Filmmusik - Orkester/Symfoni, alla de olika instrumentens betydelse!?

[bustarhyme]

Jag håller på att komponera lite musik till några svenska amatörfilmer, och börjar komma in mer och mer på "förmedla känslor" med symfoniska instrument. Violer, Violiner, Cello, Percussion osv osv.. Men jag har INGEN koll alls på strukturen inom orkestrar!? Om vi tar till exempel Hans Zimmer som exempel, en av de största inom filmmusik, och komponerar musik på synth/dator osv innan han skriver ut scoren till orkester. Jag kan ta fram English Horn, Cello, Oboe eller vad som helst, frågan är bara vilka roller alla ska få!! 🙁

Jag hittar inga böcker eller personer som kan ge mig praktiska regler för vilka instrument som ska framhäva vad, i symfonier eller filmmusik. Är det någon som har erfarenhet av detta och kan dela med sig lite tankar och förslag, känner någon symfonimusiker eller vet någon bok om detta? Anything will doooo....

[Kokanin]

Jag har tyvärr inga tips på böcker i ämnet och är helt färsk själv när det kommer till filmmusik. Men det jag gjort är att analysera filmmusik/klassisk musik som liknar den musik/känsla jag vill skapa. Lyssnade t.ex. på Star Wars-musiken inför ett projekt och märkte ganska snabbt att de olika instrumenten hade olika roller, och vilken roll de hade. Dels vilken känsla de "äger" i låten, men också när de kommer in (i vilken del av stycket - hur dynamiken ser ut när de kommer in).

I Star Wars har de t.ex. woodwind-instrument i de lugna partierna - dessa byts ut mot blås i upptrappningen - fioler/cellos tar över vid full styrka.

Nu var det ingen superanalys jag gjorde, utan jag lyssnade bara igenom alla stycken. Jag tror att om man verkligen sätter sig ner och lyssnar/analyserar kommer man fram till mycket mer än om man läser en bok. Framförallt är det mer inspirerande, tror jag.

Så mitt tips är: Sätt dig med block och penna, slå på bra filmmusik, skriv ner känslan när respektive instrument kommer in, läs igenom, analysera, försök själv. 🙂

[ake]

Här är en klassiker online

http://www.garritan.com/index.php?option=com_wrapper&view=wrapper&Itemid=34

Åke

[bustarhyme]

Kokanin: Precis, efter att jag har sett en film och njutit av skådespelet så brukar jag kolla om på filmen igen för att bara lyssna till musiken och dess roll.. Man lär sig en hel del av det! Men desto svårare att plocka ur de enskilda instrumenten i ett stort maffigt musikparti! 🙂

Min brorsa rekommenderade nån bok som hette typ On the track eller liknande..

Åke: Tackar!! intressant, detta ska jag kolla in mer!

[Kokanin]

Men desto svårare att plocka ur de enskilda instrumenten i ett stort maffigt musikparti! 🙂

Ah, du tänkte mer så. 🙂 Nej det är verkligen inte lätt att höra. Då kan nog en bok hjälpa en på traven!

Här är en klassiker online

http://www.garritan.com/index.php?option=com_wrapper&view=wrapper&Itemid=34

Åke

Den där måste man ju plöja igenom. Bra tips!

[chrisB]

Här är Orkestrerings sidorna utan den dära hemska wrappern! 😆

Att komponera musik för orkester består av några olika delar, som filmkomponist är det inte säkert att man gör alla delar själv.

Man har t.ex. själva komponerandet (teman), sedan utvecklande av t.ex melodi-linjerna (kontrapunkt/stämföring), sedan blir det orkestrering (vilka 'färger' ska mina teman ha).

Jag har varit inblandad i projekt där jag antingen har gjort en del eller alla delarna; det beror helt på tid, budget, månfas, kändisskap (ibland så får man jobba som ghost-writer, dvs man gör en hel del av jobbet, får bra betalt, men kändis-kompositören får all kredit.

Men istället för att svamla på så har du här några konkreta tankar och tips för självstudier:

Bygg upp ett referensbibliotek; Mozart, Beethoven, Brahms, Shubert, Debussy, Ravel, Stravinsky, Bartok, Penderecki, Messian, gärna sedan filmkompositörer som Kornguld, Herrman, Glass, mm.

För de klassiska så skaffar du också partituren. Sedan sätter man igång. 😑 lyssnar, tittar, i partituren, lyssnar igen, gör anteckningar; vad gillar jag? vad tänder jag på? då börjar man analysera de avsnitten: var är temat? fioler? oboe? vem kompar? var sitter beatet?

Sedan så plankar man rakt av från partituret med papper och penna; dvs skriv av det redan skrivna, du kommer att bli förvånad hur mycket man lär sig på det. Det tar tid? abso-fucking-lutely!! Men det ska det göra, du ska bygga upp ett inre orkester gehör.

Under tiden du gör allt detta så är det fritt fram att experimentera, improvisera till filmsnuttar, se mycket på film, härma härma härma.

Böcker/litteratur då? Ok här kommer en lista:

Rimsky-Korsakov Orkestrerings bok (en klassiker) med då lyssnar exemplen på sajten ovan.

The Study of Orchestration - Adler (kommer med mp3:or och videosnuttar på instrumenten)

Schoenberg Theory of Harmony

Counterpoint och Orchestration av Piston

Messiaen Technique of my Musical Language

Hindemiths Harmonilära

Här är ett bra förlag för filmmusik komponerande.

Ett par titlar till:

Scoring for Films

Advanced Techniques for Film Scoring

skrivna av Earle Hagen

En jävligt bra bok om att självstudera musik:

Hearing and Writing Music av Ron Gorow

Det var allt för nu, hör gärna av dig till mig ifall du har frågor.

ps: jo, skaffa antingen Finale eller Sibelius och lär dig använda dem, skissa och komponera för all del i Logic/Cubase/etc men till slut ska musiken spelas av musiker (eller åtminstone en del av den) och de vill ha välskrivna noter som är lättlästa. (och än en gång: glöm inte bort notpapper och penna!)

För all del så finns ett annat noteringsprogram som heter Notion 3 som är helt ok, den kommer precis som de andra två med ett eget bibliotek som man kan utöka.

Skaffa gärna också: Vienna Ensemble PRO och/eller GPO

Jo, höll på att glömma en jävligt bra sajt; eller del av sajt och det är VSL som har en sajt med ljudexempel på orkesterinstrument Finns här

Redigerat 24 juli 2010 av chrisB

[bustarhyme]

ChrisB det är precis den typen av hjälp jag behöver som jag fick av Dig. Orkestreringssidorna är KLOCKRENA. Vilken lektion! Tack också för tipsen om litteratur, ska genast beställa någon av dem att börja läsa på jobbet osv. Om du analyserar musik i filmer du tittar på, är det hur ofta förekommande musiken är, eller i vilka scener de har vilken typ av känsla osv? Eller kanske något annat?

Hittade detta på Wikipeida, är detta nödvändig fakta inför praktiken eller?: En wienklassisk orkester (det vill säga Haydn, Mozart, Beethoven) brukar ha följande stämmor i partituren. Stämmorna brukar finnas i nedanstående ordning uppifrån och ner.

1-2 flöjter

2 oboer

2 klarinetter

2 fagotter

2 horn

2 trumpeter

1 basun

1 tuba (mer sällan)

Stråksektion:

6 första violiner

6 andra violiner

4 altvioliner

3 celli

3 kontrabasar

Redigerat 25 juli 2010 av bustarhyme

[Valfrid]

Bortsett från de mycket bra tipsen ovan så kan tillägga Filmmusik – Det komponerade miraklet av Peter Bryngelsson. Det finns flera mycket bra "grundregler" som han tar upp där, vilket gör att man undviker att falla på nybörjarmissar.

Orkestern du listar ovan är en kammarorkester, eller "klassisk", och är den vanligaste förekommande i Sverige. Det finns större varianter också...

[Kaoskompositor]

Det finns två vanliga "fel" man gör när man börjar skriva för symfoniorkester

1. Man låter varje sektion (stråk, brass, träblås) ha en egen funktion

2. När man använder en sektion så använder man hela sektionen

Här är några viktiga saker att tänka på enligt mig.

1. Ju större dynamik (starkare) ju färre lager bör man ha. I ett rejält forteparti kan två eller kanske t.o.m. ett lager vara tillräckligt. Exempel på ett lager kan vara att alla spelar unisont, exempel på två lager att kan har melodi och komp. Ju lägre dynamiken är, ju lättare är det att ha flera lager.

2. Skapa färger. Melodi bör sällan användas i enbart exempelvis första violin. Om man lägger till t.ex. första flöjt eller första oboe skapar helt andra klanger. experimentera med detta. Det är fullt möjligt att ha melodi i både cello och flöjt i olika oktaver. Detta pga egenregister jag nämner längre ner.

3. Orgelpunkt! Detta är en av de viktigaste sakerna som finns för att limma stycket i orkestern. Ha långa liggande toner i vissa instrument. Stråk, träblås och i synnerhet horn är perfekta för denna uppgift. Dessa skapar fyllighet och "håller ihop stycket. Observera att baston aldrig kan vara orgelpunkt, oavsett hur långsamma bastoner man har.

4. Spara på instrumenten. En av symfoniorkesterns starkaste sidor är dynamik. Utnyttja den. Om man använder ett fåtal instrument i pianissimo kommer ett tillägg på några instrument och ökning till mezzopiano ge ett stort dynamiskt lyft. Om man konstant använder alla instrument i forte finns det ingen dynamik att ta av uppåt.

5. Läs på om olika instrument. Exempelvis är horn väldigt svaga enskilt, men kan vara kraftfulla i grupp. En hornstämma bör kunna sjungas.

En låg klarinett är svag, medan höga klarinett-toner kan sticka igenom en hel forteorkester.

6. Egenregister. I teorin kan en piccola mycket väl fungera som bas till en tuba. Alla instrument har ett egenregister, de har toner som uppfattas som bas, mellanregister och diskant.

7. Logiska stämmor. Kolla igenom ett enskilt instruments stämmor, är det logiska hopp? skulle den kunna fungera själv utan de andra? Om man skapar en bra helhet, men där stämmorna inte fungerar bra enskilt tenderar stycket att falla sönder när man använder riktiga musiker, även om de är mycket skickliga. Det klingar helt enkelt "skumt".

8. Baston. Allt under lilla c, (det c.et som är i systemet på en f-klav) bör anses som baston. Använd enbart en baston, den kan dock vara i flera instrument. Om man inte gör detta tenderar stycket att bli otydligt och grötigt.

Alla mina förlag kan man så klart bortse ifrån, tänk på att man då kan skapa särskilda och många gånger ovanliga effekter. Är man ute efter det så är ju det bar förstås. Mina förslag är mer för att utnyttja orkestern så "typiskt" som möjligt för att skapa så "ren" musik som möjligt. Hoppas du förstår.

Tillägg om orkestrar: Jag vet inte så mycket mer om orkestersättningar än de jag har jobbat med. Men a min erfarenhet så kan det skilja ganska kraftigt på de sättningar de har. Om du vill spela in med en riktig symfoniorkester och inte vet sättningen i förväg så rekommenderar jag att vara försiktig med antalet instrument i träblås, slagverk och brass. Orkestrar har i regel inga problem med att låta musiker sitta på bänken i inspelningar, däremot kan de vara rätt kinkiga med att hyra in viktiga instrument/musiker.

Om du vill skriva för symfoniorkester (inte kammarorkester) rekommenderar jag följande sättning, de inom parentes är större variant och är något osäkrare att de finns, men ganska vanligt

2 flöjt (varav en kan bara piccola och flöjt)

2 oboe (varav 1 kan vara engelskt horn och oboe

2 klarinett

2 fagott

2 horn (4horn)

2 trumpet

trombon (2 trombon)

(bastrombon)

(tuba)

pukor

1 slagverk

stråk

MVH/ Micke

Redigerat 26 juli 2010 av Kaoskompositor

[Valfrid]

Att använda riktig orkester till filmmusik är ganska omständligt – det är en stor, känslig apparat som kräver en massa planering. De ska ha notmaterial, och sen ska det spelas in och mixas. Det kostar en hel del pengar också, såklart.

Detta rimmar ganska illa med förutsättningarna för filmmusik – när kompositören får filmen har man, om man har tur, några veckor på sig innan musiken ska vara färdigproducerad. Att sätta sig och pilla med orkestrering och stämutskrifter då tar helt enkelt för lång tid. Sedan kan regissören ha klippt om filmen helt i slutändan, och musiken passar inte längre klockrent.

Dessutom låter mycket av den typiska orkestermusiken för actionfilmer och liknande faktiskt bättre genom simuleringar, skulle jag säga. Alternativt riktig orkester som är dubblad, förstärkt och eq:ad till anabola nivåer.

[Kaoskompositor]

Dessutom låter mycket av den typiska orkestermusiken för actionfilmer och liknande faktiskt bättre genom simuleringar, skulle jag säga. Alternativt riktig orkester som är dubblad, förstärkt och eq:ad till anabola nivåer.

Detta håller jag inte alls med om, utan är snarare något som tyvärr har blivit praxis de senaste åren. Den bästa filmmusiken är enligt mig den "gamla skolan" som de gamla star wars filmerna osv. men jag föredrar ju de gamla filmerna med modeller till specialeffekter istället för dataanimeringar. Jag kanske är en ung stofil helt enkelt.

[Svencanz]

En annan bra bok ar:

"The Guide to MIDI Orchestration" av Paul Gilreath

Sven

[bustarhyme]

Sven! Kollade faktiskt in den boken på Amazon igår, men det var rätt dyr så jag beställde två andra böcker istället, och en till svensk bok från Adlibris..

Valfrid. Min tanke är inte i detta skede att använda mig av riktig orkester, utan nöja mig med riktigt bra program och försöka komponera så bra som möjligt med datorn. EWQL Gold Symphony osv har riktigt bra ljud osv..

[jeeger]

Som någon sa så är det ett förvånansvärt effektivt sätt att lära sig orkestrering genom att skriva av partitur! Jag vet inte om det finns särskilt mycket tillgängligt när det gäller filmmusik, jag har bara koll på att det finns partitur på rätt mycket av John Williams att köpa.

Men när man skriver av partitur är det ganska bra om man gör det som en pianoreduktion, vilket betyder att man skalar bort alla dubbleringar i partituret och får kvar de väsentliga stämmorna på två notsystem så man kan spela det själv på piano. Jag brukar även förenkla t.ex. arpeggion och dylika rytmiserade komp till ett liggande ackord. Man kan bli förvånad över hur enkelt uppbyggt ett vid första anblick avancerat parti kan vara.

Jag kan bara tala för mig själv men på något sätt så får jag alltid en aha-upplevelse av att reducera en bit av ett partitur. Jag har nog aldrig gjort en reduktion på ett helt stycke, det räcker ofta med att göra det på något ställe i stycket som man gillar extra mycket.

Vill också tipsa lite extra mycket om Study of Orchestration av Samuel Adler. Den boken har varit en enorm hjälp för mig för att förstå orkestern. Det räcker inte bara med att veta hur de låter och var de passar in, man måste veta vilka lägen de gör sig bäst i (och om man satsar på att få musik spelat av riktiga musiker så måste man veta vad som är spelbart). Den boken hjälper en till rätta med detta. Extra bra är det att det finns notexempel och tillhörande ljudfiler, fast det finns det nog till de flesta orkestreringsböcker nuförtiden.