Jump to content
Annons

Jazzteori vs Musikteori


TheQuo

Recommended Posts

Jag ska söka till Piteå musikhögskola (Rockmusiker & Studiomusiker linjen) till våren och tänkte bättra på min teori tills dess. Min fråga är om jazzteori och musikteori är samma sak? Jag har precis fått tag i en kopia av Jazz Theory book av Mark Levine som sägs vara mycket bra men är den bra för mig som inte spelar så mycket jazz utan mest Rock, Funk, Pop m.m.?

Redigerat av TheQuo
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
Jag ska söka till Piteå musikhögskola (Rockmusiker & Studiomusiker linjen) till våren och tänkte bättra på min teori tills dess. Min fråga är om jazzteori och musikteori är samma sak? Jag har precis fått tag i en kopia av Jazz Theory book av Mark Levine som sägs vara mycket bra men är den bra för mig som inte spelar så mycket jazz utan mest Rock, Funk, Pop m.m.?

Jag vet inte vad som behövs för intagning man jazzteori är säkert bra att kunna.

De stilar du nämner har väl inte lika mycket "teori" utan använder ofta en friare kombination av ackord.

Funk ex använder ofta "jazzackord" men på ett annat sätt än vanligt i jazz.

Åke

Link to comment
Dela på andra sajter

Mark Levines bok är väldigt bra om man är intresserad av jazzmusik men om du bara ämnar lära dig allmän musikteori är det nog en betydligt krångligare väg. Den innehåller mycket exempel från jazzmusiken och utgår helt från jazzmusiken så det kan hända att den inte hjälper dig lika mycket som en bok om allmän musikteori. Dessutom är en del av den (för mig åtminstone 😆 ) ganska svår och avancerad jazzteori, vilket ju är bra om det är det du är intresserad av men inom rockmusiken behöver du knappast ha lika stor koll över olika "modes of melodic minor scales" etc.

Om den verkar krånglig eller inte ger dig det du vill så kan du ju surfa på www.musictheory.net eller www.teoria.com som är gratis och ger dig bra kunskap och övning om musikteori

Link to comment
Dela på andra sajter

Om du inte kan så mycket teori så rekommenderar iallafall jag att du läser in dig lite på traditionell

teori (musik- och harmonilära). Typ funktionsanalys, fyrstämmig sats m.m.

Det finns många bra böcker för det. Jazzteorin skiljer sig egentligen inte från traditionell musikteori (förutom att

man använder steganalys istället för funktionsanalys), men det finns en del olika tekniker som inte används särskilt mycket

utanför jazzen, typ blockharmonik och liknande.

Men om du vill komma i form inför intagningsproven så tycker jag du ska satsa på både funktions- och steganalys och mycket gehörsträning.

Funktionsanalysen visar vilka funktioner olika ackord har (tonika, subdominant, dominant, tonikaparallell osv.), medan steganalys visar

var i skalan ackordet ligger (I, IV, V). Sedan finns det en massa tecken för att visa om det är färgade klanger, tillfälliga utvikningar från

tonarten osv. Läs mycket sånt så får du med dig det mesta som du behöver.

Om du vill kan du ju kolla med nån folkhöskola eller direkt med högskolan om du kan få ett prov-prov ( de brukar skicka ut såna till

folkhögskolorna månaderna innan sökningarna.) Så att du inte slösar bort tiden med att öva på fel grejer. Spelar ju inte så stor roll om

du är dyngvass på att skriva blockackord om du inte känner igen en tonika i notskrift.

Musictheory-sajten som concealed tipsade om är riktigt bra. En del av mina teorielever använder den... Oftast de som lär sig snabbast.

Redigerat av Tophe
Link to comment
Dela på andra sajter

Om du inte kan så mycket teori så rekommenderar iallafall jag att du läser in dig lite på traditionell

teori (musik- och harmonilära). Typ funktionsanalys, fyrstämmig sats m.m.

Det finns många bra böcker för det. Jazzteorin skiljer sig egentligen inte från traditionell musikteori (förutom att

man använder steganalys istället för funktionsanalys), men det finns en del olika tekniker som inte används särskilt mycket

utanför jazzen, typ blockharmonik och liknande.

Men om du vill komma i form inför intagningsproven så tycker jag du ska satsa på både funktions- och steganalys och mycket gehörsträning.

Funktionsanalysen visar vilka funktioner olika ackord har (tonika, subdominant, dominant, tonikaparallell osv.), medan steganalys visar

var i skalan ackordet ligger (I, IV, V). Sedan finns det en massa tecken för att visa om det är färgade klanger, tillfälliga utvikningar från

tonarten osv. Läs mycket sånt så får du med dig det mesta som du behöver.

Om du vill kan du ju kolla med nån folkhöskola eller direkt med högskolan om du kan få ett prov-prov ( de brukar skicka ut såna till

folkhögskolorna månaderna innan sökningarna.) Så att du inte slösar bort tiden med att öva på fel grejer. Spelar ju inte så stor roll om

du är dyngvass på att skriva blockackord om du inte känner igen en tonika i notskrift.

Musictheory-sajten som concealed tipsade om är riktigt bra. En del av mina teorielever använder den... Oftast de som lär sig snabbast.

Jag har också hört att man bör ha pluggat in sig på satslära innan man söker. Vad innebär satslära?

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag ska söka till Piteå musikhögskola (Rockmusiker & Studiomusiker linjen) till våren och tänkte bättra på min teori tills dess. Min fråga är om jazzteori och musikteori är samma sak? Jag har precis fått tag i en kopia av Jazz Theory book av Mark Levine som sägs vara mycket bra men är den bra för mig som inte spelar så mycket jazz utan mest Rock, Funk, Pop m.m.?

Det vi kallar den klassiska musikteorin kommer mycket ifrån den gregorianska kyrkans, och senare medeltida kyrkan och akademismens utveckling av grekernas gamla idéer. Den är, eller åtminstone var riktigt fast och rigid. Sen invaderades nordamerika, och afrikanska slavar skeppades av b.a. spanjorer och portugiser till nordamerika och smältdegeln av massor av kulturer skapades. Afrikanernas generella kultur är mer känsla, filosofi och religion än vetenskap och tänkarskalle. De sjöng "blå" toner, de använde sig av ickelinjära rytmer och deras grammatik fungerade på helt "fel" sätt än den ortodoxa europeiska vetenskapen sållat ut som "den enda möjliga vägen", men ändå leverade den afrikanska influensen ett kommunikationsmässigt "komplett" språk av känslor och budskap till en mottagare. Så nu vart de europeiska gubbarna i långa skägg och långa rockar livrädda, för nu var kyrkans tolkning av Guds ordning på jorden på frågasatt 🙂

Sen dess så har blues, senare jazz, r&b, rock osv utvecklats lite som den provocerande och enerverande lillebrorsan till den traditionella fromma musiken. Musikteorin har försökt förklara även de nyare, afrikanska, influensernas inre logik och slå ihop dem med den europeiska "evolutionära" musikförståelsen, genom att utvidga kyrkans musikteori, men det har inte gått hela vägen. Så jazzteori kan än idag sägas vara lite annorlunda. Ett Sus4 ackord inom kyrkan har en solklar sats- och funktionsmässig upplösning; det är en bi-sats. Men de afrikanska influenserna visar oss att sus4 ackord är lika mycket ett självständigt ackord, och inte bara en suspenderad/prolongerad upplösning. Så inom jazz är sus4 mera ett självständigt ackord och i jazz används som regel dorisk skala istället för ren moll. Jazz klassiker som Aebersolds "Maiden voyage", "little sunflower" och "Impressions" är framstående exempel av hur det doriska sus4 ackordet har kommit att användas i afro-amerikansk musik.

Jag har själv läst och snappat upp det här på egen hand, gradvis och med tiden. Men uppslagsverk har ibland en ganska bra startpunkt för att börja förstå och hitta förekomster på betydelsefulla namn och referenser till annan bra litteratur. Sohlmans musiklexicon, Groves givetvis. Jag önskar jag kunde ge en lista på bra böcker, men jag kan inte det.

Jag har också hört att man bör ha pluggat in sig på satslära innan man söker. Vad innebär satslära?

Satslära, är samma sak i nästan alla kommunikationsformer - i musik som i verbalt språk. Det är ungefär som grammatik, meningsuppbyggnad. Det bygger på idén att av alla varianter av tillvägagångssätt som provats ut så ger "detta" det bästa, eller åtminstone det mest följdriktiga resultatet för en avskild del. Det är musikteorins sätt att försöka förklara logiken i vad vi människor gör och uppfattar i längre stycken. Satslära är .. hm ... det är de meningar och delar man bygger upp av funktionslärans idéer. Bokstäver formar ord, ord formar meningar, meningar formar stycken. Satsläran är läran om meningar och stycken. Introduktioner, kadenser, modulationer, variationer, bearbetning, är vanliga begrepp. Till satsläran hör också hur man arrangerar toner i förhållande till varandra för att forma dessa satsbildningar. 2, 3- och 4-stämmig sats är säkert begrepp många hört 🙂

Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

Ingelfs böcker är också bra.

Åke

Tycker du verkligen det? Jag har dom liggande nånstans och tycker fortfarande att dom är både opedagogiska och onödigt krångliga när jag bläddrar i dom efter att ha läst (och förstått) i princip all jazzteori som kan läsas på musikhögskolan.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ingelfs böcker är också bra.

Åke

Tycker du verkligen det? Jag har dom liggande nånstans och tycker fortfarande att dom är både opedagogiska och onödigt krångliga när jag bläddrar i dom efter att ha läst (och förstått) i princip all jazzteori som kan läsas på musikhögskolan.

Ja. Visharmonisering ex tycker jag är en mycket pedagogisk framställning av traditionell harmonilära. Jazzböckerna har jag inte läst så mycket i så det är möjligt att det är som du säger.

Åke

Link to comment
Dela på andra sajter

Satslära handlar om flerstämmighet.

Alltså hur stämmorna förhåller sig till varandra, när du har mer än en stämma (bara en melodi).

Sikta på att lära dig skriva fyrstämmig sats över vanlig visharmonik (alltså typ D-G-A7-D).

Gör detta samtidigt som du läser funktionsanalys. Då får du in kunskapen åt båda håll, båda att analysera redan skriven musik

och att själv skriva utifrån givna ramar.

Det du ska lära dig att kontrollera är språng i stämmorna, parallella rörelser (parallella kvinter och oktaver är ajabaja!), vilka toner som

går bra att dubblera, avstånd mellan stämmorna.. och lite annat tjafs.

Kan inte direkt komma på någon riktigt bra bok som tar upp detta på ett riktigt pedagogiskt sätt från grunden...

Sten Ingelfs bok Lär av Mästarna tycker jag idag är en bra bok, men jag upplevde den ganska svår när jag själv

var nybörjare. Inte helt lysande pedagogisk. Hans bok om visharmonisering verkar ju faktiskt intressant (http://www.stingmusik.se/bookinfo.asp#3).

Det bästa materialet jag använt är skrivet av Conny Arvidsson i Tranås. Du kan ju försöka få tag på

honom och köpa hans två böcker. Han jobbade på kulturskolan, musikgymnasiet och folkhögskolan där. Det var nästan tio år sedan

jag var i Tranås, så jag vet inte om han finns kvar dock. Kan du allt de böckerna tar upp, så klarar du teoriprovet till musikhögskolan.

Men som sagt... satsa hårt på funktionsanalys, satslära (4-stämmig sats) och att plita ner låtar i noter på gehör.

När du kommit igång med det kan du köra lite harmonisering också. Alltså vilka ackord som passar till en melodi... Det brukar

vara med på intagningsproven också.

Min fru fick en kanonbra bok om steganalys och jazzharmonik. Ska leta reda på den och se vad den hette.

Den var väldigt enkel att förstå.

Redigerat av Tophe
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag skulle villja påstå att det behövs inte alls. Det viktiga är vad just du vill göra. För att söka behöver du kunna lite av detta men huvudsaken är du och ditt instrument.

Jag vet inte inte så mycket om Piteå annat än att många briljanta personer som jag har spelat med kommer därifrån.

Du måste fråga dig. Vill jag bli en stor konstmusiker, Vill jag bli en rock eller populärmusiker eller en musiklärare.

Alla tre är fantastiska mål.

Alla tre kräver att du är bra på ett instrument och har överseende med resten för att det lär du dig på skolan.

Tror dock att kraven är högre om du vill bli lärare.

Kunde själv ingen satslära när jag första gången sökte som musiklärare. Jag hade ingen chans dock kom jag in på musikhögskolan som instrumentalist efter att ha plugat Modus Vetus och satslära lite så där på sidan senare.

Tror dock inte att gehör och satslära är allt. Är du bra så kommer du in i alla fall.

Att få lära sig allt det där även om det är grundlägande enligt planen är en stor bonus men om jag ser tillbaka var det tämligen ointresant för att jag tänker inte på det sättet.

Många nya jazzmusiker tänker på det sättet att dom måste kunna analysera och få ut en massa skalor. Det är säkert bra men vad hände med kärleken och musiken.

Jag är inte anti teori men det mesta är på en låg nivå om man går på musikhögskola och ganska förlegat.

Jag tror på dig och om det är rock så önskar jag allt gott!

Link to comment
Dela på andra sajter

Håller med de sista två skribenterna.

Bland det första jag brukar säga till mina teoristudenter är att teori egentligen bara är blaj.

Det har absolut noll egenvärde. Men det hjälper dig definitivt som musiker ha ha en bra teoretisk kunskap.

Det finns ju även en något inskränkt attityd bland många musiker att teorikunskaper bara förstör

Det kan de göra, innan man är tillräckligt bra på det och om man gör misstaget och tror att musik har regler.

Musik har lika lite regler som språket... Du kan skapa helt fritt. Men det finns trots allt en del standardlösningar

som gör att folk förstår vad du menar.

Om du vill komma in på musikhögskolan tycker jag du ska satsa på att ha en bred kunskap.

Du har du mycket större chans att komma in. Jag har suttit i jury på musikhögskolan ett par gånger (otroligt lärorikt

och helt galet inspirerande... sjukt vad mycket bra musiker det finns.) och det som slagit mig är att det oftast

är de som får hyfsat bra poäng på alla prov som kommer in. Det är inte alltid de som spelar bäst.

När jag själv sökte på klassisk gitarr var de flera gitarrister som spelade skjortan av mig, men jag nöp deras

plats ändå, eftersom de sumpade andra prov.

Jag vet ju inte riktigt vad just den utbildningen du vill söka kräver, men studiomusiker svallrar ju om att det är

bra att kunna en del teori. Kanske inte skriva fyrstämmig sats, men harmonisering, improvisation i olika stilar och

spela avista (direkt från noter).

Kunskap skadar ju inte... Men som sagt - är du en vass musiker spelar teorin mindre roll, och om du är vass på teori

men spelar som en kratta så spelar teorin ingen roll alls.

Redigerat av Tophe
Link to comment
Dela på andra sajter

Det är bara att begära gamla intagningsprov dem brukar man kunna få ut, se bara till att skicka frågan till rätt person (har inte koll på vem som har hand om antagningen för dom proven, då jag inte går på skolan mer).

Jag skrev bara intagningsproven till ljudingenjör ett gäng gånger och de första gångerna var det riktigt krångligt med mycket gehör, fyrstämmig sats, skriva stämmor, ackordsanalys, etc

Skrev även provet för första musikteorikursen (provet motsvarar antagningen för musiklärarna etc) vilket var riktigt svårt, indelat i 3 delar satslära, musiklära och gehör och där gällde samma saker som ovan: Du ska ha riktigt bra gehör då det i gehörsbiten är 4 - 6 stycken stycken om kanske 16 till 24 takter med klaviatur, flöjt, stråkar, blås där vissa partier för de olika instrumenten är borttagna och du ska skriva ut noterna med korrekt notation (givetsvis rätt toner, notvärde också etc). Vilket jag tyckte var hyffsat svårt trots att jag anser mig ha ett gott gitarr/spel-gehör. Sedan var det ju fyrstämmig sats, ackordsanalys, satslära, harmonisering etc.

Nu vet jag inte om det är samma prov på rock/studiomusiker linjen, men de tar väl bara in 1 - 2 personer på samma instrument. eller kanske 2 "grupper" om dom kör "gamla" studiomusikerlinjen paralellt med rockmusiker, men har ej någon koll någe mer. Men som sagt är du grymmast på ditt instrument så är det ju alltid en fördel, men det är grym konkurrens.

Glömde bort att säga att jag fick kika på en studiomusikerintagning i Piteå för ett gäng år sen (gick på gymnasiet). Man skulle lira ett par låtar med band, nån låt själv, och ett avista prov med typ 5- 10 min förberedelse, samt att det åtminstone på sång var nån improvisationsdel.

Får du inte tag på några prov så kan jag höra med polarn som läser rockmusiker/studiomusiker just nu om inte han kan fixa några, skicka PM eller mail.

Redigerat av xzenom
Link to comment
Dela på andra sajter

Är du en briliant musiker så antar de dig oavsett teoretiska kunskaper! 😛 Kör hårt o rocka i vind!

Jazz o popharmonik är en bra bok! 🙂

Men det mesta lär du dig av att spela med andra! Lycka till!

Tyvärr om man söker på studiomusiker måste man klara teori annars går man inte vidare till första spelprovet 😛

Link to comment
Dela på andra sajter

Tyvärr tycker jag man måste vara på det klara att det räcker inte med talang för att komma in. Att vara skolad är A och O för att lyckas ge ifrån sig ett bra provresultat. Eftersom, man kan ha enormt bra gehör, men vet man inte vad tonernas intervall kallas på formellt språk, eller vilken funktion de har i förhållande till andra givna toner, rent formellt, eller vad den relationen kallas på akademiskt språk ... då styper man, eftersom de som granskar proven inte känner igen talang - de räknar mest antal rätta svar; protokollmässigt. Så skolning krävs, för att ens känna igen de akademiska modeller och system som högskolan provar en på. Talang och praktisk erfarenhet räcker inte. I den akademiska världen kan man faktiskt alstra ett utmärkt resultat genom att helt enkelt känna till systemet, men utan att ha stor musikalisk talang. BB King skulle inte ha stor chans att komma in på högskolan t.ex. Spontant känns det ganska tragiskt när man tänker på det, men den akademiska världen är lite som den är, och är inte alltid motiverad av sann praktisk effektivitet.

Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...