen. Nästan alla ljudkort har nämligen micpreamp inbyggt. Eftersom detta med inspelning är nytt för dig, så skulle jag till och med rekommendera att du inte kör med en extern preamp med kompressor och allt annat inbyggt - för om du inte rattar det rätt, så spelar du in en signal som inte kan korrigeras i efterhand, utan du måste gör om inspelningarna. Då är det bättre att använda en ren preamp, så att du spelar in en opåverkad signal som sedan kan manipuleras fritt med kompressor och annat i DAW-programmet. Har du några års erfarenhet och vet vad du vill ha - och har lärt dig ratta allt på ett tillräckligt bra sätt, så kan en preamp med andra funktioner vara vettig - men inte när man precis ska börja på sin DAW-resa - inte enligt min mening i alla fall. När det gäller ljudkort kan du välja exempelvis Audient iD14 (kanske köra med DAW-programmet Reaper, som är väldigt billigt) - eller kanske Steinberg UR22, där du också får med minsta versionen av Cubase på köpet.

Om man är medlem i forumet så är det primära alltid att delta i diskussionerna. I sådana lägen tycker nog de flesta att det är ok att man ibland gör lite reklam i inläggen för det man säljer - men då måste man också tydligt ange i sin signatur att man representerar någon som kan ha ekonomiska intressen, så att de som läser har en chans att själva göra en bedömning av trovärdigheten. Att däremot göra rena reklaminlägg för att sälja prylar eller tjänster, är inte godkänt enligt forumreglerna. Köp och sälj-avdelningen är till för privatannonser - inte för affärsverksamhet.

Nej, det har de inte. Vad jag menade med "något sorts kvalitetsfilter", var att nu går det 20 på ett dussin av kopior på populära akter, men många av dessa kopior, är taffligt gjorda hemmamixar - och som sagt ointressanta bleka kopior av deras idoler. Med skivbolagen såg man i alla fall till att det lät bra och att det var säljbart, men idag kan precis vad som helst läggas upp på Spottan - på gott och ont...

Idag kan dessutom vem som helst lägga upp sina låtar på Spotify - på gott och ont... Förr i tiden fanns det någon sorts kvalitetsfilter när allting behövde gå genom skivbolagen, men nu kan precis allt komma upp... Eftersom många vill "slå", så är det också många som gör musik som liknar deras idoler och tror att de kommer att lyckas bli kända tack vare att det låter "rätt" - men då blir det ju därefter, med ett magert utbud trots den mycket större mängden... Visst är det kul att ha mycket att välja bland - men det blir förstås inte lika kul när alla låter likadant...

Spotify och liknande tjänster gör att man kan plocka russinen ur kakan och bara välja de låtar man gillar bäst. En klar fördel jämfört med anno dazumal, när man visste att det fanns en eller två bra låtar på ett album och resten var lite halvtrist utfyllnad, typ - men man var tvungen att köpa hela LP:n lik förbenat, eftersom det inte alltid var ens egna favoriter som kom ut på singel... En klar nackdel för de som föredrar äldre tiders konceptalbum, där varje detalj var uttänkt, som låtordning, paus mellan låtarna etc - men tiderna förändras och idag är det hittarna som gäller och ingenting annat, så det gäller att alla låtar man släpper är asgrymma - annars lyssnar bara de mest inbitna fansen. Det sätter mer press på både artister och låtskrivare, så det är ännu en anledning att dela på jobbet och bara göra det man är bäst på - på gott och ont, men det är ju så det funkar numera...

Det är en ständig utveckling (eller inveckling...). Det finns väldigt många artister som inte har skrivit sitt material själva, men som framför det otroligt bra. Det finns också väldigt många artister (oftast band, men även soloartister), som skriver massor av låtar själva. Inget av uppläggen är fel, tycker jag - och den som är duktig, kan definitivt lägga stor känsla i framförandet, även om de inte har varit med och skapat låten. Så har det alltid varit i operavärlden också, där vokalisterna "bara" sjunger - men de är proffs och kan engagera sig djupt i framförandet, även om det inte är deras egna ord. Se också på alla studiomusiker som aldrig uppträder (jo - en del av dem gör, men ändå...), men som förgyller artisternas album tack vare sin stora erfarenhet och kompetens. Det är inte alltid upphovsmännen är så roade av att stå på scen, utan många trivs bättre med att hålla på med skapandeprocessen, medan de överlåter åt duktiga artister att få ut musiken till lyssnarna. Inget konstigt med det - snarare tvärtom egentligen. Var och en gör det den är bäst på, helt enkelt. 🙂

Jag fick frågan om dessa på FB, så jag kan lika gärna kopiera in mitt svar här också: När man gör kliniska hörselundersökningar, så använder man ju otoakustiska emissioner för att diagnostisera - men alla utprovningar kräver också subjektiva hörseltester (alltså där patienten måste ge respons), så jag tror knappast att man kan göra en så perfekt fungerande helautomatisk sådan justering, som de påstår... Sedan är det inte vidare bekvämt att ha in-ears och dessutom kåpor utanpå det - men det är kanske en annan aspekt...

Fet bas för 3000:-, är att vänta sig alldeles för mycket. Jag skulle rekommendera ett par bra, öppna hörlurar i den prisklassen istället. Det får du mer nytta och glädje av.

Man brukar säga att det är överkänslighet mot vardagliga ljud. Ofta förekommer det ihop med Tinnitus, men inte nödvändigtvis. Du kan läsa lite mer här: http://www.hyperacusis.org/

Det låter som om du har drabbats av Hyperacusis...? 🙁

Nej - slutsteg reglerar man normalt inte på utgången. Det brukar sitta klass A-slutsteg i monitorer. Nackdelen med klass A är att de drar lika mycket ström vare sig det kommer någon insignal eller inte (och därför genererar de också mer värme som måste kylas bort), men fördelen är att de har låg distorsion. Det finns olika varianter av sådana slutsteg, men i grova drag är det så. Eftersom du får samma ljud vare sig det är inkopplat eller inte, så handlar det säkert inte om några störningar. Om det hade varit någon större skillnad mellan monitorerna, så kunde man misstänka att det var fel på den ena - men så var det ju inte. Även i mina monitorer (som ligger på ca 20000:-/st) finns det lite brus från slutstegen, men inte så att det på något sätt stör när man spelar upp något genom dem, utan det är bara när det är helt tyst och man närmar sig något av högtalarelementen med örat, som man märker det. I billigare monitorer används förstås billigare konstruktioner - och olika tillverkare har sina egna lösningar, så det kan förekomma en hel del skillnader...

Problemet man alltid har med aktiva monitorer, är att slutsteget alltid kör på full volym och volymreglagen justerar ingångsvolymen. Man kommer därför aldrig ifrån ett visst brus från dem - och om du har ungefär samma nivå på bruset i båda monitorerna, så är det troligen helt normalt för den modellen och det är inget som något nätstörningsfilter påverkar.

Hårdvara brukar Steinberg bara sälja till listpris själva och inte sälja ut förrän någon modell är utgående, så det är nog mindre sannolikt... Välvilliga handlare kan kanske göra ett juste pris istället... 😉 Till UR44 ingår download av Cubase AI. Tyvärr inget Wavelab eller HALion...

Kan det kanske vara på grund av värmen? Det har ju varit ganska varmt - och om det är minsta lilla problem med maskinens kylning (torkad kylpasta, för mycket kylpasta eller annat), så kan CPU:n växla ner på grund av det...

Se alltid till att spara originalet i 32-bit FP, så har du alltid en version som är så perfekt det går att ha den. För musik är samplingsfrekvenser över 88.2kHz helt meningslöst (egentligen 60kHz, men 88.2 är den standardfrekvens som ligger närmast över). http://www.lavryengineering.com/pdfs/lavry-white-paper-the_optimal_sample_rate_for_quality_audio.pdf Det är inte så att 32-bit float tillåter dig att gå över 0dBFS, utan det är så, att du har 24-bits upplösning oavsett vilken ljudnivå den enskilda samplen ligger på. Det är därför du inte kan överstyra bussen i ett DAW-program som kör med float - men för att sedan kunna få ut något lyssningsbart efter DA-omvandling, så måste du förstås dra ner volymen med master-regeln, så att du inte får ut mer än 24-bit. Det finns ju ännu så länge inga omvandlare för ändamålet som har mer än 24-bit. Headroom finns inte i ett digitalt system, utan 0dBFS är en absolut gräns som aldrig får överskridas. Det kan kännas lite motsägelsefullt när man talar om Floating Point, men det är bara att internt har systemet möjlighet till löjligt stor dynamik, men du kan ju bara lyssna genom 24-bits omvandlare, så det är där begränsningen ligger - förutom då på ingången förstås, där man naturligtvis aldrig får gå över 0dBFS om man vill undvika rälig digitaldist... Du kan skapa en sorts motsvarighet till headroom om du spelar in med 24-bit, genom att låta topparna ligga på typ -10dB istället för att slicka nollan. Det lilla extra bruset du får genom att göra så, jämfört med att styra ut omvandlaren fullt (och den uppenbara risken att få dist ibland och därför få göra om tagningen), blir ändå försumbart tack vare det höga bitdjupet. Till MP3 kvittar det, eftersom det ju är en mycket mer destruktiv omvandling i sig. Det är främst om du ska ha över det till okomprimerade format eller om du kanske vill göra en ny mastering senare, som du kan ha nytta av att ha låtarna i 32-bit FP. Ska du lämna det vidare, så funkar det nog vilket som och jag har för mig att även ProTools långt om länge har blivit så modernt, att det kan importera 32-bit float... 😉 Om du har materialet i 32-bit FP, så kan du alltid omvandla det till 24-bit, om det skulle behövas, så med 32-bit FP kan du känna dig 110% säker. 🙂

32-bit float innehåller precis ALLA detaljer, eftersom det tillåter smått otroliga 1520dB dynamik. När du minskar till 24-bit, så försvinner också en del av detaljerna eftersom du då "bara" har 144dB dynamik. Inget som märks vid vanlig lyssning, men om tanken är att man ska fortsätta bearbeta det, så kan det ha (åtminstone en teoretisk) betydelse. Du kan läsa lite mer om olika bitdjup här också: http://wiki.kontrollrummet.com/Bitdjup

Det kommer att påverka eftersom utgången ju ska mata två ingångar, med den skillnad i impedanser som det innebär. Jag skulle däremot inte tro att det blir någon revolutionerande skillnad, eftersom utgångar normalt är väldigt lågohmiga och ingångar högohmiga, utan förmodligen funkar det bra.

När jag lade upp via Distrokid, så tog det bara ett par dagar att få upp det på Spottan. En årsavgift på 20USD för obegränsat antal låtar och obegränsat antal album - och dessutom att man själv får 100% av intäkterna, är också klara fördelar jämfört med de flesta (eller kanske alla?) andra.

Finns det inga andra spår kvar i arrangemanget, så påverkar det inte. Om spåren är helt irrelevanta och du har ont om hårddiskutrymme, så kan det vara en bra idé att gå in i audiopoolen och radera audiospåren permanent. De belastar inte datorns uppspelning om de ligger där, så länge de inte lyfts in i arrangemanget igen, men de tar ju plats på disken så länge de finns kvar.