JJRockford

Är det här ett ironiskt inlägg? 🙂 Att olika generationer har lite svårt att förstå varandras musiksmak är inte direkt något nytt fenomen, så har det alltid varit. Även när musiken du diggar (vilken det nu är) var populär.

Det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Hur länge tror du att ett band klarar sig på inkomsten från 20 000 skivor? Och hur många skivor på iTunes behöver dom sälja för att få samma inkomst?

Jag får lite känslan av att en del numera förväntar sig att det är enklare att skapa musik som låter på ett visst sätt än vad det faktiskt är. Oavsett vilken genre man pratar om. Gitarr-branschen har ju varit länge varit full av sånt, ingående repotage om exakt vilka förstärkare, pedaler, strängar, plektrum, övningsmetoder och annat som en viss gitarrist använder. Tror att det är lite likadant med house, många anspirerande house-producenter tror att om man skaffar samma mjukvara och läser ett repotage om hur SHM, Avicii eller någon annan jobbar, så kan man helt plötsligt göra musik som låter precis som förebilderna. Men sådana där repotage ger ju bara en grund, en slags vägledning, själva verktygen och grundkunskaperna. Sen får man tweaka och prova en hel del själv också.

Tycker det känns som om det varit en del gnäll här på senaste, om diverse saker som inte funkar rent forummässigt. Därför tänker jag bidra med ett inlägg som visar vilket nytta man kan ha av den samlade kompetens som finns här. I några trådar (t ex här, här, här, och här) la jag ut lite spår från vad som kom att bli senaste utgivningen med The Rockford Heroes. Fick in en massa bra tips på både mixning och arr, och nu har de första recensionerna börjat trilla in, t ex: Dangerdog Music Reviews, 4.5/5.0 Hallowed.se, 6/7 Metaloud.com, 8/10 Rockeyez.com, 5/5 Forsaken at the gates, 8.5/10 Visst hade vi säkert fått okej betyg även om jag enbart arbetat helt efter eget huvud, men sammantaget gjorde garanterat alla tips jag fick in här att man det hela lyftes ett par extra snäpp och gjorde att vi fått toppbetygen. Så tack till stol, golden hair, EAI, punkrockdude, Valle, Jesse And The Revelations, aRocker, AnthonyS, Magnus83, Zakyath, Guitar Nilsson, sixties, DionHarris, Becker, Wernborg, Freddy, JohnRick, KillWithSkill och Cruncher! 🙂

Absolut, har gjort det där i omgångar genom åren, men känner att det inte är något jag vill lägga någon tid på 🙂

Jag tänker mig något ställe där man kan ladda upp artwork och ljudfiler och så sköter dom tryckning, skeppning och betalning när någon väl beställer.

Vi har ju valt att enbart jobba med digital distribution. Men i och med släppet av senaste skivan har det börjat dyka upp fler och fler förfrågningar om det inte går att köpa en riktig CD. Känns för bökigt att hålla sig med ett eget lager, skicka, hålla reda på betalningar o s v, men tänker att det borde finns någon slags print-on-demand tjänst för CD-skivor. Någon som anlitat något företag för det som ni kan rekommendera?

Jag tror att detta också i mångt och mycket är det typiska "det var bättre för"-resonemanget. Man förtränger helt enkelt de dåliga sakerna och kommer bara ihåg de band som verkligen gjort avtryck. D v s, det finns säkert massor av artister på 60-talet som var någon slags motsvarigheten till Idol och Melodifestivalen, där skivbolagen spelade "säkert". Men det man mest kommer ihåg (speciellt de som inte ens var födda då) är ju de stora namnet, Beatles, Dylan, Stones o s v. Likadant kommer det säkert vara 40 år fram i tiden från nu. Utan att göra några övriga jämförelser, men det finns ju band som blivit väldigt stora under 2000-talet också och som säkert kommer ha någon slags odödlighet. The Killers, Foo Fighters, System of a down, Green day o s v (finns säkert fler exempel i andra genres, men det är jag helt fel person att bedöma 🙂).

Det är nog endast i de fall när kritiken verkar helt oberättigad.

Gör klart låtarna istället för att göra dom halvfärdiga. Man lurar sig ofta på hur mycket tid de där sista 5-10% på en låt tar. Och det är mycket lättare att analysera varför man inte tycker att det är bra nog när man har ett färdigt resultat. Annars blir det för många osäkerhetsfaktorer. Du verkar ju ha en väldigt tydlig bild av vad du vill åstadkomma. Men du verkar också inte tillräckligt tålmodig. Prova att gör klart en låt. HELT. Sen får du lyssna igenom. Skriv hela tiden anteckningar om vad som är bra och vad som inte är bra. Backa tillbaka, ändra. Lyssna igenom igen o s v. Tills du är nöjd. Läste en artikel om en journalist som någon gång på 70-talet besökt Queen i studion. Jag tror inte att man ska ta journalisten bokstavligt, men han skrev att dom lyckades åstadkomma ungefär 5 sekunders musik under den dagen han var där.

Jag menade bara att man snöat in på en (eller några) musikstil(ar) och när det kommer något nytt som inte alls känns bekant så ojar man sig över hur det går utför med musikindustrin i stort. Det fanns säkert ungdomar på 50-talet som inte gillade Elvis, utan föredrog det som deras föräldrar lyssnat på också 🙂 Om man använder datorer eller ej tycker jag är ointressant. Det är ju bara ett verktyg.

Är inte nästan allt som skrivs här något slags ålderstecken på de som skriver? Jag har inga klara belägg, men jag har känslan av att åsikten att "musikindustrin idag suger" är ungefär lika gammal som musikindustrin. Lite som "det var bättre förr". Inser t ex själv hur man börjar bli till åren när man tänker att man inte förstår sig på t ex house-musik. Sådär har ju lite äldre människor alltid gjort. Elvis, Beatles o s v... 🙂

Begränsad jämfört med vad? Visst, man kan inte routa om effektkedjan eller koppla in externa effekter lika smidigt som i t ex Boss GT och Line6 dyrare pedaler. Men för min del uppvägs det mer än väl av att grundljuden är bättre och mer naturliga att spela med. Fast det beror sig helt klart på vad man har för behov. Själv gör jag patchar som motsvarar ganska enkla riggar. Som kompljud kanske en Tubescreamer -> Vox AC30 och sen en gnutta reverb eller lite chorus. Leadljudet samma, men vässat frekvenserna lite och lagt på ett tape delay. O s v. Hade en Boss GT-8 förut i flera år. Den hade hur mycket inställningsmöjligheter som helst, samt t ex en harmonizer där man kunde programmera in egna skalor o s v (främsta anledningen till att jag köpte den). Ljuden var bra, men det var lätt att lura sig och sitta i flera timmar och bara skruva. Vox-pedalerna är mycket enklare, inga konstiga undermenyer och sånt. Rattarna gör det som står på dom. En smakfråga helt enkelt 🙂

Det har jag, men hittills har det inte dykt upp några svar. Trots att så många tycker att den är för låg. Jag är nyfiken på vad dessa människor tycker är en rimlig ersättning.

Lägger min röst på Vox också, har både Tonelab ST och EX. ST:n hemma (även om den säkert funkar fint på gig också) och den lite större EX i replokal, gigs och sånt. Framför allt för att det är smidigare att byta ljud, starta stämapparaten och liknande. Väldigt lättrattade och välljudande.

Kanske lite OT, men vad tycker du man borde få betalt per stream på Spotify?

Tack för tipsen, det här ska nog ordna sig!

Mats, det finns en "ganska" lång tråd i ämnet här på forumet 🙂

Tack, håller på att lyssna igenom nu, inspirerande!

Bump

Hur gick det att hitta intervjuerna? 🙂 Har någon "Cheiron - popsaga" och känner för att dela med sig på något sätt så hojta till. Den verkar svår att hitta, och SR har den inte på sin sida för tillfället.

Även om det innebär att du måste frångå allt du skrivit om hur fel det är att fildela?

Det kan man såklart göra, tänker bara att det ser bättre ut med riktigt pressade skivor. Dessutom har jag ingen fungerande skrivare längre. Och jag vågar inte skriva ut labels på jobbets laserskrivare. Provade en gång när jag gick på högskolan. Det gick inte så bra, label-klisterlapparna brände fast i tonern... 🙂

Skulle behöva trycka lite promo-CDs, egentligen bara 25 stycken. Någon som vet något bra och billigt ställe?

Perfekt!