AndyPandy

JA! 😉

I hate to be the partypooper, men varför är alla musiker så förtjusta i uppenbart supersunkiga ställen som Carmen? För mig som som hel och ren och relativt normal svensk medborgare är denna faibless för ölschapp, irländska pubar och andra sunkiga hak helt obegriplig. Vad är det mysiga med inredning från 80-talet och fulla snubbar iförda hockeytröjor? (Sådärja, nu väntar jag bara på inläggen som hävdar att jag är en elitistisk snobb.)

Ok, nu fattar jag nästan. Problemet är bara att baskaggen som ska trigga min sidechaining hörs i vänster högtalare, medan basen hörs mest i höger högtalare vilket inte känns rätt. Och dessutom låter det bara dovt om allting. Vad gör jag för fel? Och hur kopplar jag FX quadro-kanalen till ett monospår? Det går ju inte att koppla ett FX-track till något annat än en utbuss? Och vad var poängen med att ha en quadro-kanal alls?

Jag fattar inte det här heller. Var trycker jag? I FX-listan finns icke min SC-kanal?!

Helt ärligt, jag fattar inte vad som menas med detta! Skicka ljudet till det nya quadrospåret? Hur då?

Jag minns att jag spanade själv in kortet, och efter en del sökanden på nätet kom jag fram till att det inte var det bästa kortet man kunde köpa. Steinberg har aldrig varit speciellt duktiga när det gäller hårdvara.

Fast helt ärligt, du kommer aldrig i hela världen få till ett fläskigt kaggeljud enbart genom mickning. Mycket handlar också om mixningen: eq, kompressor och reverb. Hårdrock på 2000-talet är maskintätt, det är min åsikt.

Jag har också haft problem med generalagenten som vägrar att svara när min Gina3G pajade. Jag var tillslut tvungen att författa väldigt skarpt brev, och då blev det liv i luckan. Dock tycker jag att det är skumt att Echo inte svarade. Varje gång jag har frågat något har de varit väldigt alerta.

Nej, kanske inte. Men hur som helst var det framför allt för mycket trummor. Och så den där knattrande hårda sequencerbasen. Ja, det tror även jag. Men jag hävdar att de var för kassa för att programmera ihop musiken, så därför spelade man in manuellt på sequencern. Tror jag. (Karl Bartos från Kraftwerk har ju erkänt att nästan all deras musik faktiskt kom till genom jammande.) På slutet av 80-talet kom nya hyfsade sequencers och nya syntar. Samtidigt slutade alla bry sig om att programmera snygga ljud och snygga arrangemang. Och då blev det som det blev. Visst, det kom en del bra låtar också, men mycket hade det där svulstiga diskantrika soundet. Tja ... han har ju någon sorts känsla, men det blir ändå platt och tråkigt. Jag vet inte själv vad som är problemet men bra är det inte. Det finns jämförbara sångare (t ex han i Wet Wet Wet) som är fantastiskt bra, men Jöback är bara tråkig. Jag tror att det beror på att han liksom lärt sig alla tricken utantill ... För sådant finns det en bra ord som Ingmar Bergman brukar använda, nämligen fäsör - "konstnär l. vanl. (dramatisk) författare hos vilken rutin o. teknisk skicklighet få ersätta bristen på egna idéer l. högre konstnärlig strävan; stundom: versmakare." Bättre än så kan det inte sammanfattas!

Inte något fel direkt! Men den där sugande känslan som bara uppstår genom god mixning saknas. Men som sagt, låten är bra tycker jag. Men den kunde bli ännu bättre!

Jag håller med. Jag tycker att överlag så var melodierna mycket bättre än idag. Det är som att på åttiotalet blandade man bra melodier med den nya tekniken på ett suveränt sätt. Dock: på slutet av åttiotalet producerades den värsta av all smörja som någonsin har hörts på skiva. Alla de där de där märkliga låtarna som har för mycket av allt: för mycket trummor, för mycket diskant och för mycket digitala ljud. Jag minns fortfarande de där hemska Stock-Aiken-Watermanproduktionerna som var just sådana. De hade ingen bas överhuvudtaget och allt drunknade i trumproduktioner där allt spelades på en gång. En anledning tror jag är att i början av åttiotalet fanns det visserligen syntar, men det krävdes att man spelade på dem manuellt eftersom alla sequencers fortfarande var för kassa för att kunna användas. Nu för tiden tycker jag att låtarna ofta är rätt torftiga. Bara en tjock baskagge och en enkel bas. Men dessutom har en annan försåtlig genre växt fram, nämligen "duktiga" sångare/sångerskor som gör antingen covers eller egna låtar. Ett typexempel är Peter Jöback som inte sätter en ton fel, men ändå är allt han gör så obegripligt tråkigt. Trots att han sjunger oklanderligt saknas känslan helt och det är olyssningsbart. Och då fattar jag inte ens själv vad som är problemet. Sångare utan känsla har funnits i alla tider, men de saknade ändå inte känsla. På något sätt. Och inte att förglömma: Jag-bor-i-Vasastan-och-har-en-vit-jättesoffa-genren med Cajsa Lisa Åkerström som frontfigur. Oklanderligt producerat men bara skrattretande dåligt. Varför? Jag vet inte.

Såklart man vill ha en digital! Helt ärligt, jag trodde de skämtade med mig när de hade kassetband i inspelningsmanicken. Vem använder kassettband nuförtiden? Finns det ens att köpa?!

Är det du som har satt in mikrofoner i mina tänder? Eller är det CIA? 🥰

Nej, ljudkort går bort. Så fort man lyfter luren ska man kunna trycka på en knapp och spela in, inte springa iväg och starta datorn!

Om du funderar så inser du att jag har rätt även denna gång. 😉 Det ska vara så enkelt att till och med mamma klarar det!

Jo, jag kollade på den. Den borde funka bara man har någon smart pryl att spela in på. Jag har funderat på någon sorts diktafon ...

Men jag vill ju kunna spela in utan att ha datorn på. När någon ringer så vill jag ju snabbt och enkelt bara kunna trycka på en knapp när jag lyfter luren, inte springa iväg och starta datorn, mecka med menyer och så.

Mög är skånska för skräp. Och kassettband är mög! Jag vill ha allt i min datamaskin snyggt och prydligt! 🥰

Tack, men jag ser direkt att de känns fjantigt gamla. Det jag vill ha är en helt digital som har ett bredbandsuttag (helst) eller USB så att man kan hämta hem ljudfilerna när man känner för det. Den ska ju funka smidigt och inte ha några gamla mögiga kassettband!

Problemet var att de innan de började spela in hävdade att det var ett prova på-erbjudande. Det han sedan tackade ja till var något helt annat tydligen. Riktigt skamligt av BBB!

Telefonförsäljare börja bli ett gissel, och senast igår pratade jag med en snubbe som hade blivit uppringd av en försäljare från Bredbandsbolaget som undrade om han vill prova på bredbands-tv i två veckor utan krav på att binda upp sig. Snubben sa ja, och provade i två veckor. Trodde han. När han ringde och ville avbeställa abonnemanget visade det sig att han var bunden i 24 månader à 299 kr. Jag vill undvika sådana här fällor och undrar därför om det finns någon smart pryl man kan koppla till telefonen och som genom en knapptryckning spelar in hela konversationen. Helst med möjlighet att överföra till datorn.

Någonstans långt bak i huvudet finns det en röst som säger att lampan blinkar om kabeln mellan pci-kortet och lådan är trasig. Men det kan vara ett hjärnspöke från någon traumatisk händelse jag har upplevt ...

1) Prova att mejla supporten på Echo. De är mycket vänliga. 2) Ny generalagent för Echo är Audiomaster.

Det kan inte vara så enkelt som att du råkade dra lite i usb-pci-kortet när du plockade ut modemet? Testa om kortet är itryckt ordentligt?

Oj. Jag har aldrig någonsin hört om någon som har gjort rent en potentiometer. I och för sig borde det ju gå i teorin, men frågan är ju om det går rent praktiskt. För att kunna rengöra den måste du ju öppna upp den, och det är nog inte det lättaste. Och dessutom är det ju inte säkert att det är oxidationen som är problemet. Du kanske har dragit pedalen fram och tillbaka så många gånger att själva banan i potentiometern är nedskavd. Jag skulle nog försöka byta potentiometern. Vad menar du när du säger att den inte passar riktigt? Att den inte går att fästa i pedalen?