Pär Nord

Jag spelade alla tre filerna samtidigt för att spara tid. Det lät för jävligt. Häftigt.

HÄRHARUSÅNG på Ærans o Jeltarnas språk. På 80-talet satt jag på mitt nattjobb med en Porta Mini och gjorde musik på "det ngt äldre sättet". Kom klockan 21 och hejade på våra "lindrigt förståndshandikappade" (så kallades de som bedömdes vara på en 10-12-årings nivå) gäster hos Omsorgsstyrelsen. De "svårt förståndshandikappade" hade det bättre, de lallade som lyckliga tvåmånadersbäbisar medans "de lindriga" inte längre blev behandlade som 10-12-åringar utan som de dumma vuxna de skulle förbli. Då tänkte jag att dumhet måste va helt okej om man togs på allvar, som en vuxen. En vuxen som inte på egen hand förstår orden "upprymd" eller "nedstämd" förrns nattkillen med bandspelaren visar hur man skrattar när det är upp och gråter när det är ner. Kan de va så att det är "förklaringarna" det är fel på? Och att de som inte ens kan förklara de enklaste orden som "upp" och "ner" ska se upp vilka de ser ner på. Den här låten var till alla mina mongos, knallkorkar, kretiner, imbeciller och andra godhjärtade varelser på vårt boende och en påminnelse om att de intelligenta, fantasifulla och välorganiserade kan vara så idiotiska att de berömmer sig av sin egen idioti. Som Höss inte

Bäste Herr Slejnard som kommit en bra bit på väg som ackordsarbetare. När man är nybörjare i vad det än är är är friheten total att använda verktyg och ord på sätt som inte passar den som kommit en bit på väg. Man seglar till höger om ön genom att dra i olika snören eller skiter i dom och startar uombordarn och svänger till vänster sen. Man har lärt sig tre ackord på sin gitarr. Samma som "All Along the Watchtower"! men man spelar alla tre som mollackord vilket låter häftigt och mystiskt. Ända tills någon som kommit en bit på väg vänligen visar de delar av seglingen och harmoniläran som för en ut från skamvrån och in i klassrummet där höger blir styrbord - öar blir skär och A-moll G-dur och F-dur låter en spela nåt som alla känner igen. Man seglar, man lirar, lär sig läsa av sjökort, VU-mätare, åskådare och söndagsseglare. Man kan inte allt om båtar eller basar men man vet vad man gillar och varför man gör det. Och till slut sitter varje fackterm där den ska och man upptäcker att alla svenskar älskar hav och sjöliv och lyssnar på alla sorters musik med stort nöje. Vilket betyder: att den perfekta kombon är en tur med färjan till EUROPA när ett bra band spelar musik som man kan dansa till . Och man inser att allihop som borde ställa sig i skamvrån inte har en aning om att det ens finns en skamvrå. Och man börjar fatta att den kunskap och erfarenhet man samlat på sig kan ha hindrat en från att spela "All along the Watchtower" med tre mollackord och få det att låta bra. Så man tar till höger på Nordsjön med Harry Brandelius vid tömmarna, lägger en kompress på en gammal trumpet och frågar sig varför man inte lär sig att vara nybörjare. Låten var det ju! Du har nåt som inte kan "produceras" fram och som alla på färjan hör direkt att du har. "The Slejnard Knows How To Write A Hook" säger en passagerare från Dulwhich. Han har rätt.

Jaha du Flizzaff. Hank Williams är tydligen obekant trots att han av många country och folkmusiker och fans räknas som den störste. Död i baksätet på sin turnébil nyårsnatten 1952/53. Att han då var 29 år och bara spelat in 84 spår (de flesta av honom själv men INTE Crazy Heart) betyder att många i genren kan alla hans låtar. Om du hör fler än tre ackord i en av hans inspelningar har han inte komponerat den själv utan skivbolaget hade anlitat några Nashvilleproffs. Eller också är det jag pairnord som använder "Axis of Evil-progressionen" bara för att jag tycker det är kul. Här ville jag dessutom modulera till ny tonart där originalet bara byter ackord inom tonarten men på ett sånt sätt att man egentligen inte uppfattar bytet av tonart. Sen tröttnade jag på att hitta bra sekundära dominanter och viskade in texten med munnen mot mikken för att inte väcka grannarna kl fyra på morgonen. Klippte sönder gitarrerna och tänkte nöjt: Det här låter ta mig faen inte som Hank Williams! Men hans låtar har spelats in i många olika genrer och spelas fortfarande in av jassare och rockare och givetvis av countryns små och stora stjärnor. Lemmy fick också bidra till mitt 4-chord adventure

Regkey är ju sketabra! Nu fattar jag vad du håller på med. Svänget finns där hela tiden och trumsoundet (kicken) blir jag avundsjuk på. AB+, kanske t.o.m. "litet a". Mer sånt!

En synnerligen duktig musiker/låtmakare/gitarrist på SoundCloud; Neno, gav mig detta omdöme och jag blir inte klok på om han är allvarlig. Jag har givetvis mejlat men vore tacksam om nån lyssnar och ger ett eget omdöme. Och lyssna på Neno! Han gör underbar musik.

Jo så gör vi ju, men vill du veta mer om Spotify rekommenderar jag denne killen

De 27 "idéerna" var inte helt tokiga men att genomföra dem som en duglig gitarrist låg inte inom räckhåll. Ja, om jag övat på dem så...men, öva?

Mr Ixamannen (tror jag de va) la ut en slinga i den IMO onödiga tonarten F#-dur och undrade om Mr X (men vem??) gjorde en passande gitarrloop till den. Låter bra att slå ihjäl några influenzatimmar med tyckte jag och hittade en gitarr. Jag höjde loopen ett halvt tonsteg till amatörgitarristens (läs min) favorit G-dur och gav det några timmar. ALLA 27 VAR KASS! Så jag lät alla va med och föja syntslingan 37 LOOPS .mp3

gillart! va för lat för att lära mig jazz men det har länge varit det jag oftast lyssnar på. Du kan grejen och bra som fan ..

Kommunala musikskolan angavs förr (nu?) som en bidragande orsak till svenskars framgångar inom "bred" musik. Det och säkert billiga replokaler, studiecirkelsystemet och "public service" har gjort det överkomligt att musicera å höra alla sorters musik. Så många bra låtar på listan att jag bara blir lätt irriterad av att inte hitta "En Vintersaga" av Ted Ström (m M Törnell.) Att Kurt Atterberg inte platsar är bara en förlust för NMR.

All musik hör tlll nån genre. Dels genom struktur, dels genom kultur. Dansmusik är allt från Afrikansk Andeutdrivningsdans till Öländsk Barcarolle. Bruksmusik asså kultur...till skillnad från oanvändbar musik som en vän till mig "konstruerade" i tanken, ibland skrev ner på notpapper men aldrig visade den eller ens visslade en snutt: " Ingen förstår ändå" Men konst kräver inget syfte. Vi gör det för att vi gör det. Av vana till slut. Ännu en bluestolva, en vals eller samma loopar i en annan ordningsföljd. Är det någon som bryr sig? Som blir danssugna? Som stannar upp för att lyssna på texten? Jag har aldrig varit musiker eller ens gjort nåt seriöst försök att "ge mig in i branschen". Några gånger erbjuden plats i typ dansband eller trubadurkör och alltid förskräckt tackat nej. "Spela samma låtar av nån annan om och om igen och inte ens tycka om dom??" VARFÖR!! Det är detta med upprepning som stört mig men det är ju själva grunden för den musik som de flesta av oss tycker om att lyssna på. "Ni låter precis som Tom Petty! Fan va bra!" - - - - - - - Detta är givetvis omöjligt. Ingen annan än Tom Petty kan väl låta som Tom Petty? Men det är ju inte ordagrant så. "När ni spelar LEARNING TO FLY blir alla goda minnen kring den levande igen". Bruksmusik kantänka. Du spelar oengagerat och fel men de enda som bryr sig är de som VET HUR LÅTEN SKA GÅ. Det har de lagt på minnet och ibland bara det. Att fjortistjejerna använder musiken för att komma i stämning är ett bättre betyg på en låt än att du har gjort något du vet (läs tycker) är personligt och nyskapande. När jag får för mig att kommentera om en låt här så försöker jag ffa bedöma vadsomhelst BARA - INTE - MIXEN. En akustisk gitarr, texten till WAKE ME UP och rätt ackord är mer Avicii för festdeltagarna än alla DAW:s och pluggar han nånsin använde . . . forts följer

[YT-länk] en sen kommentar. kanske elak. eller rolig?

Julius Rapp

Mixamannen är en hårding vilket jag är tacksam för. Varje dag laddas 100.000 låtar upp på streamingsajter. Säkert laddas musik upp som är bra/viktig/häftig/originell/spontan/genomarbetad men sannolikt försvinner den i den ogripbara mängden av över 36 miljoner låtar per år. Den som tycker den egna musiken är bra/viktig/häftig/originell/spontan/genomarbetad har antingen hållt på med musik länge av kärlek till musik och känner igen god kvalitet eller har precis börjat och är full av sig själv och inte mycket mer. Vad gäller "Move" så är du den tredje nybörjaren jag hört på kort tid som spelar melodislingan med flöjtsynth högt uppe i diskantregistret. Varför? En riktig flöjt eller en koloratursopran kan väl härja där (i klassisk musik) men dom flesta lyssnare vill ha melodin i "samtalsregistret". Inte i "tjutregistret".

DET BÖR PÅPEKAS (vi gamlingar uttrycker oss så) att tonarten är G mixolydisk. Att förklara konceptet med modala tonarter tänker jag inte göra, YouTube har en uppsjö med bra videor (på engelska) som gör det. Men G mixolydisk och "vanlig" G-dur har inte samma skala. En ton skiljer dem åt. Vilken? Säger jag inte. 🤨

hej A! jag ska lyssna noga nu i helgen (och läsa på om musikstilen) ngt jag inte haft tid med, därför det sena svaret. ROCK ON! eller nåt liknande

Snyggt lyft!

Ett bra intro! Suggestivt, (men när kommer låten?) Nu ska jag lyssna på din bearbetning, spännande.

Från Jass till Sving. Devalasköj:

Bel-Air On repeat (a.k.a "This Guy").mp3 DÄ LÅTER FÖR BRA! Å så tar de en jävla tid innan en medioker låt blir klar för att man vet för mycket - MEN INTE TILLRÄCKLIGT. Mitt enda mål med att göra musik är att göra nån (en räcker) så förbannad att de måste twittra, i-gramma, fejsböka, tok-tikka och snacka med sin mamma om hur jävla dålig musik det görs nuförtiden på det att alla till slut lyssnar på den jävla skitlåten tills nån upptäcker att det är "Die Fahne Hoch" fast med engelsk text och jag har inte ens börjat spela in den.

Man tackar! Och jo, en (loopad) banjo har åkt in och ut några gånger. Tänkte fråga svärsonens far, en professionell banjoist, men han bet precis i gräset. Sorgligt. En vederstygglig sexsträngad banjo hänger på väggen som dekoration men använder jag den blir jag cancellerad av "BAANJO Banjo" (Banjo Alliance Against New Jokes On the Banjo) och måste be om ursäkt till både Steve Martin och Bela Fleck. På Twitter! Annars bliir ett "banjofilter" installerat på min YouTube-kanal. Huga...

Giving Up The Ghost.mp3 Ska de va mer gitarrer? Kanske en kanon á la Dahlbäck? Ä texten för deppi? Inte faen vet ja.

Här ligger jag mer än en månad efter men jag blev inspirerad att röra om lite jag med Ett citat från Jacob Collier kanske kan hjälpa till att öka förvirringen: "It's not a wrong note, you just lack confidence". Om inte det hjälper så har jag sammanställt min syn på vad en "grundton" är och hur man eventuellt hittar den. Skämt (?) åsido så har vi ju detta med "modes" - "modala tonarter", där det kan vara knepigt att säkert säga vad som är grundtonen. Ta "Sweet Home Alabama" t.ex. (jag läggr inte ut texten mer om den) Ta jag durackorden C - F - G - C och lägger tyngden på C så är jag i C jonisk med C som grundton med ordningen G - F - C - G och tyngden lagd på G så är jag i G mixolydisk med G som grundton. Jag kan lägga tyngden på F och pendla mellan F och G (G7)och vara i F lydisk med F som grundton eller pendla mellan F C7 (CEGBb) vara i F jonisk (eller - F Cmaj7 - som Satie och vara kvar i det lydiska.) Samma toner (CDEFGAB) samma ackord (CFG) men olika tyngdpunkter Jag spelade in "Thor Modéens Tre Modes" och försökte ligga tungt på de olika grundtonerna. Alltså fyra delar med samma ackord men olika "grund". Det var svårt, "modes" är instabila och löser gärna upp sig till grundtonarten om man slarvar. Vilket jag alltid gör. På YouTube finns en skärminspelning från Garageband med "förklaring" Thor Modéen Tre Modes #2.mp3