Jag har ingen aning om droger hör ihop med musik, poker eller slalom. Det är väl upp till var och en. Jag dömer ingen, varje person har ansvar över sitt eget liv, och var människa gör sina val. En del gör taskiga val, trist för dem, andra gör goda val, så kul för dem.
Det som spelar roll tycker jag, det är när andra människor blir ofrivilliga statister till idioters taskiga val!
Barn som far illa av att föräldrarna tycker drogen är viktigare än barnet. Sen må det vara brännvin eller knark. (dock är det sällan snus, socker eller cigg i föräldrarnas liv som trashar barnen ) Har barnet tur, inser han/hon att det finns ett fritt val, och ett bättre liv. Alla har dock inte tur, och hjulet spinner vidare, generation efter generation. Men om detta må vara det största sveket finns det grader i helvetet:
När jag får inbrott i min bil eller mitt hus för att någon jävla pundare/alkis behöver stålar till droger spelar det också roll. Plötsligt har jag blivit inblandad i någon fucking droghandel som jag inte vill vara del i. Hur i helvete kan någon ta sig rätten att ta någon annans egendom? Om du har ett missbruk, fine, ha det, men lämna mig utanför!
När mina skattepengar går rätt ner i fickan till någon som tycker att det suger att arbeta 8-17, och hellre röker på eller dricker bira och fibblar med sin gura i väntan på det stora genombrottet spelar det också roll. Morsan, som nu är 83 bast och inte har långt kvar behöver vård och ett värdigt slut. Jag kan inte betala skatt både för gitarrfibblaren och morsans vård, pengarna räcker inte. Eftersom morsan jobbade från fyllda15 till 65 vill jag gärna prioritera henne framför någon haschtomte i Farsta som vill chilla och fibbla på gitarren! Jag är också ganska säker på att missbrukaren skulle sitta med ledsen min i Aftonbladet om han/hon tvingades leva på min morsas pension.
Ok, så vad är min poäng? Om du vill ha jättestora muskler och dopar dig, jag bryr mig inte. Men om ditt missbruk av ryssfemmor gör att du slår ner min dotter på krogen så är jag plötsligt inblandad, vare sig jag vill eller inte. Då har du skitit i det blå skåpet!
Du drömmer om en musikkarriär, men har läst någonstans att droger kan frigöra din kreativitet, så du börjar supa/knarka/sniffa. Du vill ha mer men saknar pengarna så du gör ett bryt i mitt hus och snor min dator med all musik jag har gjort. Då är jag plötsligt inblandad, fast jag inte vill, och du har skitit i det blå skåpet.
Polisen hittar dig, du hamnar i fängelse, vilket kostar 2630 kr/dygn, vilket gör att jag inte har en chans att få mina skattepengar att räcka till barnens skola eller morsans vård. Ditt fula arsel är placerat i ett skåp, vilket? Det blå naturligtvis!
Men frånsett exemplen ovan, om du vill supa, knarka, käka ryssfemmor eller sniffa thinner har jag inte minsta problem med det. Du bestämmer över ditt liv, och jag bestämmer över mitt, i förhoppning att du inte kommer och stör!
Om du vill berusa dig eller droga dig under utövandet av musik, målandes tavlor eller dansandes över en äng, couldn't care less, så länge du inte blandar in mig i ditt brukande!
Tyvärr vet jag av erfarenhet att när någon missbrukar blir de runtomkring inblandade, vare sig de vill eller inte....och alla missbrukare har sagt; nä, det är lugnt, jag har kontroll, och de flesta täcker upp för dem tills bubblan spricker, ibland med ett pschhh, ibland med en sjuhelvetes smäll...
/R