Att skapa ett musikstycke som aldrig börjar fungerar inte. Eftersom musiken i sista änden är ett resultat
av samma energi som producerat allt omkring oss kan den också spåras tillbaka till alltings början. Om du då skulle
hävda att musikstycket du presenterar för oss har spelats för alltid skulle det ändå alltid gå att spåra start-
punkten för musikstycket tillbaks till tid=noll.
Att skapa ett stycke som aldrig upprepar sig om som håller på i evighet borde inte vara så svårt.
Exempel: CDEFGAB följt av föregående sekvens med en adderad repetition av varje ton, alltså: CCDDEEFFGGAABB
följt av den sekvensen med en adderad repetition av varje ton, alltså CCCDDDEEEFFFGGGAAABBB osv, med
antalet upprepningar av varje ton hela tiden ställt till <föregående rad+1> och antalet gånger sagda algoritm
upprepas ställt till <mot oändligheten>.
Du får dock problemet att mönstret upprepas; D kommer efter C, E kommer efter D osv. men det
är nog ofrånkomligt. Det tar inte särskilt lång tid innan alla toner har följt på varandra i samtliga
kombinationer.
Du skulle kunna lösa problemet med musikstycket som aldrig börjar eller slutar genom att aldrig
skriva/framföra det. Vi närmar oss då filosofins gränsland, men tesargumentationen håller. Musikstycket
existerar, men det har aldrig börjat spelas (har således ingen början) och eftersom det aldrig har
börjat spelas tar det heller aldrig slut.
Typ.