Jump to content

Inspiration och transpiration


Nils Erikson

902 views

Driven av en inre glöd, en febrig drift gränsande till galenskap, sätter sig Geniet och skriver (helst med gåspenna och bläck, i ljuset av fladdrande vaxljus) tills både fingrar och ögon blöder. Ton för ton och takt för takt tar Mästerverket form på papperet. Allt finns där redan i Mästarens huvud och bara tiden, gikten och en oförstående omvärld ligger i vägen för dess fullständiggörande, dess inkarnation i sinnevärlden. Till slut är det likväl komplett, redo att klinga ut i all sin glans och förföra eller förgöra sina lyssnare. Men Geniet vilar alls icke! Nästa verk måste förfärdigas, och nästa …

Jäpp. Exakt så ser vardagen ur för alla oss som gör musik.

***

Eller inte. Säkert har det någon gång i världshistorien varit så för någon kompositör, och Hollywood älskar den bilden, men verkligheten är lite mer krass och grå. Visst är inspiration en faktor i allt musikmakande, men transpiration är en minst lika stor del.

Många stora komponister har vittnat om det dagliga gnetandet, de ständiga ändringarna, prestationsångesten och tvivlen, hur de måste tvinga sig att lyfta pennan eller öppna sina skrivprogram på laptopen. Ibland är det lätt, men lika ofta är den där inre glöden mest en hög av aska. Sinnet är inte öppet och man får inget napp i idéhavet, alternativt bara skräpfisk som måste slängas tillbaka. Vad göra?

Ett sätt är att ändra rutinen lite, om så blott för en dag eller två. Ta en annan promenad, se en annan film, läs en annan bok eller ring till någon annan polare än de vanliga. Det kan öppna nya banor i hjärna och hjärta.

amadeus.jpg.d15fb6c7fe2c05ee82040bcd61571a9c.jpg
Ur den fantasifulla filmen ”Amadeus” av Milos Forman (1984), med Tim Hulce i huvudrollen.

Men det handlar också om att se arbetet som just det, ett arbete, även om det inte ger pengar eller upptar hela ens tid. Det finns alltid något att göra som har med låtskrivandet att göra, även om inspirationen tryter. Köp en ny hårddisk och gör äntligen en backup av de tre senaste årens idéer, katalogisera kaoset av gamla skisser, fundera på vilka branschkontakter som kan behöva fräschas upp, sätt in en annons på den där synten som bara samlar damm, lär dig använda det där nya notskrivningsprogrammet eller inspelningsappen ordentligt, se över vilka verk som behöver anmälas till STIM samt leta upp en arbetsstol som faktiskt är bekväm.  

Eller varför inte börja blogga om alltihop? :)

***

W. A. Mozart dog förvisso vid 35 års ålder (hyfsat normalt där och då) men var inte utfattig och begravdes ingalunda i en massgrav, som myten gör gällande. Och han ändrade ofta i sina kompositioner, precis som vi andra …

// NE

0 Comments


Recommended Comments

There are no comments to display.

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By Eva Hillered
      Du har säkert varit med om fenomenet – du har en melodi som ringer i huvudet, hela dagen, trots att du försöker ignorera den. Det första du hör när du vaknar på morgonen är denna melodi, som bara mal på om och om igen. Det är inte ens säkert att du tycker om melodin. Men fastnar, det gör den.
      Det man som låtskrivare kan lära sig, och bli medveten om, för att lyckas med konststycket att skapa en melodi som fastnar har jag tänkt berätta om denna månad. Det finns dock en aspekt inom låtskriveriet som är svår att fånga med hjälp av teknik. En del av förmågan att skapa starka melodier, ligger i det personliga uttrycket – i det som bara drabbar låtskrivaren som en känsla av inspiration i ögonblicket. Man skulle kunna säga att en bra melodi ofta är hälften magi och hälften teknik. Om du både kan försätta dig i ett musikaliskt flöde och uttrycka de idéer som dyker upp, och sedan strukturera och forma melodiidén, så har du de bästa förutsättningarna för att skapa en melodi man minns.
      Improvisera mera
      Sångare som sjunger mycket och är trygga med sin röst och som dessutom är vana att improvisera, brukar ha lätt att hitta på bra melodier. Så för att utveckla ditt melodiskapande ska du sjunga och improvisera mycket, speciellt om det känns ovant och svårt. Du kommer att märka en stor skillnad om du sätter dig en kvart varje dag i ett par veckor och bara jammar med rösten. Spela en ackordföljd på ditt kompinstrument som du tycker om, upprepa ackordföljden om och om igen, och sjung. Spela gärna in och lyssna efter de fraser som du tycker allra mest om. Upprepa dem. Se om du kan frasera dem ännu snyggare och tydligare. Var noga med att sjunga i en tonart där du tycker din röst låter bra och där det känns bekvämt att sjunga.
      Jakten på hooken
       Den så kallade ”hooken”, som griper tag i lyssnaren är en viktig del av en stark melodi. Det är den del av melodin som du inte kan glömma även om du kanske skulle vilja. En hook kan påminna om något som vi hört tidigare, utan att vara helt identisk. Det bästa är om det både finns något som är välbekant i melodin och något som låter fräscht och nytt. I vissa sammanhang, till exempel i Melodifestivalen, kan du garanterat höra ett stort antal låtar som låter ”nästan” som en annan sång. Det får effekten att tittarna upplever sången som något välbekant som inbjuder till att tralla med.
      Men när melodier blir alltför förutsägbara blir vi istället uttråkade. Att balansera mellan det okända och kända är den stora konsten för att lyckas med att skapa en bra hook. Magnus Uggla har skapat populära sånger genom att hämta melodier från klassiska, välkända stycken och förändra dem en smula.
      Ett annat trick är ”barnramsemodellen”, som till exempel Robyn använde sig av i Do You Really Want Me. Inte undra på att folk trallade med. Öppningsfrasen i sången sjöng vi redan på dagis.
      Lär av historien
      Beatles har skapat melodier som sjungs av miljoner människor. Om vi analyserar melodin i Yesterday, så kan vi höra att det är en och samma fras eller motiv – det vill säga en grupp av noter med samma betoning och samma rytmisering – som upprepas och varieras i melodin.
      Jag har markerat motivet med fet kursiverad stil nedan. Sjung texten och notera hur det lilla huvudmotivet återkommer, fast det flyttar sig i tonhöjd och varieras den allra sista gången. Om du bara hade hört just dessa tre toner utan text hade du troligtvis gissat att det var just Yesterday. Så signifikativt är motivet för hela sången.
      Motivet består av tre toner: Yesterday, all my troubles seems so far away, now it looks as if they´re here to stay, oh I belive in Yesterday.

      Vi kan ta ett annat exempel på en välkänd, tidlös melodi, med ett återkommande motiv: Fly Me To the Moon. Här är huvudmotivet, eller hooken, som karaktäriserar melodin en nedåtgående skala som upprepas på olika skalegna toner. Sjung med i melodin och notera hur motivet förändras och återkommer: “Fly me to the moon and let me sing among the stars, let me se what spring is like on Jupiter and March.”
      Variera motivet
      Det bästa sättet att lära sig konsten att höra vad som är ett huvudtema eller ett motiv och sedan upprepa det på olika sätt för att skapa en stark melodi, är att praktiskt prova metoden. Nedan hittar du en övningsuppgift. Som alltid inom låtskriveri är det viktigt att du har rätt attityd. Se det som en lek och försök att inte ha kravet på att just detta ska bli en världshit – var öppen inför möjligheten att det kan bli det.
      Utgå från en kort textfras som du tycker om. Upprepa frasen flera gånger, och säg den rytmiskt med en tydlig puls. Pröva lite olika taktarter och se vad som svänger bäst, fyrtakt, tretakt eller sex åttondelstakt. Lyssna på melodin i den talade frasen, var gör du paus, vilka ord blir betonade? Höj talmelodin till ett sångläge, låt de betonade orden få ett högre tonläge – sjung. Pröva melodin både i dur och moll. Behåll den variant du tycker om bäst – spela gärna in för att dokumentera. Se din fras som en fråga – hitta på ett ”svar”. Detta gör du bland annat genom att använda samma rytmisering och betoning men ändra på tonsprången. Ett sätt är att spegelvända melodin. Om dina första två toner innehåller ett tonsprång uppåt, så gör i svaret ett motsvarande tonsprång nedåt. Pröva att variera huvudmotivet genom att bibehålla samma rytmisering och betoning men ändra tonsprången. Sjung frasen på olika ställen i skalan. Spela in de fraser du tycker bäst om. Sätt ihop dina favoritfraser till en melodi. Lyssna dig fram till det som låter mest naturligt och som känns skönt att sjunga. Intervall avgör
      Tänk också på att olika tonsprång, intervall, har olika energiinnehåll och påverkar melodin på olika sätt. En tumregel är att ju större ett intervall är desto starkare blir energin i melodin. Om en melodi har ett stort språng eller intervall de första tonerna skapar det ofta en dramatisk känsloladdad energi.
      Som exempel kan nämnas The Winner Takes It All med Abba. Första språnget är nästan en oktav, eller på musikspråk en septim eller liten sjua, som löses upp genom att gå ett steg ner till det som kallas sexten, det vill säga sjätte tonen i en durskala.
      Det är inte nödvändigt att kunna musiktermerna, men det är bra att veta att om du vill förmedla en stark känsla så kan det vara en fördel att spegla detta i ett stort tonsprång i en uppåtgående rörelse. Ju högre upp i registret du tar en ton desto starkare betoning får också den tonen. Och, omvänt, om du tonsätter en melankolisk, eftertänksam text, kan det vara bättre att göra stegvisa språng, eller nedåtgående språng i melodin. Starka melodier innehåller ofta både stegvisa rörelser och något tonsprång uppåt eller neråt. Oftast skapar man melodier på det här sättet spontant. Men om du inte är nöjd med din melodi, så kan du ändra melodin utifrån de tips jag har presenterat här. Lycka till! 
      Tips: Missa inte Evas artikelserie om låtskrivande i 10 delar. Du finner första delen här.
      Denna artikel är ursprungligen publicerad 2009-11-24


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
    • By Lotta Fahlén
      Hanna Järver
      Hanna Järver är artist, låtskrivare och producent som tagit den svenska popscenen med storm med sina poetiska och allegoriska låttexter. Förra året släpptes album nummer två – tusen täta lögner in – och nu är hon för tredje gången nominerad i kategorin Årets Pop på P3 Guld.  

      Vill du berätta hur albumet tusen täta lögner in kom till? 
      – Jag skrev albumet under ungefär ett års tid, parallellt med att jag byggde en studio. Det var en väldigt speciell period när det hände mycket i mitt liv. Skivan är präglad av höga toppar och djupa dalar.

      I en intervju läste jag att till skillnad från många andra artister som ser låttexter som ett nödvändigt ont, så är texten för dig snarare kärnan. Brukar dina låtar skapas efter textideér? 
      – När jag kommer till studion har jag oftast redan med mig en massa text. Jag gör ackord eller någon “bakgrund” utifrån en känsla jag har, som jag sedan skriver melodi och text till. Jag vill oftast ha så mycket utav låten klar som möjligt innan jag börjar fokusera  mer på sound och produktion.

      Hur går det till när du skriver texter? 
      – Jag ägnar väldigt mycket tid åt att skriva text. Jag tycker det är svårt att göra det i studion och vill oftast sitta någon annanstans eller åka någonstans. Gå ut och gå brukar också kunna funka. För varje låt jag gör brukar jag skriva flera sidor text. Sen stryker jag och plockar fragment utav det jag har när jag börjat göra musik och melodi. Att byta plats när jag skriver brukar vara bra för mig, det känns som att nya associationer och ord kommer till en. Som att hjärnan öppnar sig. Även om text är väldigt centralt i min musik är det alltid svårt att skriva.
      Hanna Järver
      Har du några tricks du tar till när du kör fast? 
      – Att ta paus och göra något annat en stund brukar kunna vara bra. Gå ut och gå och rensa skallen lite. Eller bara lägga låten åt sidan och börja på nåt nytt.

      Finns det några låtskrivare, författare eller poeter som du influerats av? 
      – När jag började skriva på svenska lyssnade jag mycket på [ingenting] och Jonathan Johansson. Jag läste också en del poesi, bland annat Bruno K Öijer, under den perioden. Nu lyssnar jag nog mer på musik på engelska och kan bli inspirerad av det också.

      Du har även regisserat musikvideos till tre av låtarna på albumet, är det visuella uttrycket en viktig del av tusen täta lögner in? 
      – Det är inte som att video-trilogin behövs för att förstå skivan, den blev snarare som en slags förlängning av den. Lite blodigare och galnare. Det var sent på en halloween-fest för ett år sen som jag kom på att den estetiken skulle passa skivan utmärkt. Jag var lite sugen på att gå åt splatter-hållet ett tag, men det kändes lite knepigt att få till. Men hoppas kunna göra det nån gång!

      Musikvideor på Youtube:

      helvete

      min bästa vän

      a p o c a l y p s e

      Hanna Järver på Instagram
      Nomineringar P3 Guld

      Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Eva Hillered
      Foto © 2011 J. Ronald Lee
      Antingen har man lätt för att skriva musik och spela in snygga musikbakgrunder, eller så har man börjat skriva låtar utifrån texter – kanske genom att modifiera sitt gamla dagboksskrivande till låttexter. Det är så det oftast ser ut, vi har våra styrkor som låtskrivare i antingen musiken eller texten, och det är få som är lika starka på båda områdena.
      Gemensamt för oss alla är att vi måste försöka få till en helhet, ett lyckligt äktenskap mellan text och musik. Och som i alla relationer måste man ibland kompromissa genom att offra ett favorituttryck, eller genom att förändra en musikdel man från början tyckte var genialisk. I bästa fall blir ett plus ett mer än två.
      Man skulle kunna säga att det finns en sorts ”sångspråk” som lämpar sig riktigt bra att gifta ihop med musik. Det är en ganska stor skillnad mellan texten i en sång och texten i en dikt, en novell eller en roman. Ett sätt att få inspiration och komma in i sångspråket är att lyssna noga på musik man själv blir inspirerad av. Sök upp texten till din favoritsång på nätet och läs den utan att höra musiken. Det som utmärker en sångtext är att det finns en tydlig form och rytm.
      Om du lyssnar på en fras riktigt noga kommer du att höra att orden i sig har en melodi, att det finns en naturlig betoning på vissa ord, en inneboende rytm. Om du säger frasen om och om igen, så kan du ofta höra att det känns naturligt att göra en liten minipaus på vissa ställen i frasen. Om du håller dig till den inneboende rytmen, melodin och betoningen i orden, så bidrar det till att text och musik verkligen känns som en helhet.
      Om du utgår från en textidé är det väldigt tacksamt att börja med en huvudfras, som kan tänkas vara hooken i låten. Du kan då hitta melodin bara genom att utgå från hur frasen låter när du säger den högt. Följ den naturliga betoningen, höj melodin från talläge upp till ett sångläge. Om ett ord blir betonat när du säger det – låt just det ordet få en högre ton i din melodi. Du kan pröva att säga din textfras till lite olika taktarter och lyssna efter när det svänger som bäst. Om du utgår från inspelad musik så pröva att först bara tala textfrasen till din inspelade bakgrund, som en rap, så att du får till ett sväng. Det generella rådet är att ha en ton på varje stavelse.
      Har du en melodi men ingen text kan du testa att improvisera en melodi med blajtext. Gå in i känslan och sjung om och om igen tills ord dyker upp spontant. Dels brukar de här spon­tanorden faktiskt ha en innebörd som stämmer med din egen känsla, och dels brukar de svänga bra ihop med melodin. Återigen, en stavelse på varje ton är grundreceptet. Det finns undantag – låtar som är väldigt ordrika. Om du till exempel lyssnar på Säkerts låt Vi kommer att dö samtidigt, så är vissa fraser fyllda med fler ord än vad som får plats om man räknar tonerna i den bärande melodin. Annika Norlin är också en artist som är en utpräglad textmänniska, hon är journalist i botten och skriver massor av text innan hon börjar med en låt. Det ger en annan känsla än en text som helt anpassar sig efter melodin. Om du lyssnar på Oskar Linnros Från och med du så är det en låt som strikt håller sig till en ton per stavelse, och som också har ett relativt regelbundet rimschema. Det ger en annan karaktär och bidrar till att det blir catchy och svängigt.
      Linnros använder sig också av ett så kallat inrim som skiljer sig från vanliga så kallade slutrim. Ett inrim är ett rim där olika ord rimmar inuti en mening. Så här låter det i Linnros låt: ”… men jag har samma trasor på och röker samma Marlboro.” Det kommer bara en gång i låten, men ökar svänget.
      Det vanligaste är att man använder sig av rim på något sätt, eftersom det ökar svänget och förtydligar rytmen. Rimorden får också en extra framträdande roll i texten, speciellt i så kallade slutrim, ord som rimmar i slutet av en rad. Undvik nödrim, och använd bara ord som är viktiga för sången.
      När man både vill rimma och undvika de värsta klyschorna kan man lätt fastna i rimträsket. Det går att ta sig upp genom att ändra rimflätningen. Ett bra knep är att inte rimma så ofta i verserna, där man utvecklar sitt tema eller berättar sin historia, men att ha en tätare rimflätning i refrängen, som är sångens centrum.
      Man kan också använda sig av alliteration för att förstärka rytmen i texten, det vill säga att flera ord börjar på samma bokstav. Det lämpar sig också jättebra för låttitlar, Ready to Run av Dixie Chicks är ett exempel.
      Att börja varje vers med samma fras men variera versens slutord är ett sätt att ge texten en rytmisering, att skapa en tydlig form och ett sväng som lämpar sig för en sångtext.
      Ett annat sätt att få en text att svänga med musiken är att begränsa antalet stavelser till ett visst antal per rad. Att inte använda så många ord ger en viss känsla av rymd och kan låta väldigt snyggt i en låt.
      Öva dig på att skriva utifrån ett visst ämne och håll dig till, exempelvis, tre stavelser per rad. Låt den sista raden bryta mönstret. Det kan vara snyggt att ha ett sådant mönster i verserna och sedan låta refrängen bryta det och ha fler ord/stavelser i varje rad. I en av mina senaste låtar har jag använt den här principen. Jag håller mig – inte helt exakt, men så nära det går utan att göra avkall på innebörden och valet av ord – till ett visst mönster av stavelser. Tre plus tre plus tre – och så en slutrad med fler ord:
      Vers:
      Snowflakes fall
      to the ground
      Sun comes out
      melts them down
      Mountainside
      River runs to feed the tide
      Vers:
      Grass grows high
      Hot blue skies
      must give way
      to frosty nights
      Little birds must
      learn to fly and say goodbye
      Refräng:
      Dance in the circle now and don’t you cry for me
      I´ll be gone for a little while and it won’t be long you see
      Everything is here, that we need
      (ur Dance in the Circle av Eva Hillered)

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten (denna) Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
       
    • By Studio
      1. Nyckeln till en Top Line
      Top lining är att göra en text och melodi till en redan färdig musikbakgrund. Det är ett mycket vanligt sätta att skriva låtar. Låten Still Alive, från videospelet Mirror’s Edge, är ett exempel. Top line är skriven av Lisa Miskovsky.
      Om du skall göra en top line blir arbetet lättare om du gör saker i rätt ordning:
      Känn efter var någonstans i låten melodin får mest energi. Formen och arret kommer att avgöra det. På det här stället kommer texten att bli mest uppmärksammad av den som lyssnar. Här ställs det krav på texten! Den ska bära hela låten och göra textens koncept tydligt. Det är därför det är så viktigt att börja på det här stället!
        Strunta för tillfället vad låten ska handla om. Ägna dig bara att hitta en enda textrad, vi kallar det en nyckelfras. En nyckelfras har alla kvalitéer som krävs – gå på magkänslan!
         Låt nyckelfrasen tala om för dig vad låten handlar om och gör färdigt resten av din top line. Nu har du löst det tuffaste problemet och har bra kreativt flow! 2. Energi till Refrängen
      Se till att formdelarna i din låt kontrasterar varandra. Det ger låten dynamik, hjälper till att göra låtens form tydlig och gör det möjligt att skapa förväntningar.
      En av de mest kraftfulla verktygen du har är hur du placerar sången i tonhöjd. Sången får nästan alltid mest uppmärksamhet i lyssnandet och styr därför det totala intrycket mer än något annat i mixen.
      En vanligt mönster är att använda lägre tonhöjder i versar än i refränger – att flytta sångens “medelläge” i tonhöjd mellan dessa formdelar. Ett tydligt exempel finns i låten Sulk, av Radiohead. Här flyttas sången upp en oktav (åtta hela tonsteg) när refrängen kommer. I Dancing on My Own, av Robyn är skillnaden en kvint (fem hela tonsteg).
      Har du skrivit en låt där refrängen inte går igång? Om det är för lite skillnad i medeltonhöjd mellan vers och refräng kan du använda ett tonartsbyte. Inte vilket tonartsbyte som helst, förstås. Mest användbart brukar vara att gå ett hopp mot- eller medsols i kvintcirkeln. Det ger ett okomplicerat förhållande mellan tonarterna. Själva tonartsbytet märks ganska lite, däremot har det en tydlig effekt på melodin som åker upp en kvart (motsols) eller en kvint (medsols).
      Vilken känsla får ett sådant tonartsbyte, om vi tänker på ackorden? Ett exempel finns i låten Push, av Sarah McLachlan. Den börjar i tonarten Ess och byter till Bess i refrängen – ett medsols hopp i kvintcirkeln.
      3. Den mystiska kopplingen
      Det finns ingen lag som säger att text i versar måste avhandla samma ämne som text i refränger. Försök medvetet att innehållsmässigt hålla isär versar från refränger om du vill skapa spänning. Texten kommer engagera dina lyssnare, som vill förstå vad den handlar om. Att söka efter mönster, ordning och mening är ett grundläggande behov hos oss människor.
      Låt din text använda vanligt begripligt språk och var tydlig med vad de olika formdelarna berättar om  – men håll isär ämnen, bilder, berättelser. Det kommer skapa en känsla av att du vill få något sagt som du inte säger uttryckligen. Det kommer skapa mystik.
      4. Förnya ditt melodiskapande – det enklaste tricket
      Att använda rösten när du skriver melodier är ett bra sätt att arbeta som vi rekommenderar, men rösten kan också ha en tendens att styra dina melodier på särskilda sätt, vilket kan göra dina låtar likartade.
      Om du känner att du upprepar dig i ditt låtskrivande ska du fundera på om du ofta använder dig av samma tonarter. Om du håller till i en tonart du vanligtvis inte besöker kommer din röst att arbeta på ett något annorlunda sätt. Det beror på att ackord- och meloditonerna får nya funktioner. Du flyttar musikens centralton, men röstens register kan du inte flytta. Ett tonläge (en viss ton) som känns bekvämt, kan i en tonart ha en vilande karaktär medan samma ton i en annan tonart kan vara en ledton (som gärna vill röra sig åt ett visst håll i nästa ackordbyte). Byt tonart ofta när du skriver låtar!
      5. Ett trick för snygga enkla demos
      Såhär gör du för att spela in en snygg demo med gitarr och sång på enklast möjliga sätt: Spela in två spår med gitarr, men använd ett capo på den ena tagningen. Sätt capot på ett band en bra bit upp, tex. på sjätte band. De två gitarrerna kommer att komplettera varandra sound-mässigt och capot kommer ge dig fler idéer till snygga färgningar.
      Artikel av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.
    • By Eva Hillered
      Bild: Pixabay
      Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.
      1. Vila
      Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.
      2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
      Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.
      En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.
      Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.
      Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.
      Bra dynamik

      Otillräcklig dynamik

      Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.
      Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.
      Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.
      Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.
      Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.
      3. Arbeta med texten
      Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.
      Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.
      Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.
      När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.
      Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.
      Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...
      Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.
      Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.
      Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.
      Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.
      Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.
      4. Hitta samspelet mellan text och musik
      Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.
      5. Få respons på det du har gjort
      Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
       
      Uppdaterat 2020-12-11: Boken finns även att köpa digitalt här på Studio:
       
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...