Jump to content
Annons

Maximera ljudvolym genom att "packa om" övertoner?


tbruce

Recommended Posts

Nu kommer en dum fråga... 😉

Hur skulle man göra för att fasförändra delar av ett redan konstuerat ljud? Alltså hur skulle man kunna skilja ut, och därefter fasförändra enligt nån analys/optimering, enskilda övertoner i ett mer komplext ljud?

Det är ju en enkel match att fasförändra enskilda övertoner, när man har den här kliniska totalkontrollen som man får genom att i ett ljudprogram själv konstruera en ljudfil utifrån ett antal olika vågformer som man själv skapar och styr över.... Men vad för filter skulle man kunna använda för att lyfta ut enskilda övertoner ur ett redan konstruerat "färdigt" ljud? Är svaret så enkelt som tex bandpass?

EDIT: Typo...

Tekniken finns - den används varje gång man kodar om något till t ex mp3, wma, ogg, eller liknande format. Processen innebär förmodligen i sig en minimal kvalitetsskillnad - dock inte så stor som hos en genomsnittlig mp3fil, eftersom mp3algoritmen även försöker ta bort så många av dessa deltoner som möjligt för att få en så liten fil som möjligt, något som inte är intresserade av i det här sammanhanget (såvida det inte gör algoritmen mer effektiv...).

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
  • Svar 89
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

Placebo eller inte, men jag tycker mig höra skillnad i Test 1.

Men om det var tyst 5 sekuder mellan tagningarna skulle jag nog säga tvärtom.

Om skillnad - ytterst hårfin.

När jag lyssnar i hörlurar kan jag också tycka mej uppfatta en svag svag skillnad ibland - vet inte om det är placebo eller inte... hör det bara vissa gånger... försumbart isåfall, tycker jag.

Kan tillägga att man kanske inte kan förvänta sig en volymskillnad i klass med exemplet ovan på ett genomsnittligt ljud vilket som helst, eftersom jag här gick från sämsta tänkbara till bästa tänkbara... i ett genomsnittligt ljud så lär ju inte vågformen se ut på sämsta tänkbara sätt från början. Men ändå... 😉

EDIT: En högtalare/hörlur förvränger ju alltid ljudet i någon mån, så om det låter olika (vilket jag egentligen inte tror det gör) så kan det ju eventuellt bero på det. Matematiskt så är det ju "samma" ljud.

Redigerat av tbruce
Link to comment
Dela på andra sajter

Jäkla fin test tbruce! Det slog mig att eftersom energin i min test var osymmetrisk så kanske det var det som gjorde att klangen förändrades. På din test kan jag verkligen inte höra skillnad.

Hursomhelst så gjorde jag en likadan skärmdump på din fastest___A_stor___B_liten.wav:

tbruce_wave.png

Redigerat av Linkowich
Link to comment
Dela på andra sajter

Hmmm. Funderar lite på vad den gamle Fourier säger om det här. Han gillar ju att transformera hej vilt mellan frekvens- och tidsplan. Det borde rimligtvis finnas en matematisk sats som säger något om relationen mellan frekvens och tidsplan. Har varje frekvensplan en, och endast en, tidstransform är ljuden identiska. Då återstår det bara att hitta nån sån sats 😆

Link to comment
Dela på andra sajter

Hmmm. Funderar lite på vad den gamle Fourier säger om det här. Han gillar ju att transformera hej vilt mellan frekvens- och tidsplan. Det borde rimligtvis finnas en matematisk sats som säger något om relationen mellan frekvens och tidsplan. Har varje frekvensplan en, och endast en, tidstransform är ljuden identiska. Då återstår det bara att hitta nån sån sats 🙂

Hmmm...rostiga kunskaper här... men... Fourier säger att varje vågform kan representeras av ett gäng sinusvågor, men obsevera: varje sinus måste vara korrekt fasförskjuten. När man transformerar till frekvensplanet går denna fasinformation förlorad (tror jag) och jag inbillar mig att våra öron nog jobbar i frekvensplanet snarare an i tidsplanet. Detta skulle alltså innebära att vi kan våldföra oss på övertonernas faslägen och det ändå kommer att låta likadant så länge som frekvensspektrat ser likadant ut. Å andra sidan hävdar många audiofiler att det är jätteviktigt med korrekt fasgång... :rolleyes:

Redigerat av c2k6
Link to comment
Dela på andra sajter

Matematiskt så är det ju "samma" ljud.

Näe, det är ju inte det.

:rolleyes:

Jag vill dock fortfarande poängtera att tanken (och bifogade filer) är ett spännande experiment, nyttigt eller inte.

/Halvgalen

Jag håller med!

Det blir helt klart en påverkan av signalen, men frågan är hur stor inverkan som upplevs.

I tbruces test märktes inte nån skillnad, men sen är det svårt att ta en "ren" ton som exempel. Det vore spännande om detta kunde appliceras på ett stycke med fullt komp.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hmmm. Funderar lite på vad den gamle Fourier säger om det här. Han gillar ju att transformera hej vilt mellan frekvens- och tidsplan. Det borde rimligtvis finnas en matematisk sats som säger något om relationen mellan frekvens och tidsplan. Har varje frekvensplan en, och endast en, tidstransform är ljuden identiska. Då återstår det bara att hitta nån sån sats 🙂

Hmmm...rostiga kunskaper här... men... Fourier säger att varje vågform kan representeras av ett gäng sinusvågor, men obsevera: varje sinus måste vara korrekt fasförskjuten. När man transformerar till frekvensplanet går denna fasinformation förlorad (tror jag) och jag inbillar mig att våra öron nog jobbar i frekvensplanet snarare an i tidsplanet. Detta skulle alltså innebära att vi kan våldföra oss på övertonernas faslägen och det ändå kommer att låta likadant så länge som frekvensspektrat ser likadant ut. Å andra sidan hävdar många audiofiler att det är jätteviktigt med korrekt fasgång... :rolleyes:

kollade upp det, och då man transformerar till ett fas- och ett amplitudspektrum så bibehålles fasen av signalen, och den kan då transformeras tillbaks oförstörd (med samma fas). Kastar man fasen (som i t.ex en spektrumanalys) så blir ju tillbakatransformationen inte exakt samma som orginalet.

Det känns som att det lättaste sättet att "maximera volymen mha fasändringar" torde vara dela upp ljudet i korta samplingsintervall och transformera delen (fönstrat) till fas- och amplitud. Där analyserar man fasen för varje amplitud och ändrar den på ett listigt vis så att amplitudspektrumet blir så stort som möjligt.

Det blir troligtvis en lite störande phaser-effekt av det hela eftersom man hela tiden ändrar på fasen på samma frekvens. En implementation är nog inte så särskilt svår att ta sig an, hade ju varit kul att höra hur det blir 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja om vi nu har visat att det går i teorin under optimala förutsättningar så är ju det intressanta om det finns någon praktisk användning för det.

Att dela upp hela ljudfilen i fönster och behandla dem var för sig låter i mina öron som en lite dum idé, eftersom man då får en fasförändring i hela frekvensspektrat på samma gång, när man crossfejdar mellan fönstren...

Går det inte att dela upp varje enskild frekvenston i fönster istället? Fasförändringarna borde bli så mycket mindre hörbara då, eftersom de sprids ut i både tid och frekvenshöjd, eller?

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja om vi nu har visat att det går i teorin under optimala förutsättningar så är ju det intressanta om det finns någon praktisk användning för det.

Att dela upp hela ljudfilen i fönster och behandla dem var för sig låter i mina öron som en lite dum idé, eftersom man då får en fasförändring i hela frekvensspektrat på samma gång, när man crossfejdar mellan fönstren...

Går det inte att dela upp varje enskild frekvenston i fönster istället? Fasförändringarna borde bli så mycket mindre hörbara då, eftersom de sprids ut i både tid och frekvenshöjd, eller?

genom att göra Fouriertransformen får du amplituden på alla frekvenser och fasen för alla frekvenser inom det tidsområdet du gör det på. Genom att välja korta tidsområden och crossfadea alla dom (fönster) så kan du optimera alla frekvensers faser/amplituder för varje sånt tidsfönster. Det går alltså att göra för vilken vågform som helst (t.ex ett färdiginspelat musikstycke).

Redigerat av MusicGene
Link to comment
Dela på andra sajter

Kul tråd!

men jag fattar inte hur detta kan appliceras på naturliga ljud. Övertonsserien bygger ju på fördubblingar av frekvensen och hur mycket man än pillar med alla övertoner kommer man inte kunna påverka peakarna nämnvärt. Vore skoj att testa med lite olika akustiska ljud att förskjuta första övertonen (oktaven) 45 grader iofs eftersom den oftast är starkare än de som kommer efter. Problemet ligger väl då i att man upplever just fasförskjutingar gentemot alla dom andra sinusarna som ligger ovanför. Men jag är inte säker. Nån som har nåt bra FFT-program man kan labba med?

Link to comment
Dela på andra sajter

Vore skoj att testa med lite olika akustiska ljud att förskjuta första övertonen (oktaven) 45 grader iofs ...

Jag tror faktiskt att man "förlorar" i amplitud relativt trådens syfte om man gör detta. Alltså, fasförskjuter du oktaven så får du större maxamplitud på den summerade vågformen.

En vild gissning är att en naturlig ton+övertoner faktiskt redan är "tbruce-optimerad" (om uttrycket tillåts).

Borde gå rätt fort att reda ut om jag har rätt här.

Jag kan kasta ihop nåt i matlab.

***

(Jag ska väl lära mig att inte kasta ur mig förhastade teorier ... det gick junte så bra nyss...)

Link to comment
Dela på andra sajter

Vore skoj att testa med lite olika akustiska ljud att förskjuta första övertonen (oktaven) 45 grader iofs ...

Jag tror faktiskt att man "förlorar" i amplitud relativt trådens syfte om man gör detta. Alltså, fasförskjuter du oktaven så får du större maxamplitud på den summerade vågformen.

En vild gissning är att en naturlig ton+övertoner faktiskt redan är "tbruce-optimerad" (om uttrycket tillåts).

Borde gå rätt fort att reda ut om jag har rätt här.

Jag kan kasta ihop nåt i matlab.

***

(Jag ska väl lära mig att inte kasta ur mig förhastade teorier ... det gick junte så bra nyss...)

Ah. Ja, jag vet faktiskt inte.. Men kan man verkligen med FFT kontrollera detdär? Jag trodde en sån analys enbart tar reda på vilka frekvenser som finns och dess amplitud och inte hur dom förhåller sig till varandra i fas. Fan, har gått igenom detta en gång i tiden men minnet sviker..

Men varför skulle övertonerna vara fasade i ett naturligt instrument (om man nu räknar bort cymbaler, piano och andra instrument som bara krånglar till det just nu) ? I mitt bonnalogiktänk borde det inte vara så, men jag har säkert missat nåt...

Link to comment
Dela på andra sajter

Men varför skulle övertonerna vara fasade i ett naturligt instrument (om man nu räknar bort cymbaler, piano och andra instrument som bara krånglar till det just nu) ? I mitt bonnalogiktänk borde det inte vara så, men jag har säkert missat nåt...

Jomen tänk gitarr- (eller piano-)sträng. Den sitter ju fast i bägge ändar. Det måste då vara noder i fästpunkterna, och då blir alla toner+övertoner i fas.

Man kan resonera sammalunda med blåsinstrument (typ "rör" enligt skolfysiken), men där utgör rörets öppning en buk istället.

Man kan säkert iofs ifrågasätta det här resonemanget när det gäller andra ljudskapare (den mänskliga halsen t.ex.), men jag tror att jag generellt har rätt.

***

Här kan man skapa lite pedagogiska vågformer på nätet:

http://wps.aw.com/aw_young_physics_11/0,8076,898589-,00.html

klicka på 10.10

***

Edit; din första fråga (om FFT); nja, jag tänkte mig nog skissa en vågform+övertoner och bara addera dom. För det behövs ingen FFT. Hang on.

Redigerat av Vallhagen
Link to comment
Dela på andra sajter

Du har nog rätt.

Men! 🙂 En sak kommer jag ihåg från akustikkursen... Just ett pianos övertonsserie är inte naturlig (har för mig att den är något utsträckt) som på ett rörbaserat ljud på grund av att strängspänningen är så hård. Vilket i sin tur gör att en fasförskjutning blir meningslös eftersom det kommer svajja ur fas direkt ändå. Och eftersom gitarr egentligen funkar på samma sätt så borde det bli samma sak där (fast i mycket mindre skala). Förmodligen lär det ju ändå bli omöjligt att få någon sorts exakthet i oktaverna där också vilket leder till att fasförskjutningsteorierna inte funkar i praktiken.

Jag har en otroligt stor hög med papper under TV'n. Den högen består av 80p högskolestudier i pappersform. Ett poäng av dom är mina akustikanteckningar. Vaknar jag innan klockan 09.00 i morgon ska jag rota lite 😳

Link to comment
Dela på andra sajter

Du har nog rätt.

Men! 😳 En sak kommer jag ihåg från akustikkursen... Just ett pianos övertonsserie är inte naturlig (har för mig att den är något utsträckt) ...

Det var väl fan 🙂

Man måste ta hänsyn till verkligheten oxå? Det var värst!

Det är nog du som har rätt. Stränginfästningen är nog inte absolut, hela strängen svänger inte med i alla övertoner. Jag har alltså "bara" rätt i princip (igen - se stycket ovan "verklighet").

Det är ju - slår det mig - därför man kan specialintonera gitarrer i nån sorts bästa-kompromiss (metoden har ett namn, men jag kommer inte ihåg, jag spelar ju surt i alla fall...).

***

...och här sitter jag med min idealiserade våglära. Kanske äntligen borde komplettera med akustiken...

***

Däremot tror jag fortfarande min tes om "minsta maxamplitud vid alla toner i fas" håller. Jag pillade ihop en bild, fixar länken nu.

Link to comment
Dela på andra sajter

så ska vi se om jag lyckas länka...

post-66-1157665396.jpg

Edit.

Jag snodde ett exempel på en enkel simulering av anslagen gitarrsträng.

Grundton + 1a överton + 2a överton

Den Streckade ----- kurvan ligger de tre i fas

Den heldragna har jag helt fasvänt övertonerna

Den punktstrekade -.-.-.-.-.-.-. har jag fasförskjutit den andra övertonen med pi/2.

Notera att ------- kurvan har lägst amplitud.

Redigerat av Vallhagen
Link to comment
Dela på andra sajter

Om örat är en realtids spektrumanalysator så behöver vi alltså inte bry oss om övertonernas faslägen, utan endast se till så att det spektrala innehållet är korrekt.

Sedan kommer nästa fråga som är vad örats spektrumsamplingsfrekvens är. Om vi jämför med ögat så vet vi att 70 Hz uppdateringsfrekvens på vår bildskärm upplevs som flimmerfritt. Om vi sålunda bygger en apparat som skickar ut ett "minimum amplitude frequency spectrum" MAFS med en uppdateringsfrekvens på säg 100 Hz så är vi kanske hemma. Man skulle kunna tänka sig att ett MAFS helt enkelt byggs som ett filtrerat brus. Man kanske till och med kan ha några hundra färdiga 10 ms långa brussamples som väljs och skickas. Detta kanske redan är uppfunnet?

Redigerat av c2k6
Link to comment
Dela på andra sajter

Går det pressa ut ljud ur matlab, eller spara nån sorts lång dataklump av alla värden? Vore otroligt spännande att lyssna och se om man hörde någon skillnad. Hursomhelst så slutade väl konstigt nog den 45-graders-förskjutna vågformen på första plats, och det är nog förmodligen just den man kommer reagera lyssningsmässigt på...

Jag tror att ju fler övertoner (och fler samtidiga grundtoner givetvis), desto mindre vinner man i dynamisk bandbredd på att fasvända övertoner. Så länge inte frekvenser är exakt jämna i förhållande till varandra funkar det ju liksom inte.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kan INGET om ackustik eller vågformer så jag skulle vilja skriva följande med minsta teckensnitt 🙁 för jag är inne på okänd mark : Gulp!

Om man struntar i att tänka i termer av fasvändningen och istället tänker i termer av amplitud och tidsförskjutning (möjligen är det det ni redan gjort, men jag provar i alla fall).

Om man förskjuter olika frekvenser i tid så att den högsta amplituden för varje frekvens inte sammanfaller. Om man t.ex skulle översätta det i mixning så förskjuts hihatens första transient något i förhållande till virvelns så att inte max nås samtidigt utan kommer "bredvid varandra".

Om man kunde plocka isär frekvenserna i ett ljud, analysera var de har sin högsta amplitud, förskjuta dessa så att t.ex. den starkaste frekvensens amplitud-topp kommer först, den näst starkaste förskjuts 3 tidsenheter, den tredje starkaste förskjuts 2 tidsenheter och den 4:e 1 tidsenhet...bara som ett exempel.

Om tidsförskutningarna är tillräckligt korta skulle väl inte örat uppfatta dessa?

Skulle man då inte få ner totalamplituden på de känsliga ställena typ på taktslagen?

Men det här har ni antagligen redan undersökt fast jag inte förstått det, och jag är helt säkert ute och cyklar....så gå genast till nästa inlägg!icon8.gif

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kan INGET om ackustik eller vågformer så jag skulle vilja skriva följande med minsta teckensnitt 🙁 för jag är inne på okänd mark : Gulp!

Om man struntar i att tänka i termer av fasvändningen och istället tänker i termer av amplitud och tidsförskjutning (möjligen är det det ni redan gjort, men jag provar i alla fall).

Om man förskjuter olika frekvenser i tid så att den högsta amplituden för varje frekvens inte sammanfaller. Om man t.ex skulle översätta det i mixning så förskjuts hihatens första transient något i förhållande till virvelns så att inte max nås samtidigt utan kommer "bredvid varandra".

Om man kunde plocka isär frekvenserna i ett ljud, analysera var de har sin högsta amplitud, förskjuta dessa så att t.ex. den starkaste frekvensens amplitud-topp kommer först, den näst starkaste förskjuts 3 tidsenheter, den tredje starkaste förskjuts 2 tidsenheter och den 4:e 1 tidsenhet...bara som ett exempel.

Om tidsförskutningarna är tillräckligt korta skulle väl inte örat uppfatta dessa?

Skulle man då inte få ner totalamplituden på de känsliga ställena typ på taktslagen?

Men det här har ni antagligen redan undersökt fast jag inte förstått det, och jag är helt säkert ute och cyklar....så gå genast till nästa inlägg!icon8.gif

Jag tror att det du beskriver är ganska exakt vad hela den här tråden handlar om. 🙂 Motverka en deltons topp med en annan deltons dal, osv.

Däremot så hänger jag inte alls med på VacUms och Halvgalens diskussioner, jag har aldrig läst akustik eller vågformsmatte heller utan utgår från nån slags praktisk erfarenhet... skulle bli jätteglad om ni kunde förklara det ni diskuterar i layman's terms. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kan INGET om ackustik eller vågformer så jag skulle vilja skriva följande med minsta teckensnitt 🙁 för jag är inne på okänd mark : Gulp!

Om man struntar i att tänka i termer av fasvändningen och istället tänker i termer av amplitud och tidsförskjutning (möjligen är det det ni redan gjort, men jag provar i alla fall).

Om man förskjuter olika frekvenser i tid så att den högsta amplituden för varje frekvens inte sammanfaller. Om man t.ex skulle översätta det i mixning så förskjuts hihatens första transient något i förhållande till virvelns så att inte max nås samtidigt utan kommer "bredvid varandra".

Om man kunde plocka isär frekvenserna i ett ljud, analysera var de har sin högsta amplitud, förskjuta dessa så att t.ex. den starkaste frekvensens amplitud-topp kommer först, den näst starkaste förskjuts 3 tidsenheter, den tredje starkaste förskjuts 2 tidsenheter och den 4:e 1 tidsenhet...bara som ett exempel.

Om tidsförskutningarna är tillräckligt korta skulle väl inte örat uppfatta dessa?

Skulle man då inte få ner totalamplituden på de känsliga ställena typ på taktslagen?

Men det här har ni antagligen redan undersökt fast jag inte förstått det, och jag är helt säkert ute och cyklar....så gå genast till nästa inlägg!icon8.gif

Problemet är att sinusarna inte är periodiska i förhållande till varandra. Om man räknar på EN TON från ett blåsinstrument så är sinusarna som ljudet är uppbyggt av (i teorin, i praktiken tvivlar jag faktiskt) ett gäng sinusar som är dubblerade i frekvens ett antal gånger. DÅ skulle man kunna tillämpa din idé, och ja, det är så vi tänker. Att vända på fasen och förskjuta fasen är inte samma sak. En fasförskjutning ändrar vågformen i tid medan en fasvändning vänder om positiva signaler till negativa och tvärt om (x=-x). På en ren sinus innebär det 180 graders förskjutning (eller Pi om man räknar i radianer), men på ett ljud som innehåller flera sinusar får det inte samma effekt; med en fasvändning förskjuter man ALLA sinusar 180 grader oavsett frekvens.

Men om du har fyra olika toner så kommer det innebära att dina små fasförskjutningar i övertonerna kommer påverka varandra så maxamplituden ändå hamnar högt. Och lägg då även till ett och annat missljud som rumsklang, starten på ljudet som i dom flesta fall är perkussivt (och då kan inte alls denna teori tillämpas eftersom övertonerna inte alls är fördubblingar av sig själva). Har du dessutom sådana perkussiva ljud i form av ett trumkomp samtidigt som dessa fyra toner i en ljudfil så kommer det förmodligen bli totalt omöjligt att analysera fram vad som tillhör vad under vissa tider.

Mina mattekunskaper sträcker sig inte speciellt långt, så jag är inte alls säker på att mina teorier om att teorierna är omöjliga i praktiken stämmer. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Tack VacUm för att du uppmärksammade mig på fasförskjutning och fasvändning. Det är naturligtvs fasförskjutning jag talade om.

Men jag ger inte upp min tanke utan testar följande utopiska "kodare":

🙂😱😱

Låt säga att vi har ett musikstycke som vi skall komprimera med oförändrad dynamik enligt Tbruce´s ursprungstanke.

Vår kodare analyerar varje förekommande frekvens (en jävla massa antar jag) för sig, över tid och hur amplituden varierar över tid. Alltså ingen fråga om musikaliska toner eller intrument.

Därefter väljs en frekvens som grundfrekvens.

Nästa frekvens i listan läggs till och denna förskjuts inom ett tidsintervall som inte får vara hörbart, låt säga 1 millisekund (bara ett exempel). Den andra frekvensen placeras där det sammalagda resultatet i amplitud är som minst. Mer specifikt: Där de högsta amplitudtopparna är som lägst. Alltså inte sammalagt över tid. Det är ju peakarna vi vill få ner, eller?

Gissa vad kodaren gör med en tredje...just det samma sak.

Frågan är då om det som "skiter sig" är JUST att det inte bara är en fasvändning utan en fasförskjutning som skapar "felljud"/dist/förvrägningar?

Nu lovar jag att inte försöka mer, tyckte bara att dessa tankeexperiment var roliga!

Redigerat av pwayne
Link to comment
Dela på andra sajter

Tack VacUm för att du uppmärksammade mig på fasförskjutning och fasvändning. Det är naturligtvs fasförskjutning jag talade om.

Men jag ger inte upp min tanke utan testar följande utopiska "kodare":

😆😄😉

Låt säga att vi har ett musikstycke som vi skall komprimera med oförändrad dynamik enligt Tbruce´s ursprungstanke.

Vår kodare analyerar varje förekommande frekvens (en jävla massa antar jag) för sig, över tid och hur amplituden varierar över tid. Alltså ingen fråga om musikaliska toner eller intrument.

Därefter väljs en frekvens som grundfrekvens.

Nästa frekvens i listan läggs till och denna förskjuts inom ett tidsintervall som inte får vara hörbart, låt säga 1 millisekund (bara ett exempel). Den andra frekvensen placeras där det sammalagda resultatet i amplitud är som minst. Mer specifikt: Där de högsta amplitudtopparna är som lägst. Alltså inte sammalagt över tid. Det är ju peakarna vi vill få ner, eller?

Gissa vad kodaren gör med en tredje...just det samma sak.

Frågan är då om det som "skiter sig" är JUST att det inte bara är en fasvändning utan en fasförskjutning som skapar "felljud"/dist/förvrägningar?

Nu lovar jag att inte försöka mer, tyckte bara att dessa tankeexperiment var roliga!

intressanta teorier ni har. Synd att ni missade mitt inlägg högre upp på hur man faktiskt går till väga praktiskt för att göra en tbruceoptimering. VSV 😎

Link to comment
Dela på andra sajter

Synd att ni missade mitt inlägg högre upp på hur man faktiskt går till väga praktiskt för att göra en tbruceoptimering. VSV 🙂

Jorå, jag läste ditt inlägg.

Jag är nyfiken på hur själva optimeringen ska gå till. Hur går man till väga för att hitta just tbruce-fasläget för alla diskreta frekvenser? Hur långt måste tidsfönstret vara för att få med de lägsta bastonerna oförvrängda?

Link to comment
Dela på andra sajter

Synd att ni missade mitt inlägg högre upp på hur man faktiskt går till väga praktiskt för att göra en tbruceoptimering. VSV 😄

Jorå, jag läste ditt inlägg.

Jag är nyfiken på hur själva optimeringen ska gå till. Hur går man till väga för att hitta just tbruce-fasläget för alla diskreta frekvenser? Hur långt måste tidsfönstret vara för att få med de lägsta bastonerna oförvrängda?

en enkel algoritm testar alla möjligheter (alla amplituder mot alla faser) och sparar den möjligheten som ger störst packning. En sån algoritm käkar såklart upp vilken dator som helst, så den går säkerligen att gör betydligt snabbare (men dock inte med bättre resultat).

Tidsfönstret måste vara i 1/frekvensen_på_lägsta_bastonen_som_skall_bli_oförändrad_i_sin_fas_i_fönstret.

Link to comment
Dela på andra sajter

Synd att ni missade mitt inlägg högre upp på hur man faktiskt går till väga praktiskt för att göra en tbruceoptimering. VSV 😱

Jorå, jag läste ditt inlägg.

Jag är nyfiken på hur själva optimeringen ska gå till. Hur går man till väga för att hitta just tbruce-fasläget för alla diskreta frekvenser? Hur långt måste tidsfönstret vara för att få med de lägsta bastonerna oförvrängda?

en enkel algoritm testar alla möjligheter (alla amplituder mot alla faser) och sparar den möjligheten som ger störst packning. En sån algoritm käkar såklart upp vilken dator som helst, så den går säkerligen att gör betydligt snabbare (men dock inte med bättre resultat).

Tidsfönstret måste vara i 1/frekvensen_på_lägsta_bastonen_som_skall_bli_oförändrad_i_sin_fas_i_fönstret.

Alla dom frekvenser som inte är delbara med grundtonsfrekvensen då? Musik innehåller oftast flerstämmighet PLUS perkussiva instrument som inte alls bygger på någon rak övertonsserie (t ex piano och ev. stränginstrument som inte ens _inom sin egen ton_ håller en jämnt delbar övertonsserie) PLUS efterklang PLUS brus PLUS mycket annat också. Förklara gärna så jag begriper.

Självklart kan man tillverka synthljud som är tbruceoptimerade, och det är sannerligen spännande tankeverksamhet. Man kan även tillverka musik (förutsatt att den är på sample-nivå kvantiserad) som är tbruceoptimerad, men jag är rädd att man måste lämna vår tempererade stämning och istället basera musiken på naturtonsstämningen om det överhuvud taget ska fungera. Men när det handlar om akustiska inspelningar eller ens någon sorts i-efterhand-optimering-av-färdig-mix så tror jag inte att det är genomförbart.

fast jag kan ha fel. Överbevisa mig gärna.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...