Frågor om ackord och skalor

[johan180]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk? eller får man teoretisk sett använda en annan C skala där man kan bygga upp det ackordet till tonarten C?

För alla ackord från Am finns ju i C?

För motsvarigheten för Am melodisk måste väll finnas i C då de är parallell tonarter?

fråga 2

Om man spelar C-mixolydisk, finns det någon 'parallell' skala i Am så har samma toner, som C-durs och Am-molls skalan?

Så att man kan använda ackord från Am som har ackord som är uppbyggda med samma tonföråd som C-mixolydisk?

För det finns väll ackord från Am även om man spelar med som idetta exempel mixolydisk?

F

Eller? 😮

tack på förhand

Redigerat 11 december 2009 av johan180

[maart (oregistrerad)]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk? eller får man teoretisk sett använda en annan C skala där man kan bygga upp det ackordet till tonarten C?

För alla ackord från Am finns ju i C?

fråga 2

Om man spelar C-mixolydisk, finns det någon 'parallell' skala i Am så har samma toner, som C-durs och Am-molls skalan?

Så att man kan använda ackord från Am som har ackord som är uppbyggda med samma tonföråd som C-mixolydisk?

För det finns väll ackord från Am även om man spelar med som idetta exempel mixolydisk?

Eller? 😮

tack på förhand

jag är inte säker på att jag förstår din första fråga... menar du vad en durskala kallas om den har samma toninnehåll som en melodisk mollskala? Det är lite klurigt att förklara eftersom den inte är diatonisk (inom tonarten). Det gäller ju förstås även om man byter till parallelltonarten. Den går att härleda, men det kanske inte är det du funderar över...

C-mixo kommer inte från C-dur utan från F-dur där den också är tonal. I F-dur finns det en mollskala som utgår från A, nämligen den frygiska (b2, b3, b6, b7).

[ake]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk? eller får man teoretisk sett använda en annan C skala där man kan bygga upp det ackordet till tonarten C?

För alla ackord från Am finns ju i C?

fråga 2

Om man spelar C-mixolydisk, finns det någon 'parallell' skala i Am så har samma toner, som C-durs och Am-molls skalan?

Så att man kan använda ackord från Am som har ackord som är uppbyggda med samma tonföråd som C-mixolydisk?

För det finns väll ackord från Am även om man spelar med som idetta exempel mixolydisk?

Eller? 😮

tack på förhand

C-mixolydisk innehåller samma toner som Dm naturlig (om jag tänker rätt).

På fråga ett.

http://www.jazzguitar.be/melodic_minor_modes.html

Lydian dominant kanske ?

Åke

Redigerat 11 december 2009 av ake

[johan180]

Det jag inte förstår är hur:

Am och C är parallell tonarter då C-dur och ren Am skalan har samma toner.

alla ackord från Am finns ju i C?

Am melodisk finns det en skala i C med samma toner? då Am och C är parallella?

Eller finns de ackord i Am melodisk i en annnan C skala (som inte är lika som Am melodisk)? för alla Am ackord finns väll i C? oavsett att de kan vara uppbyggd med olika skalor?

För spelar man C-mixolydisk är ju C fortfarande parallell med Am? då borde det väll finnas en skala i Am med samma toner?

Kollade här:

http://www.all-guitar-chords.com/scales-to-chords.php

Fick då fram att C-mixolydian och A-phrygian samma toner

Redigerat 11 december 2009 av johan180

[maart (oregistrerad)]

Det jag inte förstår är hur:

Am och C är parallell tonarter då C-dur och ren Am skalan har samma toner.

alla ackord från Am finns ju i C?

nej, men alla TONALA ackord i A-moll finns i C-dur

Am melodisk finns det en skala i C med samma toner? då Am och C är parallella?

Eller finns de ackord i Am melodisk i en annnan C skala (som inte är lika som Am melodisk)? för alla Am ackord finns väll i C? oavsett att de kan vara uppbyggd med olika skalor?

Melodisk moll är ett eget modus, skilt från ren moll. T.ex. kan du använda Am7 som subdominantmoll (IVm7) i E-dur och då passar melodisk A-moll bra att använda då det är den mest tonala A-mollskalan i E-dur.

För spelar man C-mixolydisk är ju C fortfarande parallell med Am? då borde det väll finnas en skala i Am med samma toner?

Man brukar inte prata om parallelltonarter till andra tonarter än jonisk (vanlig dur) och eolisk (ren moll) eftersom, som jag skrev i mitt förra inlägg, t.ex. C-mixo inte är tonal i C-dur. Det är en C-durskala men den hör ändå till F-dur. Vill man ändå se en parallell mollskala blir det, som jag också skrev, frygisk.

Redigerat 11 december 2009 av maart

[johan180]

Am melodisk användas inte den till Am?

För spelar man C-mixolydisk är ju C fortfarande parallell med Am? då borde det väll finnas en skala i Am med samma toner?

Kollade här:

http://www.all-guitar-chords.com/scales-to-chords.php

Fick då fram att C-mixolydian och A-phrygian samma toner

[maart (oregistrerad)]

Am melodisk användas inte den till Am?

Det kan den göra.

För spelar man C-mixolydisk är ju C fortfarande parallell med Am? då borde det väll finnas en skala i Am med samma toner?

Kollade här:

http://www.all-guitar-chords.com/scales-to-chords.php

Fick då fram att C-mixolydian och A-phrygian samma toner

Det räckte inte med att jag skrev det två gånger? A-phrygian = frygisk

Vill även rätta till en grej jag skrev förut: till subdominantmoll7-ackord (t.ex. Am7 i E-dur) används inte melodisk moll utan dorisk. Om det däremot är Am6 i E-dur är det melodisk moll som gäller.

[johan180]

Kommer det alltid att finnas en skala i parallell tonarten som har samma toner?

lionian #5 och Am harmonisk har samma toner exempelvis?

C "Lydian augmented" och Am melodisk stigande?

Om man spelar G-mixolydian, används den i/till tonarten G (G-mixolydisk tonart?)?

Spelar man G-mixolydan så får man väll även samma ackord som med C durs skalan? men de har andra funktioner i g-mixolydisk?

tack åter igen

Redigerat 11 december 2009 av johan180

[johan180]

Exempelvis Pentatonisk skala, spelar man en sån spelar man i tonarten X-pentagonisk, eller är det bara en annan variant på dur skalan?

Eller är det bara kyrkotonarterna som är så? att det är som 'andra' tonanarter?

Spelar man G-mixolydisk, så spelar man i tonarten G(-mixolydisk)

[ake]

Exempelvis Pentatonisk skala, spelar man en sån spelar man i tonarten X-pentagonisk, eller är det bara en annan variant på dur skalan?

Eller är det bara kyrkotonarterna som är så? att det är som 'andra' tonanarter?

Spelar man G-mixolydisk, så spelar man i tonarten G(-mixolydisk)

Allt beror på vilka toner man betonar.

C-dur penta låter klart annorlunda än a-moll penta.

G-mixo annorlunda än C-dur.

Åke

[tofumannen]

Du FÅR göra vad du vill. ALLT är tillåtet. Gör HELLRE nåt som andra inte gör än nåt som andra gör - då är det större chans att du inte låter som andra 🙁

Musikteori är inte regler - det är analyser 🙂

[maart (oregistrerad)]

Om man spelar G-mixolydian, används den i/till tonarten G (G-mixolydisk tonart?)?

Spelar man G-mixolydan så får man väll även samma ackord som med C durs skalan? men de har andra funktioner i g-mixolydisk?

den mixolydiska G-skalan (som det heter på svenska) är just en -inget ackord. Jag förstår ärligt talat inte vad du menar med din fråga.

Om du spelar en C-durskala från 5:e steget (tonen G) blir det en mixolydisk skala. Man kan även säga att en mixolydisk skala är en durskala med liten 7:a istället för den stora (som finns i t.ex. den joniska och lydiska). Mixolydiskt är alltså inget ackord. Man brukar säga att den mixolydiska skalan har en dominantisk funktion eftersom den funkar över dominantackord (V7).

Du FÅR göra vad du vill. ALLT är tillåtet. Gör HELLRE nåt som andra inte gör än nåt som andra gör - då är det större chans att du inte låter som andra 😛

Musikteori är inte regler - det är analyser 😆

Absolut, håller med till 100% med lite tillägg: musikteori kan även vara en hjälp. Försök sola över en uptempo-låt som modulerar lite utan att analysera ackorden så ska du se att det inte alltid låter så bra... men har man lite koll på steganalys, ackordfunktioner och skalor kan det bli enklare att skapa ett personligt uttryck utifrån det. Så är det för mig i alla fall. Men teorin får aldrig begränsa uttrycket.

[Valfrid]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk?

Ja, C Lydian #5 som den kallas då i anglosaxiska termer. Den har samma toninnehåll som A melodisk moll. Du kan bygga ackord utifrån båda skalorna.

För alla ackord från Am finns ju i C?

Alla toner är de samma, och du kan bygga samma ackord också. Men det kommer inte låta helt självklart, av den anledningen att funktionerna inte är de samma. Jag kan tipsa dig om att även titta lite på funktionsanalys, tonika- och dominantförhållanden. Kanske blir det klarare då.

För motsvarigheten för Am melodisk måste väll finnas i C då de är parallell tonarter?

Ja. Eftersom jag antar att du är gitarrist kan svaret bli: spelar du A melodisk moll kan du även tänka att du spelar C lydian #5.

Om man spelar C-mixolydisk, finns det någon 'parallell' skala i Am så har samma toner, som C-durs och Am-molls skalan?

Ja, de blir A frygisk (som någon skrev ovanför), och den klassas som moll. Spelar du C mixolydisk kan du även tänka A frygisk. Alla modus som har samma intervallföljd hör ihop.

Så att man kan använda ackord från Am som har ackord som är uppbyggda med samma tonföråd som C-mixolydisk?

I teorin ja, men de kommer inte få samma funktioner.

Jag får en känsla av att du är djupt inne i improvisationsteori utan att riktigt förstå innebörden av vad ett modus egentligen är. Vad är du vill "göra" för något? Förenkla ditt tänkande om vad för skalor du kan spela över olika ackord? Eller experimenterar du med ackorduppbyggnader? 🙂

[maart (oregistrerad)]

Ja, C Lydian #5 som den kallas då i anglosaxiska termer.

med #11?

[Valfrid]

med #11?

Ja. Med "Lydisk" i skalnamnet är det underförstått att kvarten är höjd ett halvt.

[maart (oregistrerad)]

Ja. Med "Lydisk" i skalnamnet är det underförstått att kvarten är höjd ett halvt.

ja såklart. undrar varför jag missade det... :s

[Leon]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk? eller får man teoretisk sett använda en annan C skala där man kan bygga upp det ackordet till tonarten C?

För alla ackord från Am finns ju i C?

För motsvarigheten för Am melodisk måste väll finnas i C då de är parallell tonarter?

Anledningen till att melodisk moll är annorlunda var att många stycken i moll inom den klassiska musiken byggde sina melodier ur denna skala.

Detta då tonerna i den rena mollskalan upplevdes (med tiden) lite mer dissonanta liten sekund mellan den 5 och 6:a tonen. Samt avsaknad av durdominant= Em i ren moll och E7 i melodisk samt harmonisk moll. Detta uppkom när den västerländskamusiken började harmonisera dur/mollskalan och inte spelade som tidigare endast melodier ex Gregoriansk munksång (inga ackord). Detta tänk med melodier utan ackord/stämmor finns även inom den arabiska folkmusiken.

Återstår att säga kring dessa två skalor (harm, melodisk) är att du kan tänka dem som separata skalor till färgade ackord ex Am(maj7), Am6, Amb9(maj7) etc. Grunden i treklangen är densamma men sedan varieras färgningstonerna beroende av vilken skala som anv= Am7b9, Am+5, Am9 osv.

Samt att tänka i den tonart dur/moll som låten går i och inte hänga upp allt på i detta fall parallellen tonarten C.

Som du tidigare insett har C och Am den fina epiteten av att vara paralleltonarter dvs innehålla samma toner. Den "rena" mollskalan saknar en Dur dominant (E7 i Am) och då (nu blir det knepigt) E7 innehåller ett väldigt spänningsfullt intervall= tritonus mellan tersen G# och Sjuan D, samt att G# endast ligger en liten sekund under A upplevs detta ackord väldigt strävande mot tonartens hem dvs Am. Och många låtar beroende av tidsepok har E7 i sig.

Samtliga av Kyrkotonarterna kommer ifrån durskalan och dess treklangsharmonisering. Och till skillnad med harmoniskmoll är en ton ändrad från vanlig moll (höjd 7:a) den melodiskamollskalan har två toner ändrade (höjd 6:a samt höjd 7:a).

Sammanfattning:

Durskalan har sina kyrkotonarter och dess 7 system: Jonisk, Dorisk, Frygisk, Lydisk, Mixolydisk, Eolisk samt Lokriskt.

Harmoniska mollskalan har sina 7 tonartssystem: Eolisk #7, Lokrisk #6, Jonisk #5, Dorisk #4, Frygisk #3, Lydisk #2 och Mixolydisk #1

och lika så har den Melodiska mollskalan 7 system(heter dock annorlunda): Eolisk #6#7, Dorisk b2, Lydisk #5, Lydisk b7, Mixolydisk b6, Lokriskt #2 och superlokrisk b4.

Om man ser till innehållet är dessa skalor endast små variationer av en vanlig durskalas kyrkotonartsystem men med olika grundtoner.

Detta tänk med skalor är bra om du skall analysera ex jazz och veta varför någon valt att lägga #11 eller b13 men även för att någorlunda kunna hitta en väg till att kunna spela/harmonisera/komponera och improvisera över färgade ackord.

Dock behöver du veta vad en Steganalys är:

Ackordsnummer från en skala där vissa ackord har starka samt svagare känsla till grundtonen.

Ex C är grundton

Tonarten C består av C, D, E, F, G, A, och tonen B

Även kallat på skalsteg från C= grundton, sekund, Ters, Kvart, Kvint, Sext, Septima

Bygga ackord

Ett ackord har minst tre toner (treklang) för att få fram dessa i C skalan "tersstaplas" den dvs man tar var 3:e ton från skalan först från tonen C= C, E, G.

Eller= Grundton, Ters och Kvint

Sedan räknar resterande ackord i skalan( fortsätter och ta varannan ton från tonen D= D, F, A och E= E, G, B osv.

De första två tonerna i varje ackord bestämmer om det är dur eller moll (de viktigaste tonerna).

Snart har vi dessa toner och ackord

C, E, G= C eller ackordsnummer 1 Tonika

D, F, A= Dm 2 Subdominant parallel

E, G, B= Em 3 Dominant paralell

F, A, C= F 4 Subdominant

G, B, D= G 5 Dominant

A, C, E= Am 6 Tonika Parallel

B, D, F= Bmb5 7 Ofullständig dominant samma toner som G men utan tonen G:)

Tittar man på denna uppställning syns det att vissa ackord har nästan samma toner alltså paralleller. Dessa delas även in i tre grupper:

C, Am, Em= Tonikagruppen

Dm och F= Subdominantgruppen

G och Bmb5= Dominantgruppen

Som tidigare nämnt med förhållandet mellan Am och E7 finns det ackord som "starkast vill hem igen". Men då jag inte visat hur en fyrklang görs dvs G7

skall jag förklara detta. När vi gjorde ackord av C skalan räknade (tersstaplade) vi upp 3 toner= C, E och G (varannan ton) fortsätter vi och lägger till tonen B har vi en fyrklang.

C, E, G, B= Cmaj7

D, F, A, C= Dm7

E, G, B, D= Em7

F, A, C, E= Fmaj7

G, B, D, F= G7

A, C, E, G= Am7

B, D, F, A= Bm7b5

G7 är ackordet i tonarten C dvs 5:e ackordet Dominantgruppen som starkast vill hem pga (två toner som ligger en liten sekund (liten sekund ingen ton emellan alltså inget # eller 😎 från C viktigaste toner dvs B-C och F-E). Sedan kommer Subdominantgruppen som Endast har ett litet sekundkliv upp till C ackordet.

Kollar man sedan in en låt på ett ackordpapper kan man förenkla och se vilka ackord som hör ihop (två eller fler toner som är samma). Skalar man sedan ned låten kan man oftast hamna på bara Tonika och Dominant. Detta system funkar lika i alla dur/moll tonarter dock med andra ackordsnamn i harm och melodiskmoll.

Obsv att låtar ofta byter tonart och då måste analysen även göra det:)

Redigerat 3 januari 2010 av Leon

[euripyd (oregistrerad)]

Om man spelar med en annan skala än ren moll, som exempelvis Am melodisk, då får man ackord som inte går att bygga med C-dur skalan. Finns det någon C skala som har samma toner som Am melodisk? eller får man teoretisk sett använda en annan C skala där man kan bygga upp det ackordet till tonarten C?

För alla ackord från Am finns ju i C?

För motsvarigheten för Am melodisk måste väll finnas i C då de är parallell tonarter?

fråga 2

Om man spelar C-mixolydisk, finns det någon 'parallell' skala i Am så har samma toner, som C-durs och Am-molls skalan?

Så att man kan använda ackord från Am som har ackord som är uppbyggda med samma tonföråd som C-mixolydisk?

För det finns väll ackord från Am även om man spelar med som idetta exempel mixolydisk?

F

Eller? 😛

tack på förhand

Du blandar saker. Ett stycke är antingen i en eller annan tonart. varför vill du ha melodisk moll skalla paralleliserad till C-dur? Den blir i så fall PARALISERAD! 😄

Du måste alltid bestämma tonarten, om det inte handlar om bitonalitet, polytonalitet eller fri stil.

Redigerat 27 januari 2010 av euripyd

[euripyd (oregistrerad)]

Snart har vi dessa toner och ackord

C, E, G= C eller ackordsnummer 1 Tonika

D, F, A= Dm 2 Subdominant parallel

E, G, B= Em 3 Dominant paralell

F, A, C= F 4 Subdominant

G, B, D= G 5 Dominant

A, C, E= Am 6 Tonika Parallel

B, D, F= Bmb5 7 Ofullständig dominant samma toner som G men utan tonen G:)

Tittar man på denna uppställning syns det att vissa ackord har nästan samma toner alltså paralleller. Dessa delas även in i tre grupper:

C, Am, Em= Tonikagruppen

Dm och F= Subdominantgruppen

G och Bmb5= Dominantgruppen

Håller inte med. trots att det är nåt man lär sig på KMH. Det är fel, måste jag säga. Det är en skola av R Jansson.

Paralleler är MEDIANTER och deras parallitet är knuten med sammanhang av harmonisk följd.

Medianter kan vara:

Sub- eller Super-

Dur- eller Moll-

Diatoniska- eller kromatiska-

Låga- eller höga-

Bra ex. kan man hitta hos Liszt, eller senare Wagner, Wolff, Mahler. Idag hos John Adams

[Leon]

Håller inte med. trots att det är nåt man lär sig på KMH. Det är fel, måste jag säga. Det är en skola av R Jansson.

Paralleler är MEDIANTER och deras parallitet är knuten med sammanhang av harmonisk följd.

Medianter kan vara:

Sub- eller Super-

Dur- eller Moll-

Diatoniska- eller kromatiska-

Låga- eller höga-

Bra ex. kan man hitta hos Liszt, eller senare Wagner, Wolff, Mahler. Idag hos John Adams

Intressant att du påpekar detta, har själv studerat vid KMH mitt exempel är enligt Roines bok samt övrig litteratur/material jag kommit över inom traditionell harmonilära. Men gäller även din tes inom populär/afro tradition=?

Kan tänkas att ackordens släktskap stavas olika inom skilda genrer, känns dock som att det mest vedertagna är just dessa tonika och dominant grupperingar.

Ge ett exempel, skulle vara kul att se din analys:)

[euripyd (oregistrerad)]

Intressant att du påpekar detta, har själv studerat vid KMH mitt exempel är enligt Roines bok samt övrig litteratur/material jag kommit över inom traditionell harmonilära. Men gäller även din tes inom populär/afro tradition=?

Kan tänkas att ackordens släktskap stavas olika inom skilda genrer, känns dock som att det mest vedertagna är just dessa tonika och dominant grupperingar.

Ge ett exempel, skulle vara kul att se din analys:)

Ja 🙂

Det är inget fel i själva teorin om man är nöjd med den. Inom tysk- och frans-italienska traditionen är harmonilära mer flexibel än brittish-american.

Mediants teorin kan tillämpas alltid om det handlar om en vis tonalitet. Men, man ska inte använda samma "språk" inom pop genre, för det behövs inte, och tvärtom.

det finns 3 huvud funktioner, och endast 3:

T S D.

Alla ackord hör till en av de tre funktioner.

Observera att DOMINANT är en kvint distans, en sub-dominant och en super-dominant som kallas dominant. Kvint distans skapar nya funktioner.

MEDIANT är dessutom en tersdistans, så har vi sub-medianter och super-medianter som kallas medianter. Ters distans skapar nya varianter (ersättning).

Oftast kallas medianter som paralleler.

Men MEDIANTER har en möjlighet att "mutera" som paraleller kan ej.

Tex (i C-dur):

C - F - G - C (en hel autentisk kadens)

men:

C - F - G - a = här har "a" tonikans funktion, en diatonsik submediant av tonikan (det går att kalla den som "parallel")

men!:

C - a - G - C = här går det inte att kalla "a" som Tp, UTAN det är en diatonisk (super-)mediant av subdominant! Här handlar det om NY FUNKTION, och det är en subdominant.

Kolla vidare:

C - F - G - Ass = det är en ersättning av T, och det är en lågkromatisk dursubmediant av tonikan.

tvärtom!:

C - Ass - G - C !! = där Ass är i form av S.

Medianter kan mutera extremt:

(som T-S-D-T):

C - f - G - e

C - ass - G - C

C - Ass - H - C

etc....

Liszt piano konsert no 2 har harmonisk följd: A - Fiss - Ess - C ... A! (T-S-D-D-T)

Själv undervisar jag satslära/teori/analys....

[Leon]

Ja 😳

Det är inget fel i själva teorin om man är nöjd med den. Inom tysk- och frans-italienska traditionen är harmonilära mer flexibel än brittish-american.

Mediants teorin kan tillämpas alltid om det handlar om en vis tonalitet. Men, man ska inte använda samma "språk" inom pop genre, för det behövs inte, och tvärtom.

det finns 3 huvud funktioner, och endast 3:

T S D.

Alla ackord hör till en av de tre funktioner.

Observera att DOMINANT är en kvint distans, en sub-dominant och en super-dominant som kallas dominant. Kvint distans skapar nya funktioner.

MEDIANT är dessutom en tersdistans, så har vi sub-medianter och super-medianter som kallas medianter. Ters distans skapar nya varianter (ersättning).

Oftast kallas medianter som paralleler.

Men MEDIANTER har en möjlighet att "mutera" som paraleller kan ej.

Tex (i C-dur):

C - F - G - C (en hel autentisk kadens)

men:

C - F - G - a = här har "a" tonikans funktion, en diatonsik submediant av tonikan (det går att kalla den som "parallel")

men!:

C - a - G - C = här går det inte att kalla "a" som Tp, UTAN det är en diatonisk (super-)mediant av subdominant! Här handlar det om NY FUNKTION, och det är en subdominant.

Kolla vidare:

C - F - G - Ass = det är en ersättning av T, och det är en lågkromatisk dursubmediant av tonikan.

tvärtom!:

C - Ass - G - C !! = där Ass är i form av S.

Medianter kan mutera extremt:

(som T-S-D-T):

C - f - G - e

C - ass - G - C

C - Ass - H - C

etc....

Liszt piano konsert no 2 har harmonisk följd: A - Fiss - Ess - C ... A! (T-S-D-D-T)

Själv undervisar jag satslära/teori/analys....

Fan vad gött att få lära sig något nytt, skrev fullt på teoridelen sist jag gjorde musikhögskolesökningarna (xantal år sedan) men detta har jag inte stött på tidigare. Vilken tradition följer detta?

Hur skulle exemplet vara utan dominant? C - am - F - C = T- Tp - S - T?

[maart (oregistrerad)]

Fan vad gött att få lära sig något nytt, skrev fullt på teoridelen sist jag gjorde musikhögskolesökningarna (xantal år sedan)

funktionsanalys-provet eller steganalys-provet? bara nyfiken 😳

[bajockolo (oregistrerad)]

Ja ☺️

Det är inget fel i själva teorin om man är nöjd med den. Inom tysk- och frans-italienska traditionen är harmonilära mer flexibel än brittish-american.

Mediants teorin kan tillämpas alltid om det handlar om en vis tonalitet. Men, man ska inte använda samma "språk" inom pop genre, för det behövs inte, och tvärtom.

det finns 3 huvud funktioner, och endast 3:

T S D.

Alla ackord hör till en av de tre funktioner.

Observera att DOMINANT är en kvint distans, en sub-dominant och en super-dominant som kallas dominant. Kvint distans skapar nya funktioner.

MEDIANT är dessutom en tersdistans, så har vi sub-medianter och super-medianter som kallas medianter. Ters distans skapar nya varianter (ersättning).

Oftast kallas medianter som paralleler.

Men MEDIANTER har en möjlighet att "mutera" som paraleller kan ej.

Tex (i C-dur):

C - F - G - C (en hel autentisk kadens)

men:

C - F - G - a = här har "a" tonikans funktion, en diatonsik submediant av tonikan (det går att kalla den som "parallel")

men!:

C - a - G - C = här går det inte att kalla "a" som Tp, UTAN det är en diatonisk (super-)mediant av subdominant! Här handlar det om NY FUNKTION, och det är en subdominant.

Kolla vidare:

C - F - G - Ass = det är en ersättning av T, och det är en lågkromatisk dursubmediant av tonikan.

tvärtom!:

C - Ass - G - C !! = där Ass är i form av S.

Medianter kan mutera extremt:

(som T-S-D-T):

C - f - G - e

C - ass - G - C

C - Ass - H - C

etc....

Liszt piano konsert no 2 har harmonisk följd: A - Fiss - Ess - C ... A! (T-S-D-D-T)

Själv undervisar jag satslära/teori/analys....

Jag hänger inte riktigt på här

C - Ass - G - C

är Ass en lågkromatisk supermediant av subdominanten?

[hocce]

Ab(7#11), kan du se som tritonussubstitution utav D7, dominantens (G7) dominant.

Om vi inte har sjuan med i Ab, så kan vi se det som en mollSUBdominant, ursprungligen Fm, spela C - Fm - G - C, och C - Ab - G - C. Låter väldigt lika rent klangmässigt i och med att ett Fm7 är ett Ab6/F.

Andra mollsubdominantackord är t.ex. Bb7, Dbmaj7, m.fl. i C-dur.

[maart (oregistrerad)]

Jag hänger inte riktigt på här

C - Ass - G - C

är Ass en lågkromatisk supermediant av subdominanten?

det känns inte som du har koll på vad en mediant är, utan bara ställer en fråga för att "testa oss" och försöka använda lite fina ord. Om du skriver din definition av en mediant blir det enklare att veta vilken nivå man ska svara på... 😉

jag är ungefär 300.000 gånger bättre på steganalys än funktionsanalys så euripyd eller nån annan får gärna rätta mig nu. Som alltid med musikteori behöver man sätta den i ett sammanhang och oftast finns det ändå flera svar beroende på hur man tolkar det. I det här fallet skulle jag vilja säga att Ab är en mediant av C (T) men även kan ses som ett inlånat ackord från C-moll (alltså Ab=tK)

Ab(7#11), kan du se som tritonussubstitution utav D7, dominantens (G7) dominant.

Om vi inte har sjuan med i Ab, så kan vi se det som en mollSUBdominant, ursprungligen Fm, spela C - Fm - G - C, och C - Ab - G - C. Låter väldigt lika rent klangmässigt i och med att ett Fm7 är ett Ab6/F.

Andra mollsubdominantackord är t.ex. Bb7, Dbmaj7, m.fl. i C-dur.

man behöver inte ha med färgningen om man har den i bastonen, även om det inte är "fel" att ha det. Inom jazz brukar man, i de flesta genrer, inte viljadubbla "onödiga" toner.

Det du är inne på nu är ackordgrupper inom steganalys. Inget fel i det, men det är ganska långt ifrån vad frågan handlade om...

[polifemo]

Exempelvis Pentatonisk skala, spelar man en sån spelar man i tonarten X-pentagonisk, eller är det bara en annan variant på dur skalan?

I varje dur/moll tonart finns det 3 pentatoniska skalor.

Skalorna är i sig själva ingen "tonart" utan ingår som en del i en sådan.

Tex C-dur/A-moll innehåller Dm-pent, Em-pent samt Am-pent. (Som även kan benämnas med sina durparallellers namn: F dur-pent, G dur-pent samt C dur-pent).

Varje pentaskala representerar då ett urval av tonerna i tonarten C-dur/A-moll.

Improvisationsmässigt ger detta bra möjligheter till variation med en i grunden identisk skala, men med olika toner som utgånspunkt.

Improviserar man över ackordet C dur så går det ju bra med en Am-pent.

Är ackordet istället Cmaj7 så låter en Em-pent roligare.

En Em-pent låter också väldigt snyggt över ett Fmaj7.

Över ett G11 funkar en Dm-pent bra.

Osv... Etc...

I ett modalt sammanhang, där kompet kanske ligger på ett ackord - tex Dm7 - kan man skapa en viss spänning genom att, ett tag, spela Am-pent eller eller Em-pent, som båda saknar ackordets ters, för att sedan "komma hem" till Dm-pent.

Även ett mer "altererat" spel kan åstakommas med pentatoniska skalor:

Över ackordföljden Dm7, G7(alt), Cmaj7 och A7(alt) kan man spela: Am-pent, Bbm-pent, Bm-pent och Cm-pent.

Detta helt kort om pentatoniska skalor ur ett praktiskt perpektiv.

Beträffande övriga skalor tycker jag att du fått fantastsikt bra svar redan!

[bajockolo (oregistrerad)]

det känns inte som du har koll på vad en mediant är, utan bara ställer en fråga för att "testa oss" och försöka använda lite fina ord. Om du skriver din definition av en mediant blir det enklare att veta vilken nivå man ska svara på... 😎

jag är ungefär 300.000 gånger bättre på steganalys än funktionsanalys så euripyd eller nån annan får gärna rätta mig nu. Som alltid med musikteori behöver man sätta den i ett sammanhang och oftast finns det ändå flera svar beroende på hur man tolkar det. I det här fallet skulle jag vilja säga att Ab är en mediant av C (T) men även kan ses som ett inlånat ackord från C-moll (alltså Ab=tK)

man behöver inte ha med färgningen om man har den i bastonen, även om det inte är "fel" att ha det. Inom jazz brukar man, i de flesta genrer, inte viljadubbla "onödiga" toner.

Det du är inne på nu är ackordgrupper inom steganalys. Inget fel i det, men det är ganska långt ifrån vad frågan handlade om...

Man tackar.

Jag kanske borde förklarat lite bättre varför jag frågar? Jag försöker förstå begreppet mediant. Det är så att jag har pratat en del om medianter i min undervisning. Men har förstått att jag har lite dåligt på fötterna vad gäller detta. Jag hamnade på det här forumet därför att jag ville veta mer och googlade i ärendet. Att mediant kommer av "den mittersta" och att det har med antingen skalans tredje steg (mitt emellan tonika och dominant) eller möjligen den mittersta tonen i en treklang har jag lyckats fatta. Jag vet också att sammanhanget är avgörande för hur man väljer att beskriva harmoniska förlopp (i sammanhanget som min fråga kommer ifrån är det däremot klarlagt vad som är förloppet) och att det finns många traditioner och sätt att beskriva saker. Anledningen till min fråga var nu att jag dök på denna tråd (som verkar ha börjat med ämnet skalor och impro?) där sign Euripyd och Leon pratar om medianter. Euripyd säger om Ass att:

"C - F - G - Ass = det är en ersättning av T, och det är en lågkromatisk dursubmediant av tonikan."

sedan:

"tvärtom!: C - Ass - G - C !! = där Ass är i form av S."

Om Ass även här beskrivs som en mediant, fast då till F får man gissa själv. och det var därför jag frågade. Att det är ett subdominantmollackord vet jag. Men som vi sagt, både du och jag, kan man ju beskriva saker på fler sätt...

Jag är tacksam för mer

två frågor till:

När är det bra att använda sig av begreppet mediant?

Vad menas med att medianter kan "mutera"?

B

[maart (oregistrerad)]

Man tackar.

Jag kanske borde förklarat lite bättre varför jag frågar? Jag försöker förstå begreppet mediant. Det är så att jag har pratat en del om medianter i min undervisning. Men har förstått att jag har lite dåligt på fötterna vad gäller detta. Jag hamnade på det här forumet därför att jag ville veta mer och googlade i ärendet.

ursäkta, men du undervisar alltså om nåt du inte kan? Vad är det för pedagogisk metod? Jag pluggar själv till musiklärare på mhsk och skulle aldrig komma på idén att prata om nåt jag inte kunde. Vilken nivå undervisar du på?

Att mediant kommer av "den mittersta" och att det har med antingen skalans tredje steg (mitt emellan tonika och dominant) eller möjligen den mittersta tonen i en treklang har jag lyckats fatta. Jag vet också att sammanhanget är avgörande för hur man väljer att beskriva harmoniska förlopp (i sammanhanget som min fråga kommer ifrån är det däremot klarlagt vad som är förloppet) och att det finns många traditioner och sätt att beskriva saker. Anledningen till min fråga var nu att jag dök på denna tråd (som verkar ha börjat med ämnet skalor och impro?) där sign Euripyd och Leon pratar om medianter. Euripyd säger om Ass att:

"C - F - G - Ass = det är en ersättning av T, och det är en lågkromatisk dursubmediant av tonikan."

sedan:

"tvärtom!: C - Ass - G - C !! = där Ass är i form av S."

Om Ass även här beskrivs som en mediant, fast då till F får man gissa själv. och det var därför jag frågade. Att det är ett subdominantmollackord vet jag. Men som vi sagt, både du och jag, kan man ju beskriva saker på fler sätt...

Jag är tacksam för mer

jag jobbar som sagt till ungefär 99% med steganalys, och funktionsanalys är inte min starka sida och jag är inte säker på att det här stämmer...

Mediant = ackord som bara har en ton gemensamt. Dessa ackord ligger på tersavstånd till tonikan. Ab och F är alltså medianter.

två frågor till:

När är det bra att använda sig av begreppet mediant?

Det är helt enkelt en modell att teoretiskt förklara sambandet mellan vissa ackord eller byta ut ackord mot varandra för att skapa variation.

Vad menas med att medianter kan "mutera"?

Det där låter jag nån annan svara på. jag tror jag förstår ungefär men inte tillräckligt bra för att kunna formulera nåt som blir begripligt. Inget jag skulle undervisa i utan att läsa på ordentligt först alltså.

[bajockolo (oregistrerad)]

ursäkta, men du undervisar alltså om nåt du inte kan? Vad är det för pedagogisk metod? Jag pluggar själv till musiklärare på mhsk och skulle aldrig komma på idén att prata om nåt jag inte kunde. Vilken nivå undervisar du på?

jag jobbar som sagt till ungefär 99% med steganalys, och funktionsanalys är inte min starka sida och jag är inte säker på att det här stämmer...

Mediant = ackord som bara har en ton gemensamt. Dessa ackord ligger på tersavstånd till tonikan. Ab och F är alltså medianter.

Det är helt enkelt en modell att teoretiskt förklara sambandet mellan vissa ackord eller byta ut ackord mot varandra för att skapa variation.

Det där låter jag nån annan svara på. jag tror jag förstår ungefär men inte tillräckligt bra för att kunna formulera nåt som blir begripligt. Inget jag skulle undervisa i utan att läsa på ordentligt först alltså.

Hej kära Maart och tack för att du bemödar dig med att svara på inlägget.

Jag har också läst vid musikhögskolan, teori och komposition. Jag märker att du har en del att upptäcka om livet och om tillvaron som lärare. Jag har ingen 100%ig livsvisdom men en sak har jag väl förstått, och det är att ingen kan allt. Man lär så länge man lever. Av de lärare jag själv har haft genom livet tycker jag att de bästa har varit de som uppmuntrat mig och gett mig gott självförtroende, naturligtvis varit kunniga men framför allt visat mig vad jag har för starka sidor.

Du behöver inte vara orolig att jag lärt ut några tokigheter till mina elever, men att vara lärare innebär att man är i en dynamiskt situation som inbjuder till att man lär sig mer själv. Om du blir lärare kommer du att upptäcka hur lärorikt det är.

Ja...

Nu vill jag inte låta patroniserande här, men medianter kan ha fler än en ton gemensamt...

Hej!

B

Redigerat 22 juni 2010 av bajockolo