Det känns som om många vill leva på musik till varje pris idag. Själv är jag helt ointresserad av att bli ngn. sorts allmän leverantör av snabbt komponerade 3 minuters reklamlåtar för att dra in till brödfödan. Samma sak när polare man har som tillbringar all tid till att repa in andras låtar för att hora ut sig i coversvängen.
Har aldrig förstått tjusningen med det överhuvudtaget. För min del är det så långt ifrån kreativt skapande som det bara går. Att till varje pris kunna leva av och på musik, för min del skulle det bara bli samma sak som att ställa sig vid ett löpande band med den enda skillnaden att jag skall skita ur mig låtar, alternativt spela andras låtar. Vad är då skillnaden mot att jobba med vad som helst, där man bara är en kugge som skall leverera? Detta är alltså drömmen för de flesta?
Mycket av mitt tänk har jag även applicerat på studion. jag lever inte på det jag spelar in men å andra sidan väljer jag vad jag spelar in, det som känns roligt och intressant eller bara bra helt enkelt. Har sagt nej till lite av varje som jag tyckt känns ointressant, möhippor å annat elände.
Har studion i första hand för att kunna spela in egna små projekt och saker som jag gillar.