Jump to content

Mastra med instrument

Sign in to follow this  
Joel Nevrup

1,017 views

Mastra med instrument
När man jobbar med EQ i mastring kan det ibland vara svårt att hitta rätt frekvens(er) att hantera, särskilt om man är ny inom mastring. Ett knep kan vara att ha ett instrument nära till hands. Ett klaviatur är att föredra men andra instrument kan också vara till hjälp. Välj instrument beroende på vad du känner dig bekväm med, men tänk också på att kunna ha det nära till hands då konceptet bygger på att man ska kunna jobba snabbt.

Hitta rätt frekvens
Instrumentet använder du för att hitta låtens tonart, men det skadar inte att också lära känna låten en aning. Sedan gäller det att hitta den frekvens i din EQ som motsvarar grundtonen. Om du har en plug-in med ett frekvensspektrum där du lätt kan läsa av vilken frekvens du befinner dig på när du spelar ditt instrument kan du använda dig av det, annars kan du titta på en frekvenskarta för att se vilka frekvenser som tillhör vilka toner och vart du har din aktuella grundton. Vissa plug-ins har även ett grafiskt klaviatur utmed frekvensspektrumet som kan användas för att hitta rätt.

frekvenskarta.thumb.png.8d99f21ae2f07f39fc0b256889232fd2.png
Frekvenskarta

Frekvens och tonart
Lyft sedan frekvensen som ”tillhör” grundtonen och använd ett lågt Q-värde, börja på 1. Många gånger ger detta lyft en mer musikalisk och välljudande upplevelse än om du exempelvis hade lyft en frekvens högre upp eller ner. Om du har en låt som går i A-dur och du känner att den skulle behöva ett lyft runt 500Hz-1000Hz kan du prova att lyfta 880Hz, som är frekvensen som motsvarar tonen A. Självklart gäller samma princip i andra oktaver.

Testa sedan att lyfta och sänka andra toner och lyssna in vad som händer och hur det känns. Vad händer exempelvis om du sänker ett frekvensområde som inte tillhör tonarten? Hur låter frekvensen som motsvarar den (dissonanta) överstigande kvarten, det vill säga tonen D# i tonarten A-dur?

Akustiska förändringar
Var uppmärksam på andra problem som kan finnas i frekvensområdet och tänk på att materialet ofta ändras över tid genom akustikförändringar och/eller tonartsbyten. Vid dessa tillfällen gäller det att vara extra vaksam, men finns tonarten i åtanke kan du kanske till och med få det hela att vändas till din fördel.

Det här är såklart väldigt långt från ett facit om vilka frekvenser som ska höjas eller sänkas då alla projekt kräver sin egen specifika lösning, men det är en intressant detalj att känna till. Bara genom att testa konceptet har man lärt känna sin EQ mer på djupet. Ofta lyfter man frekvenser nära grundtonen utan att tänka på att det faktiskt är tonartens grundton, bara för att lyftet känns bra just där.


Joel Nevrup
Mastringstekniker, Spektrum Mastering
spektrummastering.com  |  instagramfacebook

Sign in to follow this  


1 Comment


Recommended Comments

Tack, intressant! 🙂

Det skall jag prova. Jag brukar göra det på enskilda intrument när melodin cirkulerar runt en pedalton.

Share this comment


Link to comment

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Dagens inlägg handlar inte om mastringskonsten i sig, utan vilka verktyg du kan använda och några korta tankar kring dessa.

      Lite förenklat brukar jag dela upp mina mastringspluggar i fyra kategorier: Pluggar som plockar bort, pluggar som jämnar ut, pluggar som lägger till och pluggar som sköter volymen. Nu använder jag naturligtvis inte alla samtidigt, ibland behövs knappat någon justering alls och ibland tvingas datorn gå på knäna. Nåja, med detta sagt så ser mitt arbetsflöde vanligtvis ut så här:
      Först plockar jag bort det jag inte gillar
      Fabfilter Pro-Q 3
      Equalizernas equalizer som kan allt och lite till. En oumbärlig hjälpreda och mer eller mindre ett måste för varje seriös studioräv.
      Oeksound Soothe
      Pluggen som kom från ingenstans och övertygade även de mest svårflörtade bakåtsträvarna. En slags resonans-fixare som mästerligt plockar bort störande frekvenser. Fantastisk på både instrument och hela mixar.
      Brainworx bx_refinement
      Gör lite samma sak som Soothe fast i enklare förpackning och med valfri färgning genom saturation. Fortfarande överraskade bra.
      Sen jämnar jag ut dynamiken om det behövs
      TDR Kotelnikov GE
      Den mest transparenta kompressorn jag testat för mastring och dessutom en av de mest lättrattade. Fungerar på det mesta.
      Sknote Soundbrigade
      En ständigt återkommande favorit som fungerar lite som en kompressor i kombination med en equalizer. Balanserar och jämnar ut de områden där det finns för mycket energi.
      SlickEQ Mastering Edition
      Smidig och välljudande equalizer som tack vare sin smarta och automatiska analysfunktion finner en given plats i mastringsessionen.
      iZotope Ozone 9
      Egentligen en hel mastringssvit i sig, men speciellt den dynamiska equalizern och multibandskompressorn är trevliga hjälpredor för att råda bot på diverse dynamiska problem.
      Jag lägger till det som saknas
      Waves Greg Wells MixCentric
      Magisk plugin som öppnar upp vilken instängd mix som helst. Bör användas med försiktighet. För mycket av det goda… Ja ni vet.
      Kush Audio Hammer DSP
      Senaste skapelsen från Kush Audio och en ytterst välljudande equalizer speciellt anpassad för masting. Här kan du verkligen boosta på utan att skämmas.
      Slate Digital VTM
      Slipar av de digitala kanterna om så behövs, på ett mycket trevligt sätt. Att pluggen dessutom är lättrattad gör inte saken sämre. Allting låter helt enkel lite fetare och mjukare genom VTM.
      För att sedan sätta den slutgiltiga volymen
      Sir Audio StandardCLIP
      Mycket trevlig clipper för att få upp volymen på ett transparent sätt. Fungerar väldigt bra innan limitern, så att denna inte behöver arbeta lika hårt.
      Fabfilter Pro-L 2
      En limiter, varken mer eller mindre. Precis som det ska vara. Det finns naturligtvis en uppsjö att välja på, men jag förespråkar enkelhet och Fabfilter låter alltid bra.
      BONUSTIPS: Låt någon annan mastra dina låtar. Det handlar många gånger om att få ett annat perspektiv, ett helhetsperspektiv. Det behöver verkligen inte vara ett mastringsproffs, utan bara någon du litar på rent musikaliskt, som älskar sitt jobb och som har hyfsat bra lyssning.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Intresset för mastring har på senare tid visat sig stort bland Studios läsare. Denna smått mytomspunna konstform, som verkar framkalla mer huvudbry än vad jag anser nödvändig.

      Dagens tips blir därför lite av en uppföljare till mitt fredagstips Mastring och Newtons tredje lag (som jag för övrigt också rekommenderar att du läser) och har som syfte att lyfta fram fenomenet mastring på ett lite annorlunda sätt. Samtidigt vill jag understryka att detta inte är någon guide i vanlig mening, som talar om exakt hur du mastrar. Istället handlar det om att komma in ett visst tänk och inte komplicera saker i onödan. Då kör vi!
      Lyssna inte för mycket
      Detta kan naturligtvis låta kontraproduktivt, men låt mig förklara: Om det första du gör är att lyssna igenom hela låten, så vänjer du dig vid soundet. Din uppfattning av musiken blir subjektiv, snarare än objektiv, vilket du absolut inte vill. Du ska inte lyssna efter detaljer när du mastrar (du mixar inte längre), utan på helheten och sedan snabbt bilda dig en uppfattning om vad som eventuellt behöver justeras och gå vidare.
      Fasta värden
      Bilden visar visar fasta värden i steg om 0.5 dB och 1 dB.
      Det är lätt att dra på med för mycket equalizer när du mastrar. Det ”ser” ju rätt ut?! Detta är livsfarligt. Lär dig istället att jobba med fasta värden i steg om 0.5 och 1 dB, eftersom en halv decibel kan göra avsevärd skillnad när du mastrar. Mycket av den hårdvara som är utvecklad för just mastring är byggd på detta sätt.
      Bättre luta än illa fäkta
      Bilden visar ett klassiskt tilt-filter där brytpunkten är 200 Hz.
      Och då talar jag av förklarliga skäl inte om instrumentet luta, utan om begreppet ”Tilt EQ”. När du mastrar vill du (oftast) behålla så mycket av originalljudet som möjligt, den bästa mastringen är ”osynlig” eller transparent. Ett sätt att lösa detta på är att få varje plugg eller hårdvara att bara uträtta det absolut nödvändigaste. Låt säga att låten du mastar har för mycket botten. Istället för att plocka fram första bästa equalizer för att sedan svepa hejvilt och skära både här och där, så kan du istället ”luta” hela frekvensspektrat med en Tilt EQ. Då förflyttas tyngdpunkten på ett naturligare sätt (än att använda flera band) mot en mer diskantrik mix
      Flera steg
      Bilden visar en softclipper följt av en limiter.
      Precis som i mixning är det inom mastring många gånger bättre att processa i flera små försiktiga steg, än att låta en plugg gör allt. Exempelvis kan tre limiters i följd med 1 dB gain reduction vardera ibland låta bättre än endast en med 3 dB. Självklart spelar det roll vilken plugg eller hårdvara du använder, men det kan absolut vara värt ett försök. Själv använder jag exempelvis alltid softclipping innan limitering när jag mastrar, för ett mer transparent resultat.
      Jämför
      Det är av yppersta vikt att du jämför den färdiga mastern med originalet, på samma volym. Detta för att se om du faktiskt gjort någon förbättring. Det är lockande att tro att en volymstark master automatiskt också låter bättre, vilket är en klassisk fälla. Våra öron är, som du säkert känner till, utformade på så vis att vi upplever starkare volym som något positivt (till en viss gräns). Bland annat på grund av Fletcher muncher-kurvan, som jag berört i det tidigare tipset Se till att din mix funkar optimalt på alla ljudnivåer
      Volymen...
      Är det absolut sista du ska tänka på (och oroa dig för) när du mastrar. Vi lever inte på 90-talet och CD-tiden längre, då allt skulle låta så starkt och pressat som möjligt. Många förknippar mastring med limitering och volym, vilket bara är en mycket liten del av hela processen. Faktum är att felaktig användning av limitern och fokus på volym nästan alltid leder till odynamiska och amatörmässiga mastringar.
      Sist men inte minst…
      Förvänta dig inte att mastringen löser dina mixproblem. Ju bättre mixen låter, ju bättre blir också mastern!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Jag minns när jag var blott en tonåring och mixade ett av mina första alster. Utan några som helst förkunskaper kastade jag mig in i projektet och började ratta.

      När jag nu lyssnar på resultatet 23 år senare slås jag av att det faktiskt låter ganska bra. Hur kommer detta sig?
      Svaret är naturligtvis mångbottnat, men i grunden handlar det om att jag då lyssnade mer än jag tittade. Jag visste inte riktigt vad jag höll på med och tvingades därför att använda mina öron istället för mina ögon. Med anledning av detta går vi därför idag till botten med det mest fundamentala, nämligen equalizern och sju vanliga problem vi förmodligen alla stöter på då och då.
      Se men inte höra
      Eller som Chris från Airwindows säger ”In mix, no-one can hear your screen”. Vad detta i praktiken innebär att du inte ska lita på hur exempelvis equalizerinställningarna ser ut, utan på hur det faktiskt låter. Att skruva ljud har ingenting med hur det ser ut att göra. I dagens digitaliserade värld är det oerhört lätt att bli distraherad, vilket är viktigt att vara medveten om. Du blir attackerad från alla håll och kanter med tjusiga gränssnitt och dansande mätare. Det visuella kan (och kommer) att lura dig gång på gång, vare sig du vill eller inte.
      Ett användbart knep som dock kan underlätta i sammanhanget är att du rattar precis som vanligt, för att sedan klicka av och på bypass-knappen samtidigt som du blundar. Låter det verkligen bättre? Eller ser det kanske bara bättre ut? Med detta sagt finns det naturligtvis även fördelar med det visuella. Speciellt om du vill råda bot på hög- eller lågfrekvent material som du annars inte skulle höra, men som äter upp onödig energi.
      Bara för att
      Med detta sagt behöver inte alla kanaler equalizer. Du behöver inte ratta på samtliga kanaler ”bara för att du kan”. Equalizern behövs bara om du vill förändra ljudet, inte annars. Men… Alla spår kan väl alltid låta lite bättre, kanske du tänker? Nja, detta är en sanning med modifikation. Fråga dig då hellre: Måste den här kanalen verkligen justeras? Ibland räcker det gott med att bara sänka eller höja volymen. Kom ihåg att 80-90% av en mix bara är volym och panorering, resten är grädde på moset.
      Filter hit och filter dit
      Du är långt ifrån ensam om att lägga högpass-filter på samtliga kanaler, eller low-cut/ high-pass som det också smått förvirrande kallas. Detta är en god tanke eftersom mycket energi samlas i botten och mixen lätt låter otydlig och ofokuserad av för mycket sub/bas. Men det finns en fara med detta tillvägagångssätt, eftersom mixen då lätt förvandlas från luddig till steril och tunn.
      ”Skär bort det som ändå inte hörs” är ett argument som ofta dyker upp. Nej, det kanske inte hörs, det är helt riktigt, men det kanske känns? Och det är precis detta musik handlar om, att det ska kännas. Självklart ska du använda högpass-filter på kanaler där det behövs, men verkligen inte på allt. Ju fler instrument du har att jobba med ju viktigare är det att du håller koll på dina filter. För mycket, eller för lite av det goda är sällan gott.
      Läs gärna fredagstipset Passa dig för högpass- och lågpassfilter.
      Summan av kardemumman
      Målet mixning är att få samtliga kanaler att låta bra tillsammans, en välljudande helhet, varken mer eller mindre. Problemet är bara att allt för många inte tänker på detta sätt. Allt för många rattar för mycket equalizer i solo-läge, vilket osökt leder oss in på visdomsordet (som gång på gång tåls att upprepas likt en gammal skiva): Det spelar ingen roll hur bra ett instrument låter ensamt, om det inte fungerar i mixen. I sololäget går det inte att höra hur ett instrument passar ihop med ett annat, eller tjugo till för den delen. Och faktum är att det många gånger faktiskt låter sämre om du uteslutande jobbar på detta vis. Det ska dock understrykas att sololäget är en oumbärlig hjälpreda, för att inte säga en direkt nödvändighet, när du ska leta upp och råda bot på problemfrekvenser.
      Problem att lösa rätt problem
      Det är inte ovanligt att rattande på equalizern löser ett eller flera problem, men samtidigt skapar ett annat. Det är då fel verktyg för uppgiften. Den traditionella equalizern är bra på att lösa problem som är bestående genom hela mixen. Som exempelvis för mycket sub-bas på en gitarrkanal, eller väsande och diskantrika cymbaler. Men så fort det handlar om problem som kommer och går, blir verkligheten en annan. Den dynamiska equalizern är då ett betydligt bättre val, eller varför inte gammal hederlig multibandskompression?
      Mellanregister eller mellanmjölk?
      En mix utan ett välbalanserat mellanregister är ungefär lika roligt att lyssna på som det är att dricka mellanmjölk… Hmm, detta må vara en av de sämsta liknelserna genom tiderna, men faktum kvarstår: Mellanregistret är direkt avgörande för hur en mix upplevs. Det är här som våra öron är som mest känsliga och det är också här som flest instrument slåss om utrymmet. Och slutligen är det den del av frekvensspektrumet som är mest konsekvent bland olika högtalare. Mellanregistret är musikens hjärta och själ, att ignorera detta är att ignorera musiken överhuvudtaget.
      Volym
      Det är allt för vanligt att gemene hen sträcker sig efter equalizern och boostar hej vilt för att ett instrumentet ska höras mer i mixen. Men det finns en betydligt enklare lösning. Nämligen… Volymreglagen på mixern. Många problem kan faktiskt lösas genom att dra lite i reglarna, så varför krångla till det?
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Idag tänkte jag ta upp ett klassiskt tips som några av er säkert redan känner till. Nämligen hur du på ett enkelt sätt kan bredda och rensa upp din mix med hjälp av eq.

      Exemplet nedan utgår från två elgitarrer, men knepet fungerar även med andra instrument. Detta handlar alltså inte om mastring, så vi är på det klara med det.
      Innan vi sätter igång vill jag bara nämna en grundläggande detalj som kan vara bra att känna till. Låt säga att du har just två gitarrer, en som du panorerat helt till vänster och en helt till höger, detta skapar illusionen av bredd, inget nytt där. Men … Om gitarrerna låter snarlikt, det kanske är samma gitarr inspelad två gånger och som spelar identiskt, eller en elgitarr genom samma förstärkare. Då utnyttjar du inte illusionen av bredd och separation till max. Varför? Jo, om vänster och höger kanal låter likadant känns mixen helt enkelt inte lika bred. Det är därför ofta en god idé att sprida ut instrument med olika karaktär över hela stereofältet. Om det exempelvis ligger en ljus orgel till vänster, så kan det mörka pianot ligga till höger och så vidare. Detta är grundtanken med dagens tips. Med detta sagt …
      1. Ta dina två elgitarrspår, fördelaktligen inspelade med olika förstärkare, och panorera ut dem helt till vänster respektive höger.
      2. Lägg valfri eq på båda spåren. Vi ska nu jobba så att de båda gitarrerna kompletterar varandra frekvensmässigt, helt enkelt genom att gröpa ur frekvenser.
      3. Börja med den ena gitarren och leta efter dess sweet spot, det vill säga frekvensen där gitarren verkligen biter. På elgitarr brukar det vara någonstans mellan 900–1600 Hz. Låt säga att 1000 Hz låter bra. Boosta 3–4 dB här med ett q-värde på 2–3, alltså inte för brett, men inte heller för smalt.
      4. Fortätt sedan och gör likadant med den andra gitarren. Förhoppningsvis kan du hitta en sweet spot som inte ligger runt 1000 Hz. Vi väljer för enkelhetens skull 1500 Hz. Även här boostar du 3–4 dB med ett q-värde på 2–3.
      5. Några av er har säkert redan nu listat ut vad som komma skall. Precis. Gitarren som du boostade vid 1000 Hz sänker du nu med 3–4 dB vid 1500 Hz och tvärtom på den andra gitarren.
      gitarr.
      Bilden visar gitarren som boostat 1000 Hz och sänkt 1500 Hz.
      Bilden visar gitarren som boostat 1500 Hz och sänkt 1000 Hz.
      6. Vad händer? Jo, skillnaden mellan gitarrerna är nu 6–8 dB vid valda frekvenser. De kompletterar helt enkelt varandra och ljudbilden känns automatiskt bredare och fetare. Detta är ett väldigt bra sätt att jobba generellt när du eq:ar, inte bara med gitarrer.
      7. Klart!
      BONUSTIPS: Ljusa högfrekventa instrument mår bra av att panoreras långt ut åt sidorna, medan mörkare, lågfrekventa instrument trivs bättre i mitten.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Det här med att skicka låtar på mastring är egentligen inte så komplicerat som många tycks tro. Men det finns ändå några enkla saker att förhålla sig till och som försäkrar att slutresultatet blir så bra som möjligt.

      Volym
      Det absolut viktigaste att tänka på innan du exporterar är att din slutmix inte slår över nollan på masterregeln. Detta är inget som hörs när du sitter och mixar eftersom alla moderna inspelningsprogram i praktiken besitter oändligt headroom. Det vill säga att du kan kräma på hur mycket du vill utan att det låter illa. Men så fort du exporterar din låt till en wav-fil eller mp3 så får volymen inte överstiga den digitala nollan, av den enkla anledning att det då blir digital distortion. Undantaget är om du exponerar i 32 bit floating point, vilket inte tillhör vanligheterna och heller inget att föredra. Kort och gott: Om det lyser det rött på masterregeln är det dåligt. Se det lite som en varningslampa som talar om att du mixat för starkt. Det talas ofta om att det är bra att hålla sig någonstans runt -6dB. Vad detta i praktiken innebär är att låtens starkaste parti aldrig slår över -6dB på masterregeln. Detta kan du ta med en nypa salt. Enligt mig finns det en fara i att stirra sig blind på mätare och siffror, lägg istället fokus på hur det faktiskt låter. Det enda du egentligen behöver hålla koll på är att din musik aldrig lyser rött, sen är det bara att tuta och köra mot grönt.
      Bilden visar hur masterregeln inte få se ut innan export.
      Filformat och upplösning
      Vilket filformat du väljer är lite upp till dig. Men det vanligaste är att du exporterar din musik som wav i samma upplösning som du mixat, exempelvis 24-bitar i 44.1kHz. Att skicka mp3, wma eller annat ljudförstörande format till mastring är inte att tänka på. Se även till att du inte använder någon form av normalisering vid export, då denna funktion ändrar volymen så att låtens starkaste parti lägger sig på nollan, detta vill du helst undvika. Och svårare än så är det faktiskt inte.

      Bilden visar inspelningsprogrammet Reaper och inställningarna för export.
      Effekter
      Om du använder effekter på masterregeln är det fritt fram att behålla dessa, förutsatt att de bidrar till soundet du vill åt. Det kan exempelvis handla om en viss typ av kompressor som färgar ljudet, en rullbandsplugg eller en mixerbordsemulering du gillar. Detta är helt ok och inget du kan räkna med att den som mastrar kan efterlikna. Vad du däremot alltid ska göra är att plocka bort eventuell limitering eller andra ljudförstärkare, då dessa försvårar och försämrar arbetat för mastringsteknikern avsevärt.
      BONUSTIPS
      Mixa så att baskaggen har sin peak någonstans runt -14dB så löper du garanterat inget risk att du pressar din mix mot rött. Se till att vara så nöjd du bara kan med din mix innan du skickar iväg den. Det är lätt att förvänta sig guld och gröna skogar och att mastringsteknikern ska trolla med knäa. Och visst kan mycket göras, men resultatet kommer bli oändligt mycket bättre om du redan är nöjd med din mix från början. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.