bajockolo (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 Nu vet jag inte om jag fattat rÀtt hÀr... C - Ass - G - C Blir Ass alltsÄ en lÄgkromatisk dursupermediant av subdominanten dÄ? Och vad sÀger Roine om saken?
ake Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 Nu vet jag inte om jag fattat rĂ€tt hĂ€r...C - Ass - G - C Blir Ass alltsĂ„ en lĂ„gkromatisk dursupermediant av subdominanten dĂ„? Och vad sĂ€ger Roine om saken? Bara för att krĂ„ngla till det. Ass (Ass C Ess) blir en variant av vĂ€xeldominanten D7 dĂ€r Ass Ă€r b5 C Ă€r 7 och Ess Ă€r b9 LĂ€gg till en 7a f# sĂ„ fĂ„r du tersen i D7 ocksĂ„. đ Ă ke
bajockolo (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 Bara för att krĂ„ngla till det. Ass (Ass C Ess) blir en variant av vĂ€xeldominanten D7 dĂ€r Ass Ă€r b5 C Ă€r 7 och Ess Ă€r b9 LĂ€gg till en 7a f# sĂ„ fĂ„r du tersen i D7 ocksĂ„. đ Ă ke Jo, Ass7 Ă€r ju dĂ„ ett substitut för D7, men det var ju inte riktigt vad jag frĂ„gade...
maart (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 Nu vet jag inte om jag fattat rÀtt hÀr...C - Ass - G - C Blir Ass alltsÄ en lÄgkromatisk dursupermediant av subdominanten dÄ? Och vad sÀger Roine om saken? HÀgglund? Du har ju bara tagit hela frÄgan frÄn en annan trÄd, dÀr du redan frÄgat om det: https://www.studio.se/index.php?showtopic...t&p=1024564 svaret Àr att det beror pÄ i vilket sammanhang man ser det. I en kadens skulle Ab:et vara nÄn form av subdominantmoll. Men allt stÄr ju redan i trÄden du klippte frÄgan ur.
bajockolo (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 HÀgglund? Du har ju bara tagit hela frÄgan frÄn en annan trÄd, dÀr du redan frÄgat om det: https://www.studio.se/index.php?showtopic...t&p=1024564 svaret Àr att det beror pÄ i vilket sammanhang man ser det. I en kadens skulle Ab:et vara nÄn form av subdominantmoll. Men allt stÄr ju redan i trÄden du klippte frÄgan ur. SÄ utomordentligt bra. DÄ skall jag kolla dÀr! Jag Àr HELT ny pÄ detta forum. Det Àr anledningen till att jag gör bort mig pÄ detta sÀtt. Tusen tack. B
bajockolo (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 SÄ utomordentligt bra. DÄ skall jag kolla dÀr! Jag Àr HELT ny pÄ detta forum. Det Àr anledningen till att jag gör bort mig pÄ detta sÀtt. Tusen tack.B NÀ, nu förstÄr jag ingenting, ursÀkta att jag Àr lite korkad. Jag tittar pÄ den ursprungliga trÄden och hittar ingenstans vad Ass i denna kadens, C-Ass-G-C, skulle kallas och om man i kadensen vill se Asset som ett mediantiskt ackord. Personen som beskrev det hela sÄ ingÄende antydde precis som du att asset Àr ett subdominantmollackord. Visst Àr det ju det, men min frÄga, som fortfarande inte har fÄtt nÄgot svar, Àr vad asset heter om man kan beskriva det som ett mediantiskt ackord. Heter det dÄ kanske lÄgkromatisk supermediant av subdominanten? mvh Bajje
bajockolo (oregistrerad) Postat 17 juni 2010 Postat 17 juni 2010 HÀgglund? Du har ju bara tagit hela frÄgan frÄn en annan trÄd, dÀr du redan frÄgat om det: https://www.studio.se/index.php?showtopic...t&p=1024564 svaret Àr att det beror pÄ i vilket sammanhang man ser det. I en kadens skulle Ab:et vara nÄn form av subdominantmoll. Men allt stÄr ju redan i trÄden du klippte frÄgan ur. NÀ, HÀgglund (Alf??) nu blir det nog fel igen, svarade nog pÄ migsjÀlv.. hoppas du hittar svaret. Jag verkar vara för korkad för sÄna hÀrna forum. B
Leon Postat 14 juli 2010 Postat 14 juli 2010 C - Ass - G - C Ass(et) Àr endast ett tritonus-utbyte istÀllet för G, svÄrare Àn sÄ Àr det inte.
maart (oregistrerad) Postat 15 juli 2010 Postat 15 juli 2010 C - Ass - G - C Ass(et) Ă€r endast ett tritonus-utbyte istĂ€llet för G, svĂ„rare Ă€n sĂ„ Ă€r det inte. Nu hĂ€nger jag inte med riktigt pĂ„ vad du menar... jag ifrĂ„gasĂ€tter alltsĂ„ inte för att jag tror du har fel eller tycker du Ă€r en dĂ„lig person utan för att jag vill förstĂ„. En del medlemmar hĂ€r pĂ„ forumet verkar ha svĂ„rt att förstĂ„ skillnaden, dĂ€rav min extrema tydlighet đ I min vĂ€rld Ă€r Ab(7) ett tritonussubstitut till D7, alltsĂ„ en substitutdominant till G. Ăr det det du menar med ett "tritonus-utbyte istĂ€llet för G"? För enligt det jag syftar pĂ„ Ă€r ju Ab snarare ett "tritonus-utbyte istĂ€llet för D", Precis som Ă ke skrev. Fast jag skulle vilja ha med 7:an ocksĂ„ sĂ„ man fĂ„r tersen i tritonussubstitutet.
Leon Postat 16 juli 2010 Postat 16 juli 2010 Nu hĂ€nger jag inte med riktigt pĂ„ vad du menar... jag ifrĂ„gasĂ€tter alltsĂ„ inte för att jag tror du har fel eller tycker du Ă€r en dĂ„lig person utan för att jag vill förstĂ„. En del medlemmar hĂ€r pĂ„ forumet verkar ha svĂ„rt att förstĂ„ skillnaden, dĂ€rav min extrema tydlighet đ I min vĂ€rld Ă€r Ab(7) ett tritonussubstitut till D7, alltsĂ„ en substitutdominant till G. Ăr det det du menar med ett "tritonus-utbyte istĂ€llet för G"? För enligt det jag syftar pĂ„ Ă€r ju Ab snarare ett "tritonus-utbyte istĂ€llet för D", Precis som Ă ke skrev. Fast jag skulle vilja ha med 7:an ocksĂ„ sĂ„ man fĂ„r tersen i tritonussubstitutet. Det var en diplomatisk formulering đ *skratt* ditt exempel Ă€r vĂ€ldigt vanligt i blues/jazz etc att anvĂ€nda tritonus ackordet Dominantensdominant alltsĂ„ G (dom i c) Ab (tritonus till D) klart man kan anvĂ€nda en sjua om man kĂ€nner för det...skillnaden ligger i vilken analysform du anvĂ€nder pop eller trad.harm lĂ€ra. Varför har du snöat in pĂ„ detta?
maart (oregistrerad) Postat 16 juli 2010 Postat 16 juli 2010 Det var en diplomatisk formulering đ *skratt* ditt exempel Ă€r vĂ€ldigt vanligt i blues/jazz etc att anvĂ€nda tritonus ackordet Dominantensdominant alltsĂ„ G (dom i c) Ab (tritonus till D) klart man kan anvĂ€nda en sjua om man kĂ€nner för det...skillnaden ligger i vilken analysform du anvĂ€nder pop eller trad.harm lĂ€ra. Varför har du snöat in pĂ„ detta? Vi menade alltsĂ„ samma sak dĂ„..? đ jag tror det Ă€r bajockolo som snöat in, snodde en avancerad formulering frĂ„n den andra trĂ„den och försökte verka kunnig. jag försökte bara reda ut begreppen lite... Att jag frĂ„gade om ditt inlĂ€gg var för att jag inte var riktigt sĂ€ker pĂ„ hur du menade och inte fick det att stĂ€mma riktigt med vad jag lĂ€rt mig. TĂ€nkte att jag kunde lĂ€ra mig nĂ„t nytt men det verkar som sagt som vi menade samma sak
Leon Postat 17 juli 2010 Postat 17 juli 2010 Finns sÀkerligen de som kan finna namn som "supermedianter" etc pÄ denna kadens. Men som sagt Potatis PotÀter
euripyd (oregistrerad) Postat 20 juli 2010 Postat 20 juli 2010 (redigerat) Nu vet jag inte om jag fattat rĂ€tt hĂ€r... C - Ass - G - C Blir Ass alltsĂ„ en lĂ„gkromatisk dursupermediant av subdominanten dĂ„? Och vad sĂ€ger Roine om saken? Jag vet inte vad Roine sĂ€ger (kanske han Ă€r pĂ„ forumet, vi fĂ„r se...) Jag kan sĂ€ga att det instĂ€mmer helt. Mediantik Ă€r ett oerhört viktigt system inom tonalstruktur (bland andra sĂ„ som diatonik, dominantik, kromatik, modulation). Mediantik Ă€r helt beroende av lyssnarens uppfattning om "harmoniskt gĂ„ng". Ditt förklaring Ă€r 100% korrekt. "super" kan man undvika, sĂ„ blir det >MS Jag skulle bara uppmuntra alla som skriver musik (sĂ€rskild pop musik) att UNDERSĂKA mediantens krafter! Det Ă€r ett logiskt system som ger mycket. Din musik kan lĂ„ta mer intressant och spĂ€nnande! Redigerat 1 augusti 2010 av euripyd
euripyd (oregistrerad) Postat 20 juli 2010 Postat 20 juli 2010 (redigerat) Jag vet inte vad Roine sĂ€ger (kanske han Ă€r pĂ„ forumet, vi fĂ„r se...) Jag vill bara pĂ„peka att jag inte vill sĂ€ga nĂ„gonting dĂ„ligt om Roines Harmonibok. Vill bara sĂ€ga att jag inte hĂ„ller med dess konsistens. Det lĂ„ter som att det Ă€r en politisk frĂ„ga. đ de som undrar mer, kan jag posta mer förklaringar i form av notex. Cheers! Redigerat 20 juli 2010 av euripyd
maart (oregistrerad) Postat 23 juli 2010 Postat 23 juli 2010 AF, hur mÄnga anvÀndarkonton ska du ha egentligen, och hur mÄnga trÄdar ska du sura ner med dessa? jag tycker att du blev tufft bemött hÀr mÄnga gÄnger och det Àr inte okej. Men att hÄlla pÄ sÄhÀr... Àr det vÀrt det?
ake Postat 23 juli 2010 Postat 23 juli 2010 Vill bara sÀga att jag inte hÄller med dess konsistens. Man mÄste koka den lÀnge sÄ att den blir mjuk och gÄr att fÄ ner. .
Kaoskompositor Postat 26 juli 2010 Postat 26 juli 2010 Detta Àr sjÀlvklart en vÀldigt subjektiv Äsikt: I min vÀrld Àr Ab i kadensen C - Ab - G - C alltid ett substitut till vÀxeldominaten D7. Detta helt enkelt eftersom Ab uppfattas som dominantisk till G. Det har en upplösande effekt. Att prata om funktioner i mediantik Àr för mig meningslöst, eftersom mediantik för mig saknar funktioner. Funktioner handlar om hur vissa ackord förhÄller sig till andra, nÄgot som inte Àr sÄ uppenbart i mediantik som Àr mer "flytande". Observera att det gÀller om det Àr lÀngre partier med mÄnga mediantiska ackord, förhÄllningarna faller dÄ sönder.
maart (oregistrerad) Postat 27 juli 2010 Postat 27 juli 2010 [...] Att prata om funktioner i mediantik Àr för mig meningslöst, eftersom mediantik för mig saknar funktioner. Funktioner handlar om hur vissa ackord förhÄller sig till andra, nÄgot som inte Àr sÄ uppenbart i mediantik som Àr mer "flytande". Observera att det gÀller om det Àr lÀngre partier med mÄnga mediantiska ackord, förhÄllningarna faller dÄ sönder. Mycket bra sagt, jag hÄller med! teorin Àr bara en hjÀlp (i det hÀr fallet för att kanske hitta nya vÀgar att harmonisera?) men det viktiga Àr ju ÀndÄ hur det lÄter.
hocce Postat 31 juli 2010 Postat 31 juli 2010 (redigerat) Teorin tycker jag funkar som en "aha" för mig. Grejer som man hör lÄter rÀtt, men inte har en aning om vad det Àr - fÄr man reda pÄ genom teorin och fÄr större förstÄelse kring musik. Men det gÄr ju att göra musik och inte veta ett skvatt om teori. Det Àr det bÀsta egentligen. DÄ Àr man inte bunden eller rÀdd för att göra "fel"... Trots allt Àr det ingen företagsekonomi vi sysslar med, det Àr vÀlljudande svÀngningar i luft det handlar om. Vad som Àr snyggt ligger ju i var och ens öra, och sÄledes borde det inte finnas nÄgra rÀtt eller fel. Redigerat 31 juli 2010 av hocce
Kaoskompositor Postat 31 juli 2010 Postat 31 juli 2010 Mollsubdominantparallell? Jag tror inte man i första hand skall försöka placera ackordet utifrĂ„n vilka toner som Ă€r med, utan hur ackordet faktiskt uppfattas. Det beror helt klart pĂ„ sammanhanget. I just ovanstĂ„ende kadens Ă€r Ab-treklangen helt klart en vĂ€xeldominant till C. Tonen som stĂ€ller till det Ă€r ju Ab, hade den varit A sĂ„ hade det ju inte varit nĂ„gon tvekan om att det handlade om en vĂ€xeldominant utan grundton. Men att man byter till Ab betyder ju inte att ackordet blir mindre dominantiskt, snarare tvĂ€rt om. Ab till G Ă€r ju ett halvt tonsteg och dominanter vill upplösas sĂ„ kort som möjligt till sin "tonika". Ju nĂ€rmare tonikatoner man Ă€r utan att vara pĂ„ just tonikatoner, ju mer laddat och dominantiskt blir det. Kanske dĂ€rför den sĂ€nkta 9an blev till. För att skapa mer laddning. Kvint Ă€r annars sĂ€llan med i dominantiska ackord iaf i romantisk musik, den har inte mycket laddning. Men en sĂ€nkt kvint har mer laddning. Ăn en gĂ„ng beror det pĂ„ sammanhang, en nedĂ„tgĂ„ende kromatisk treklangssekvens förlorar ju helt klart sin dominantiska verkan, Ă€ven om det lĂ„ter fullt naturligt.
Kaoskompositor Postat 31 juli 2010 Postat 31 juli 2010 Min Äsikt om musikteori: Musikteori Àr det bÀsta stödet man kan ha nÀr man skapar musik. Det Àr inte en regel pÄ nÄgot sÀtt, men ett skyddsnÀt, eller flytvÀst om man sÄ vill. Ju bÀttre flytvÀst, ju lÀngre ut pÄ djupt vatten kan man ta sig utan att drunkna. Faller stycket sönder, sÄ kan musikteori helt klart hjÀlpa till att laga problemen. Men musikteori har klara brister man bör vara medveten om. Den Àr i första hand grundad pÄ wienerklassisk musik. SjÀlv föredrar jag att anvÀnda Àldre praxis frÄn renÀssans och barock. AlltsÄ jag föredrar att lÄta stÀmföring styra harmonik (funktioner), inte tvÀrt om. Ackorden Àr alltsÄ sekundÀra, de blir som de blir. NÀr man skriver för orkester, och i synnerhet för kör, blir detta enligt mig oftast mycket snyggare och mycket mer lÀttsjunget. NÀr man har hÄllit pÄ med det en del sÄ kommer Àven fÀrgningar av sig sjÀlv i stÀmmor. Man kan alltsÄ sluta bry sig om harmonik helt. Kortfattat: Funktionsanalys (som denna trÄd egentligen handlar om): Ett suverÀnt hjÀlpmedel medan man lÀr sig. -HÀmmande i lÀngden.
Kaoskompositor Postat 31 juli 2010 Postat 31 juli 2010 Mycket bra sagt, jag hĂ„ller med! teorin Ă€r bara en hjĂ€lp (i det hĂ€r fallet för att kanske hitta nya vĂ€gar att harmonisera?) men det viktiga Ă€r ju Ă€ndĂ„ hur det lĂ„ter. Tackar đ Beror mycket pĂ„ hur lĂ„ngt man har kommit i sin harmoniseringsutvecklig. Bra om man mest har gjort 3-ackordslĂ„tar innan. Men i lĂ€ngden sĂ„ Ă€r Ă€ven musikteorin ganska hĂ€mmad och smal pĂ„ hur mycket man kan utveckla harmonier. DĂ„ fĂ„r man börja gĂ„ pĂ„ gehör igen.
Leon Postat 31 juli 2010 Postat 31 juli 2010 (redigerat) Tackar đ Beror mycket pĂ„ hur lĂ„ngt man har kommit i sin harmoniseringsutvecklig. Bra om man mest har gjort 3-ackordslĂ„tar innan. Men i lĂ€ngden sĂ„ Ă€r Ă€ven musikteorin ganska hĂ€mmad och smal pĂ„ hur mycket man kan utveckla harmonier. DĂ„ fĂ„r man börja gĂ„ pĂ„ gehör igen. Musikteori Ă€r ju ett sĂ€tt att förklara abstrakta ljudförhĂ„llanden, sĂ„ att det skulle vara hĂ€mmande och detta resonemang om att "istĂ€llet gĂ„ pĂ„ gehör" faller ganska platt. Ibland kan det vara förlösande att komponera/producera inom givna ramar (tonart etc) och i andra fall inte. Du kan göra ex en melodi och variera/utveckla den oĂ€ndligt samtidigt som det finns möjlighet att analysera stycket. sĂ„ hur nu detta skulle vara smalt och hĂ€mmande Ă€r nog endast för dem som missuppfattat poĂ€ngen med möjlighet till förklaring dvs musikteori. VĂ€sterlĂ€ndskmusik bygger pĂ„ ackord (T, S, D) och melodistĂ€mmor samt ett tolvtonssytem, att detta sedan kan sammansĂ€ttas i vanligare strukturer Ă€r inte sĂ„ konstigt Ă€nnu mindre att det sedan Ă€r möjligt med en funktionasanalys. Funktionsanalys: analyser görs i efterhand...svĂ„rare Ă€n sĂ„ Ă€r det inte. Redigerat 31 juli 2010 av Leon
euripyd (oregistrerad) Postat 1 augusti 2010 Postat 1 augusti 2010 (redigerat) AF, hur mĂ„nga anvĂ€ndarkonton ska du ha egentligen, och hur mĂ„nga trĂ„.. Var det till mig? Jag hĂ„ller med de flesta hĂ€r... đ Absolut, allt kĂ€nns relativt och man bör anvĂ€nda sina örön! Inre örön jag menar.. I min vĂ€rld Ă€r Ab i kadensen C - Ab - G - C alltid ett substitut till vĂ€xeldominaten D7 Det hĂ„ller jag inte med. Man kan inte kalla nĂ„gonting som "nĂ„gonting som saknar sina grunder". I det hĂ€r fallet D9 som du sĂ€ger att det Ă€r, saknar BĂ DE grundtonen (d) och ledtonen (f#). Ledtonen Ă€r alltid tonen som gĂ„r underifrĂ„n uppĂ„t. Ăver tonen heter "supertonen". PĂ„ samma sĂ€tt kan du kalla d-moll ackord i C-dur skalan som dominant G9 utan grundtonen och ledtonen. Men det du har rĂ€tt i Ă€r definitivt en kraft som finns mellan Ab och G i form av en rörelse: subdominant-dominant HĂ€lsningar Redigerat 1 augusti 2010 av euripyd
Kaoskompositor Postat 1 augusti 2010 Postat 1 augusti 2010 Du kan göra ex en melodi och variera/utveckla den oĂ€ndligt samtidigt som det finns möjlighet att analysera stycket. Det Ă€r inte sant. Det finns mĂ„nga kĂ€nda musikstycken som inte kan analyseras med funktionsanalys. LikasĂ„ ett flertal som mĂ„nga musikvetare har analyserat, men inte kunnat enas om. Jag tror det finns mĂ„nga Ă€ven pĂ„ detta forum som kan mycket musikteori, men Ă€ndĂ„ kan vi inte enas om vilken funktion treklangen Ab har i C-durs tonart. Den tid man sitter och grubblar och diskuterar över det kan man istĂ€llet anvĂ€nda till att skriva. SĂ„ visst kan funktionsanalys/musikteori vara hĂ€mmande đ
Kaoskompositor Postat 1 augusti 2010 Postat 1 augusti 2010 (redigerat) Det hĂ„ller jag inte med. Man kan inte kalla nĂ„gonting som "nĂ„gonting som saknar sina grunder". I det hĂ€r fallet D9 som du sĂ€ger att det Ă€r, saknar BĂ DE grundtonen (d) och ledtonen (f#). Ledtonen Ă€r alltid tonen som gĂ„r underifrĂ„n uppĂ„t. Ăver tonen heter "supertonen". PĂ„ samma sĂ€tt kan du kalla d-moll ackord i C-dur skalan som dominant G9 utan grundtonen och ledtonen. Men det du har rĂ€tt i Ă€r definitivt en kraft som finns mellan Ab och G i form av en rörelse: subdominant-dominant HĂ€lsningar Jag förstĂ„r inte riktigt vad du menar med "nĂ„gonting som saknar sina grunder". Det Ă€r Ă€ndĂ„ praxis i normal funktionsanalys att kalla en dominant för dominant Ă€ven om den saknar grundton. D7 (funktionen) utan grundton Ă€r vĂ€ldigt vanlig. I vissa fall kompleteras med lilla 9an för att fĂ„ ett regelrĂ€tt dim-ackord. I andra fall inte. Jag hĂ„ller med om att avsaknaden av ters dock stĂ€ller till lite bekymmer. Men det uppvĂ€gs av de tydliga förhĂ„llningarna i en sĂ€nkt kvint, liten septima och liten nona. visst kan man döpa ackordet till nĂ„got helt annat om sĂ„ önskas, men i funktionsanalys sĂ„ bör man Ă€ndĂ„ hĂ„lla sig till vad ackordet fyller för funktion, alltsĂ„ hur ackordet förhĂ„ller sig till sina kringvarande ackord. Under min musikteoriutbildning togs just detta ackord upp, dĂ„ fick vi veta att just Ass Ă€r en utbytesdominat till D. Det hade ett namn som jag tyvĂ€rr inte minns. Men förklaringen har bĂ„de jag gett och folk innan mig hĂ€r. Men det spelar ingen roll, jag har sagt mitt i denna debatt. Folk Ă€r fria att kalla ackordet vad de vill, det kommer klinga precis pĂ„ samma sĂ€tt iaf. EDIT: En ren molltreklang kan aldrig vara dominantisk. Redigerat 1 augusti 2010 av Kaoskompositor
euripyd (oregistrerad) Postat 1 augusti 2010 Postat 1 augusti 2010 (redigerat) Jag förstĂ„r inte riktigt vad du menar med "nĂ„gonting som saknar sina grunder". Det Ă€r Ă€ndĂ„ praxis i normal funktionsanalys att kalla en dominant för dominant Ă€ven om den saknar grundton. D7 (funktionen) utan grundton Ă€r vĂ€ldigt vanlig. Du förstĂ„r inte vad jag menar, ditt dominantackord saknar ocksĂ„ LEDTONEN (f#), för att det skulle kunna kallas som dominant. Ditt DD-9-5 i C-dur saknar huvudpunkten - ledtonen f#. Utan ledtonen kan det inte kallas som dominant till G. đ Det du kallar VĂXELDOMINANTEN Ă€r faktiskt en sk. tysk vĂ€xeldominant Ab-C-Eb-F# (i just denna form av 6/5 - kvintsextackord) - men du mĂ„ste absolut ha f# i ackordet. HĂ€r kommer: a) dominantens dominant 7; b.) tysk vĂ€xeldominanten och c) tonikas lĂ„ga dursubmediant HĂ€lsningar Redigerat 1 augusti 2010 av euripyd
Valfrid Postat 1 augusti 2010 Postat 1 augusti 2010 EDIT: En ren molltreklang kan aldrig vara dominantisk. JodĂ„, det finns mĂ„nga exempel pĂ„ det genom musikhistorien â i synnerhet hos Ravel: pianokonserten i G, andra satsen eller i Menuet antique... Vissa anser till och med att den dominatiska verkan kan verka starkare dĂ„ tonarten Ă€r moll, och man vill till tonikavarianten. Att molltreklangen aldrig kan vara dominatisk lĂ€rs förvisso ut, eftersom det stĂ€mmer i 99 av de hundra fallen. DĂ„ blir det enklare "att göra rĂ€tt" för exempelvis estetstudenterna. đ
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in hÀr.