Heterosexuell Postat 29 maj 2006 Postat 29 maj 2006 Jag har nyligen plöjt igenom gratisartiklarna pĂ„ den hĂ€r sidan (howmusicreallyworks.com) men nu vandrar jag mest planlöst runt och lĂ€ser lite lösryckt information om napoleon-ackord och exotiska skalor, och det ger Ă€rligt talat inte sĂ„ vĂ€rst mycket. Jag behöver helt enkelt lite strukturerad sjĂ€lvundervisning - men jag vet inte vart nĂ„nstans jag finner sĂ„dan. Det Ă€r hĂ€r du kommer in i bilden. Tipsa mig om hemsidor, fysiska böcker som man kan hitta i biblioteket eller andra kĂ€llor till information. Jag vill ha allt. Tack pĂ„ förhand! đ
chrisB Postat 29 maj 2006 Postat 29 maj 2006 (redigerat) Vad Ă€r det du vill veta? Allt om musikteori = hur lĂ„ngt Ă€r ett snöre? đ SkĂ€mt Ă„tsido, det Ă€r ett stort Ă€mne; hur man bygger akord? akordsfunktioner? klassiskt? jazz? nutida? rytmik? instrumentering? komposition? arrangering? skalor? Jag undervisar i Musikteori sĂ„ frĂ„ga pĂ„ . . . menar du enligt skolverket? http://kursplan.skolverket.imcode.com/1342 Sökte pĂ„ Google om Muskteori: http://jakob.jensen68.person.emu.dk/musikkurser/teori.html http://sv.wikipedia.org/wiki/Musikteori http://susning.nu/Musikteori http://www.fredemus.dk/rodekassen/net_teori.htm http://musictheory.austincollege.edu/ http://www.abrsmpublishing.com/publications/2308 http://www.scales.se/swe/ http://www.musikskole3000.dk/undervisning/teori.php http://www.music.su.se/musikteori1schema.html http://hem.passagen.se/sod-spe.musik/teori.html http://www.academus.se/musikteori.asp Redigerat 29 maj 2006 av chrisB
Toewax Postat 31 maj 2006 Postat 31 maj 2006 Om du vill ha en ganska "basic" musikteorisida och inte har nagot emot att lara dig pa engelska tycker jag att musictheory. net ar ganska bra
Heterosexuell Postat 31 maj 2006 TrĂ„dstartare Postat 31 maj 2006 (redigerat) Allt om musikteori = hur lĂ„ngt Ă€r ett snöre? đ Hehe, jo, insĂ„g tyvĂ€rr lite för sent att ett par riktlinjer vore pĂ„ sin plats. đ Jag letar efter mellanliggande/avancerad harmonilĂ€ra, kontrapunkt för nybörjare, och enkel rytmkunskap. Typ. UpplĂ€gget fĂ„r gĂ€rna likna det i howmusicreallworks.com, det vill sĂ€ga pedagogiskt och lĂ€ttlĂ€st. Jag misstĂ€nker att jag kanske begĂ€r lite för mycket av gratis internetkĂ€llor, sĂ„ diverse erkĂ€nd facklitteratur kanske Ă€r lite ett mer realistiskt mĂ„l. Förresten, apropĂ„ ingenting, vilken funktion fyller egentligen augumented 6th-ackord? đ Jag förstĂ„r att det bestĂ„r av samma noter som en dominant sjua, men att det vill lösa upp sig nĂ„n annan stans (alltsĂ„ inte V-I eller I-VI, t.ex). UngefĂ€r dĂ€r har jag tappat trĂ„den... đ Tack pĂ„ förhand! Redigerat 31 maj 2006 av Heterosexuell
chrisB Postat 1 juni 2006 Postat 1 juni 2006 Augmented sixth: det finns Ă„tminstonde 3 olika sĂ„dana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . . đ€Ș ) De akorden anvĂ€nds generellt för att nĂ„ dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens. Det var det korta svaret.
johahl Postat 1 juni 2006 Postat 1 juni 2006 Augmented sixth:det finns Ă„tminstonde 3 olika sĂ„dana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . . đł ) De akorden anvĂ€nds generellt för att nĂ„ dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens. Det var det korta svaret. Kan du inte utveckla det dĂ€r och ge oss den lĂ„nga versionen. Vad menas med italiensk, tysk och fransk? Finns det inom alla ackordtyper dĂ„? Ăr det ett kompositionssĂ€tt? LĂ„ter rĂ€tt klassiskt i mina öron đ MĂ„ste genast forska i detta.
steflund Postat 1 juni 2006 Postat 1 juni 2006 Jag har för mig att vÀldigt snarlika trÄdar dykt upp med jÀmna mellanrum... men det Àr bra, teeori Àr fint. =) HÀr Àr en sida som jag tycker har bra exempel: Teoria.com Den finns pÄ engelska och spanska, sÄ det system som anvÀnds Àr steganalys, men det beskrivs tydligt och Àr vÀldigt anvÀndbart. Dessutom finns det lite gehörsövningar dÀr (vilka jag anvÀnder ibland ja)
steflund Postat 1 juni 2006 Postat 1 juni 2006 (redigerat) Augmented sixth:det finns Ă„tminstonde 3 olika sĂ„dana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . . đ ) De akorden anvĂ€nds generellt för att nĂ„ dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens. Det var det korta svaret. Det finns ju ocksĂ„ en "Augmented Sixth" (varför inte börja kalla det överstigande sextackord?) som kallas Schweizisk som har stor ters, överstigande kvart och den överstigande sexten. Kanske inte klingar jĂ€ttekul dock, men sĂ€kert anvĂ€ndbart om man i en slutkadens skall ha det riktigt dramatiskt precis innan dominanten. I följande ordning dĂ„ it,fr,schw,ty - D - T... oj oj oj vad "dense" EDIT: Kan du inte utveckla det dĂ€r och ge oss den lĂ„nga versionen. Vad menas med italiensk, tysk och fransk? Finns det inom alla ackordtyper dĂ„? Ăr det ett kompositionssĂ€tt? LĂ„ter rĂ€tt klassiskt i mina öron đ MĂ„ste genast forska i detta. Det har oftast funktionen som dominantens dominant (och gĂ„r sĂ„klart att applicera innan alla mellandominanter) den "augmentade" (hehe) sexten ligger ofta pĂ„ toppen och har en genomgĂ„ngston som leder kromatiskt ned till dominantens ledton (tersen i dominanten som i sin tur leder till tonikans grundton). Kolla in lĂ€nken jag angav i svaret ovan, dĂ€r beskriver de de tre sexterna som chris angav med ljudexempel. Det Ă€r ett rĂ€tt klassiskt trix, anvĂ€nds ocksĂ„ i jazzen (i en annan omlĂ€ggning av tonerna har jag för mig). Det gĂ„r att anvĂ€nda i massa med musik och Ă€r perfekt att söka upp dĂ„ man vill byta tonart pĂ„ ngt smidigt sĂ€tt... till detta finns det ju Ă€ven Neopolitanskt sextackord som Ă€r pappan till dessa vad jag förstĂ„tt... men det tar vi i nĂ€sta kapitel. đ„° Redigerat 1 juni 2006 av steflund
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 ok. tyst i klassen. đ Dominant akord med lĂ„galtererad kvint Ă€r under den weinklassiska epoken relativt vanliga. T.ex Mozart. dm, A, dm, C, F, E, am, G, cm, C7/Bb, F/A, Cdim, G/B, sedan kommer ett akord uppbyggt nerifrĂ„n: Bb F D G#, efter kommer ett dm/A, A. Akordet som beskrivs klinagr som ett Bb7 men funktionsmĂ€ssigt Ă€r det en vĂ€xeldominant, ett altererat E7 i d-moll. I C-dur/c-moll sĂ„ Ă€r ett D7 (d, f#, a c) ett vĂ€xeldominant. Om dĂ„ akordet Ă€r byggd (nerifrĂ„n): Ab C Eb F# sĂ„ Ă€r det ett Tyskt sextakord ..................................................: Ab C F# sĂ„ Ă€r det ett Italienskt ..................................................: Ab C D F# sĂ„ Ă€r det Franskt Det tyska har förutom en lĂ„galtererad kvint ocksĂ„ en lĂ„galtererad nona, som ersĂ€tter grundtonen. Det italienska utelĂ€mnar grundtonen helt varav den bestĂ„r enbart av tre toner. Det franska har bara en lĂ„galtererad kvint som skiljer den frĂ„n en vanlig vĂ€xeldominant. (VĂ€xeldominant: Ett dominant akord pĂ„ andra skalsteget.) Sen kommer vi till min favvo; Neopolitanskt sextakord som Ă€r ett subdominantsextakord med lĂ„galtererad sext. I C-dur sĂ„ blir det en Db/F alltsĂ„ en Db dur med F i basen. MĂ„nskenssonaten: C#m, C#m/B, A, D/F#, Ab7 . . . dĂ€r Ă€r D/F# ett neopolitanskt sextakord. Det rĂ€cker för ikvĂ€ll, i morgon tar vi oss an Mediantik!!
steflund Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 ok. tyst i klassen. đ± Dominant akord med lĂ„galtererad kvint Ă€r under den weinklassiska epoken relativt vanliga. T.ex Mozart. dm, A, dm, C, F, E, am, G, cm, C7/Bb, F/A, Cdim, G/B, sedan kommer ett akord uppbyggt nerifrĂ„n: Bb F D G#, efter kommer ett dm/A, A. Akordet som beskrivs klinagr som ett Bb7 men funktionsmĂ€ssigt Ă€r det en vĂ€xeldominant, ett altererat E7 i d-moll. I C-dur/c-moll sĂ„ Ă€r ett D7 (d, f#, a c) ett vĂ€xeldominant. Om dĂ„ akordet Ă€r byggd (nerifrĂ„n): Ab C Eb F# sĂ„ Ă€r det ett Tyskt sextakord ..................................................: Ab C F# sĂ„ Ă€r det ett Italienskt ..................................................: Ab C D F# sĂ„ Ă€r det Franskt Det tyska har förutom en lĂ„galtererad kvint ocksĂ„ en lĂ„galtererad nona, som ersĂ€tter grundtonen. Det italienska utelĂ€mnar grundtonen helt varav den bestĂ„r enbart av tre toner. Det franska har bara en lĂ„galtererad kvint som skiljer den frĂ„n en vanlig vĂ€xeldominant. (VĂ€xeldominant: Ett dominant akord pĂ„ andra skalsteget.) Sen kommer vi till min favvo; Neopolitanskt sextakord som Ă€r ett subdominantsextakord med lĂ„galtererad sext. I C-dur sĂ„ blir det en Db/F alltsĂ„ en Db dur med F i basen. MĂ„nskenssonaten: C#m, C#m/B, A, D/F#, Ab7 . . . dĂ€r Ă€r D/F# ett neopolitanskt sextakord. Det rĂ€cker för ikvĂ€ll, i morgon tar vi oss an Mediantik!! Ja, mediantik Ă€r ju det bĂ€sta som finns, detta, sextackord och kvinter. đź Bra förklaringar förresten.
johahl Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 Varför sĂ€ger man inte att det Ă€r ett tritonus substitut till II7 dĂ„? Visserligen förstĂ„r jag att den har en fastare funktion som b6. Men Ă€ndĂ„ kĂ€nns en aning bökigt. Dags att börja lĂ€ra mig och slipa pĂ„ teorin mĂ€rker jag đ
steflund Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 Varför sĂ€ger man inte att det Ă€r ett tritonus substitut till II7 dĂ„? Visserligen förstĂ„r jag att den har en fastare funktion som b6. Men Ă€ndĂ„ kĂ€nns en aning bökigt. Dags att börja lĂ€ra mig och slipa pĂ„ teorin mĂ€rker jag đ Det Ă€r för att det Ă€r nĂ€stan exakt som II men utan grundtonen dĂ„. Men med förminskad kvint (det heter ngt ballt pĂ„ svenska har jag för mig) och septim och nona.
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 LĂ„galtererad kvint heter det đ Det beskrivs inte som en tritonus substitut till II för att det inte Ă€r ett. Men. Vi som har jazzteori i bakgrunden ser att det skulle kunna vara det, men i det klassiska vĂ€rlden sĂ„ . . . Det lĂ„ter rĂ€tt ok med ett tyskt sextakord ovanpĂ„ sitt grundtonartsakord. ab, c, eb, f# ovanpĂ„ ett c, bb, e Trinitous substitut Ă€r ett regel för ersĂ€ttningsakord; dvs ett akord (oftast ett dominant akord) kan ersĂ€ttas med den som Ă€r ett triton bort. Dvs C7 ersĂ€tts med F#7, eller sĂ„ anvĂ€nder man den som ett mellangĂ„ngsakord till nĂ€sta typ: C7 C7 C7 C7 F7 F7 F7 F7 sĂ„ kan man dĂ„ byta ut den fjĂ€rde C7 mot en F#7. Trinitous substitut tillhör ocksĂ„ dim-ersĂ€ttnings teorin; dvs alla de akord som ligger inom ett dim akord, dvs en liten ters ifrĂ„n varandra. C. Eb, F#, A vilket för oss in i Mediantik! đ Som ni mĂ€rker sĂ„ hör faktiskt allting ihop med varandra!
Mutto Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 jag önskar att jag hade varit lite mer vaken pÄ lektionerna i skolan. jag förstÄr inte sÄ mycket.
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 jag önskar att jag hade varit lite mer vaken pÄ lektionerna i skolan. jag förstÄr inte sÄ mycket. Jag var heller inte vaken i skolan, brydde mig inte alls. Det jag har lÀrt mig om musik har jag lÀrt mig dÀrför att jag Àr oerhört intresserad av att fÄ veta hur det hela hÀnger ihop, varför lÄter det just sÄ?, hur fÄr jag det lÄta sÄ? . . . Man gÄr pÄ sin lust, ta reda hur ens favoritmusik hÀnger ihop . . . sedan Àr teori just teori, det Àr knepigt . . ibland . . . det gÄr inte bara att förstÄ pÄ en gÄng. SÄ misströsta inte . . . frÄga pÄ! Vad Àr det du inte förstÄr?
johahl Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 (redigerat) Nu har jag lĂ€st igenom allt ett flertal gĂ„nger och det börjar klarna allt mer. Ska försöka fĂ„ in det i praktiken. Ljudexemplen pĂ„ teoria.com lĂ„ter ju hĂ€ftiga i vilket fall. DĂ€r kan man ju spĂ„na vidare. Kan ni inte ge nĂ„got exempel hur det anvĂ€nds för att byta tonart? och vad Ă€r mediantik dĂ„? đ edit: Jag vill bara tacka chrisB och steflund för att ni svarar pĂ„ mina frĂ„gor đ Snart fĂ„r ni börja ta betalt đ Redigerat 2 juni 2006 av johahl
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 (redigerat) byta tonart? Modulation: det finns mÄnga sÀtt, ett Àr att bara byta rakt av sÄ dÀr. ett annat Àr att tÀnka sig bakÄt, dvs om jag Àr i C-dur och vill till Ab-dur sÄ gÄr jag via Ab-durs dominant: Eb7 och vill jag anvÀnda typisk jazzharmonik II-V-I sÄ blir det: C, Bbm7, Eb7, Ab. Och sÄ byta ut Eb7 mot sin tritonus A7. Att modulera ett halfsteg uppÄt sÄ kan man anvÀnda: C-G7-Ab7-Db . . . . eller C-G7-C-Ab7-Db . . . . Dominant akorden kan ju ocksÄ vara sus eller altererade. Mediantik: Man beskiver det som att det finns tvÄ st olika övermediant och undermediant. Och sÄ skiljer man mellan huvud- och bimedianter. AvstÄndet mellan huvudM Àr en stor ters och mellan biM en liten ters. huvudM: C - E - Ab (cm - em - abm) biM: C - A - Eb - F# (för den vaksamme sÄ syns det direkt: huvudM Àr plusakord och biM: dimakord.) Mediant hopp görs typiskt direkt utan modulation och Àr typiskt för swinglÄtar; sunny side of the street, all of me, etc och dÄ den romantiska klassika musiken: Gustav Holst, Schubert, Brahms, Wagner, Schuman, Strauss, Dvorak: den nya vÀrlden: E - Bb/D - E - Db - A - Gbm - Db - Db (coolt!). (Inom en hel del filmmusik anvÀnds mediantik.) Redigerat 2 juni 2006 av chrisB
bdatony Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 Ni skojar lite hĂ€r va? đ Ni skriver bara massa saker som inte har med varandra att göra, era luringar. Fattar precis ingenting.
steflund Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 (redigerat) Ni skojar lite hĂ€r va? đ Ni skriver bara massa saker som inte har med varandra att göra, era luringar. Fattar precis ingenting. DĂ€r fick du dit oss. Jag försöker egentligen bara fĂ„ det till att det Ă€r en apa... allting alltsĂ„. Det dĂ€r med tonarsbyte Ă€r ju egentligen nĂ€stan det som Ă€r uppkomsten av musikteori tror jag, tillsammans med kontrapunkt. Dessa Neopolitanska sextackord och de franska/italienska/tyska Ă€r vĂ€ldigt funktionella genom att bĂ„de förstĂ€rka i den befintliga tonarten, men liksom lura in en i en annan ocksĂ„. Exempelvis neoplitanen till E Ă€r precis som ackordet F, sĂ„ Neopolotanen kan man se som ngn slags ackord som sĂ„ smĂ„ningom leder till en annan tonart, möjligheterna ökar att göra en raffinerad övergĂ„ng. Modulationer finns som ChrisB sĂ€ger pĂ„ tusen olika sĂ€tt, det Ă€r egentligen i vokalmusiken dĂ€r vissa begrĂ€nsningar finns (om nu inte ensemblen bara bestĂ„r av sĂ„ngare som sjunger perfekt), annars Ă€r det bara börja med att byta tonart rakt av, sĂ„ smĂ„ningom försöka ta ngn ton som leder in i den nya tonarten (kromatik Ă€r ju strĂ„lande, sista tonen i sjoket innan till exempel, enkelt men kan bli riktigt bra), sedan börjar man söka smĂ„ gemensamma ackord och förbereda övergĂ„ngen under en lĂ€ngre tid. Jag har en frĂ„ga Chris... jag har funderat med inte kollat upp, men du kanske vet: Vad Ă€r sĂ„dĂ€r typiska skrĂ€ckfilmsvĂ€ndor? Kan fĂ„ det Ă„ lĂ„ta spöklikt pĂ„ egen hand, men det kan ju vara kul att kĂ€nna till de typiska trixen. Redigerat 2 juni 2006 av steflund
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 hmm det klassiska stumfilmsakordet Àr dim-ackord kromatiskt upp, upp, upp, skaka gÀrna pÄ akordet (piano). Prova: D i basen och spela f - a - c# - e som Ättondelar upp och ner. sedan byt till C i basen och eb - g - b - d upp och ner och tillbaka till D i basen . . .
chrisB Postat 2 juni 2006 Postat 2 juni 2006 ehh nej men han duger ocksĂ„. đ mitt exempel kommer mer frĂ„n hitchcock hĂ„llet. b herrman . . .
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in hÀr.