JJRockford

Är det någon skämt jag inte förstår nu måntro? När man spelar musik så är väl all tid "horisontell"?

Nu är jag i och för sig gitarrist, men jag har följande övningsfilosofi. "Öva på hela låtar". Det sammanfattar det hela bra. Stöter ofta på gitarrister som har betydligt vassare teknik än jag själv, men ingen aning om hur man spelar en hel låt, eller hur man hittar på ett eget solo som inte bara är en massa skalövningar. Antar att det är likadant med trummor? Och blanda så mycket du kan!! Att sitta och lira en AC/DC och få det att låta riktigt bra kan säkert vara lika svårt som att hänga med på någon av Frank Zappas låtar. Och tänk aldrig teknikövningar. Därmed inte sagt att det är fel att sitta och öva på enskilda moment. Men välj då ut moment som finns i låtar!! Många gitarristiska gitarrister skapar alla möjliga konstiga övningar för att bli mer flexibla i fingarna. Att sen det låter jättekonstigt om dom spelar tydligen inte så stor roll. Då är det ju bättre att lägga tid på att spela något svårt som funkar i ett sammanhang.

Tab-formatet har väl annars sin största begränsning i bristen på någon riktigt bra tidsangivelse. Finns säkert flera instrument med som inte gör sig så bra i tab-format. Keyboard/piano/orgel är ett (eller flera) såklart. Hur blir det med harpa och xylofon? Men för att återgå till ämnet; Om man tar en bra trummis (som inte har vare sig fördomar eller fobier mot digitaltrummor) och placerar honom vid ett digitalt trumset, och låter honom spela in en låt där man triggat trummorna via t ex EZDrummer. Sen får han gå i rummet brevid, som faktiskt råkar vara rummet där man gjorde samplingarna för EZDrummer, och det är händelsevis också samma trummor, samma uppmickning o s v. Och så får han spela samma sak igen. På något sätt känns det som om man kommer att höra skillnader på inspelningarna. Men varför? (Jag är ändå i de flesta fall förespråkare för digitaltrummor; Det låter oftast tillräckligt bra med mycket mindre jobb och prylar än vanliga trummor).

"Never underestimate the power of stupid people in large groups!"

Det är sånt man inte vet förrens man har provat... 🙂 Du får helt enkelt testa! Det var väl några svenska som fick döpa sin dotter till Metallica häromåret. Undrar vad som händer om hon försöker sig på en musikkarriär. Jag menar, ingen skulle ju kunna hindra mig från att kalla mig "Jonas" om jag ville ha det som mitt artistnamn, eftersom det är mitt vanliga namn. Linda Rosing gick ju strax innan sin musikkarriär till skattemyndigheterna och la till namnet Bionda till sitt eget namn, så att hon kunde använda det som artistnamn utan att riskera att bli stämd av någon italienska, eller hur det nu var... Finns väl annars inget jättebra sätt att skydda sina låtar. Man kan ju för all del posta dom till sig själv i ett rekommenderat brev med mottagarbevis, och sen låta bli att öppna brevet. Vid en eventuell rättegång är ju det tack vare poststämpeln en ganska tung bevisning för att man gjort en låt före en viss tidpunkt. Men några helt idiotsäkra sätt finns inte.

Har du högerklickat på tidsaxeln och valt "bars and beats"?

Förvånansvärt bra program! Visst kunde man önska sig fler funktioner, men in-alles riktigt trevligt.

Det är kanske lite väl lätt att sitta här och pösa över att Def Leppard och Whitesnake börjar bli till åren. SRF slår ju ändå rekord på rekord och skulle säkert kunna växa väldigt mycket mer; Men festivalchefen har ju sagt att dom nått sitt tag, om det är organisatoriskt eller rent fysiskt vet jag inte. Men i a f; 34 000 hårdrockare kan inte ha fel!! 🙂 Edit: I Studio #10/07 finns en artikel som heter "åttiotalsvirveln". Den kan nog ge en hel del om man diggar Def Leppards trumljud!

Vad är det just som är överlägset med piano-rullen ? Skulle vara intressant att höra dess för och nackdelar. Hej trummisar Ta en TITT på DrumEdit. Fördel - du ser alla instrument till vänster, bättre överblick av trumanslag, griden kan minimeras eller expanderas så att du ser allt i detalj, bättre kontroll av velocity. Du kan importera drummaps från olika drum software - göra dina egna drummaps etc. Trumma på vet ja PaulSky 🙂 Drum-editorn har jag aldrig tittat på så noga faktiskt... Vad är det man kan göra där som man inte kan göra i den vanliga key-editorn?

Vad är det just som är överlägset med piano-rullen ? Skulle vara intressant att höra dess för och nackdelar. Nu jämförde jag ju bara mellan att skriva in musiken i vanliga noter eller tabs. Och då kan jag inte komma på några fördelar alls med dessa jämfört med midi-editorn i Cubase ("key-editor" kallas den där). Sättet att bestämma tiden mellan noterna är ju mycket lättare. Bara att dra i tonerna tills dom är så långa som dom ska vara, istället för att sitta och fundera på om det ska vara punkterade 16-delar eller något. Säg att man skrivit in ett gitarr-eller orgelriff där det är mycket staccato; Staccato-tonerna är inskrivna som sextondelar med en sextondels-paus mellan varje. Vill man att var fjärde ton/not ska vara lite längre men fortfarande staccato är det ju bara att markera dessa toner, och göra dom (t ex) en 1/32-del längre. Samma sak som tvärtom om man skriver in en akustisk gitarr; Då vill man ju att tonerna ska ringa in i varandra får att få det att låta mer naturligt. Säg att man ska göra en kort plock-sekvens i Am, och spelar A1-E-A2-E-C-E-A2-E som åttondelar. Om det ska klinga ihop ska första A:et vara en helton, de tre första E 1/4, sista E 1/8, första A2 1/4, andra A2 1/8 och C 1/2. I key-editorn behöver man dock aldrig fundera över detta. Istället skriver man in allt som 1/8 första, och drar sen i tonerna tills dom "kommer fram till" nästa likadana ton (motsvarande på en gitarr att man slår an samma ton igen). Eller om man ska försöka få till ett levande piano-lir. Då skriver man in piano-arret men strikta notvärden. Sen kopplar man bort snapfunktionen och kan sitta och dra i tonerna så att det går in lite i varandra o s v. Det går såklart att göra med noter också, men det kommer ju att se helt bisarrt ut (jag tror jag har sett en gång någon som försökt skriva in ett typiskt Ritchie Blackmore-solo i noter, han har ganska egen rytmik, inte så många raka 1/16 som dagens metalgitarrister direkt...). Den grafiska representation av velocityn (eller pitchbend, aftertouch och vad man nu vill ska visas) är inte heller dum. Dessutom är så ser ju key-editorn likadan ut vilken oktav man än befinner sig i. Bastuba eller piccola-flöjt spelar liksom ingen roll (dessa kan ju vara rätt snåriga annars, piccola-flöjten hamnar ju lätt vääääääääldigt långt ovanför själva notfältet). Gillar man att jobba med udda takt-arter så är key-editorn också väldigt smidigt. Man behöver ju aldrig tänka ut i förväg att ett riff måste vara 13/16 långt. Man skriver helt enkelt in riffet och fortsätter sen där det slutar liksom...

Någon som stött på något program med i a f midi-editering som går att använda på mobiltelefoner? På min SE850W så verkar det ju i a f finnas någon synt samt stöd för uppspelning av flera kanaler ljud (finns ett litet program som heter MusicDJ där man kan komponera m h a loopar, men det är något begränsat). Och stöd för java finns ju såklart.

En strata och en les paul är väl nästan så olika i ljudet som två gitarrer kan vara... Helt olika karaktär. Så att du upplever skillnad bekräftar nog bara att GT-8:an är rätt bra på att behålla gitarrens grundkaraktär 😉 Ställ in pedalen med den gitarr du tänkt använda!

Orange Tiny Terror (kommer som combo snart). Fast är det bara det lilla bettet du saknar på Laney:n t ex, så brukar det ofta bli väldigt bra att koppla in antingen en OD-pedal typ Ibanez Tubescreamer, eller någon treble booster mellan gitarr och stärkare.

Jag programmerade allting i noter i många år (började -96 i Musicator) och exporterade sen midi-filerna till Logic (när det fanns på PC) och sen Cubase. För kanske 3 år sen visade en kompis mig hur det funkade med piano-rullen i Cubase. Tyckte det var lite avigt första halvtimmen eller så, men har sen förstått att det är helt överlägset smidigt alla andra noteringssystem (noter och tabs) jag har stött på i a f. Dessutom går det ju att få midi-datan som noter också i Cubase, om man vill skriva ut det till andra musiker t ex.

En anledning till att vi inte hört några produktioner där folk använt t ex DFH och ändå fått det att låta precis som ett vanligt trumset är nog just mångas fördomar om dylika program; SKULLE någon erkänna att dom använt helt programmerade trummor så kommer alla "höra" att dom gjort det, och sen inte bry sig om musiken. Ungefär samma som med modelleringsprodukter för gitarr. Vågar nog gissa att det döljer sig betydligt mer POD:ar och annat bakom många hyllade gitarrljud än vad folk i allmänhet vet om.

Gillar du just Boss-pedaler så finns ju också deras ME-pedaler. Finns i lite olika varianter (ME-50 och ME-20 just nu), men består i princip av en massa Boss-stompboxar i ett enda skal.

Man behöver inte nödvändigtvis ha en aux till varje in-ear. In-ear är ju bara istället för monitor. Har man bara två monitor-slingor i vanliga fall (fast med flera monitorer på varje slinga) så kan ni göra samma sak med in-ear-burkar. Sen är det ju en smaksak om man gillar det eller inte, själv tycker jag det känns friare utan. Men det är onekligen smidigt, speciellt vad gäller transport och roddning!

Sen kan man väl säga att det har gjorts ganska mycket bra musik där man inte slaviskt följer den "perfekta" teorin. Men generellt så brukar man ju hålla sig till tonerna i en skala. Vad många dessutom gör, medvetet eller omedvetet är att i a f tydligt markera tonerna i just det ackordet man spelar mot. Spelar man ett solo i F-dur som går mot ackorden F, Bb och C så hänger nog de flesta i flesta fall lite längre på tonerna C, E och G när ackordet C spelas, hellre än att stanna upp på t ex F-tonen.

En Dunlop wha-wha för 795:- är kanonbilligt. För de flesta är det DEN enda wha-wha-pedalen de någonsin använder. Dist och OD-boxar är svårare att tipsa om. Men en man kan prova skulle ju kunna vara Digitech DF-7. Det är liksom 7 dist/OD-boxar i en för ett ganska rimligt pris (listad på 1250:- hos Musikbörsen, men du borde kunna pruta minst en hundralapp, eftersom den går att beställa billigare). Denna innehåller i a f flera av de verkligt klassiska OD/dist-pedalerna. Väldigt många andra boxar på marknaden är bara derivat på dessa. Annars är jag själv också förespråkare av multieffekter. Du borde t ex kunna hitta en Boss GT-6 för under 2000 kronor. Robust byggd, bra ljud. En nackdelen med dessa är att de kan vara svåra att ställa in, eftersom det finns en väldans massa mer parametrar att pilla med än på en traditionell stompbox.

Utan att ha provat alla Behringer-pedaler själv (ganska få faktiskt, men läst en del tester och sånt) så verkar det som om man får vad man betalar för, ibland mer, och ibland mindre. Boostern, equalizern och delayet har fått rätt bra kritik t ex, medans en del distboxar tydligen inte är så roliga. Personligen tycker jag ju annars inte att alla Boss-pedaler är speciellt roliga heller. Däremot är dom garanterat av bättre byggkvalitet än Behringer, det är det nog inget tvivel om. Vad är det för pedaler du behöver?

FÖr det första, ursäkta min slarviga läsning... 😲 Gunnars förslag var verkligen inte dumt annars. Har alltid tänkt att aktiva monitorer är bättre än passiva, mindre grejor att hålla reda på liksom. Men det blir sannerligen mycket sladdar!! Annars, om det nu ändå blir aktiva lådor. Alto har en som är ganska nätt i formaten, men med hyfsad kraft som heter Alto MS 12MA. Även deras PS-högtalare (finns i flera olika storlekar) är ok. Har provat någon av Mackies mindre modeller, den funkade bra ihop med prylar typ Pod. Men även den billigaste blir väl aningen utanför eran budget. In-ear-monitorer är inget alternativ?

Hur mycket får det kosta?

Man får väl göra sig någon slags behovsanalys. Vad behöver jag för ljud? Var använder jag prylarna (live, studio, rep)? Hur behöver jag kunna skifta mellan olika ljud? O s v. Själv har jag valt att ha ett Boss GT-8 pedalbord som grundstomme för live-och repning. Antingen kör jag det direkt i PA:t och genom befintliga förstärkare (på många gig finns det ju förstärkare på plats). Vet man att det inte finns förstärkare på plats tar jag med en Peavey Bandit 112 och har kör GT-8:an i slutsteget på den. Det är även den jag använder när vi repar. Ibland i kombination med en extra 1*12"-högtalarlåda. Mycket smidigt. Jag hade säkert kunnat få lite bättre ljud om jag kört med rörtoppar, stora högtalarlådor, rackeffekter och annat, men det hade varit så oerhört mycket bökigare att kånka runt på att det varken är värt pengarna eller slitet. När vi spelar in så använder jag däremot gärna riktiga rörförstärkare. Då slipper man ju bära omkring på dom, och man har lite mer tid på sig att byta ljud. Fast å andra sidan använder vi modelleringsprodukter när vi spelar in också. Ibland är det enklare, och skillnaden i ljudkvalitet på den färdiga produkten är obefintlig. Tror att det är svårt att hitta någon förstärkare under 2000 som låter lika bra som t ex Korg-pedalbordet, och framför allt ingen som är lika flexibel. Men du kan ju prova t ex Vox AD15VT(XL) eller någon Line6 Spider III. Hursomhelst finns det nog ingen anledning att välja något starkare än 15W. När det gäller förstärkare med transistorer i slutsteget (som det gör i samtliga fall här) så är 15W mer än nog för hemmabruk. Och 30W är inte tillräckligt för att repa med i det flesta fall. Då är det bättre att välja kanske 50W eller mer.

Jag tror lite som allansson, om man vet att det är programmerat så hör man att det låter programmerat. Men om man inte vet det är det nog mycket svårare. I mycket musik idag så kvantiserar man, triggar och komprimerar trumspelet så att det lika gärna hade kunnat vara programmerat. Men eftersom folk "vet" att det är en trummis som spelar så tycker man att det låter som en trummis ändå.

Planera in en resa till Liseberg (Liseberg i Göteborg alltså) och köp tonelaben samtidigt 😉 Skämt åsido, det finns ju många bra nya prylar som borde passa din budget. Korg AX3000G säljs för 1995:- på Musikbörsen nu t ex. Någon undrade förresten om Boss ME-20; Den har såvitt jag (i likhet med samtliga Boss ME-burkar) vet ingen förstärkare-eller högtalarsimulering och får väl mer ses som en box med några emulerade stompboxar än en komplett rigg på burk.