Limiter på mix innan jag lägger på vocals?

[Baztard]

Jag har lite problem med att få samma ljudvolym på alla grejer jag gör, är ganska ivrig med att få mina vocals på så fort jag mixat något klart (det är ju så kul att få en låt färdig) 🙂 
Kollade nyss igenom gamla projekt och märkte att jag hade alla möjliga grejer på mastern (innan jag gjorde en wave av mixen utan vocals).
Jag misstänker att det är där jag har gjort fel, men vet inte om det stämmer.

Jag har ofta en limiter på mastern när jag mixar (utan vocals). Sen gör jag en wave av det instrumentala, importerar det sedan i ett nytt projekt som jag sedan börjar lägga mina vocals på. Men jag misstänker att limitern inte ska vara där vid själva mixen, utan ska läggas på när jag har lagt mina vocals ovanpå det instrumentala. Stämmer det? 

[Valle]

Asså …

Ditt (sign. Baztard) tillvägagångssätt upplever jag en aning mer komplicerat än det behöver vara. Att mixa ner hela den instrumentala delen till en (som jag förstår det) stereofil som sedan, importerat till ett nytt projekt, ska vara underlaget för sångpålägg känns som en extraordinärt märklig process. I synnerhet då du med 99,99% säkerhet ändå hade behövd postprocessa individuella instrument för att slutligen få sången att ligga snyggt i helhetsbilden.

Jag säger inte att du gör ”fel”. Du ska göra det som för stunden känns tryggast för dig att göra; göra det som snabbast leder dig till ett resultat du eventuellt kan godkänna, vara stolt över och stå för. Däremot kommer du med tiden att utvecklas och upptäcka vilka metoder du kan dra mer nytta av och vilka metoder som är helt jävla waste of time. En sådan senare metod är vad jag väljer att kalla ”delegerad mastring”, men det är en helt annan story.

Nåväl, till saken, eller frågorna som lyfts:

En fördel med att bli gubbgammal och en has-been som jag har blivit är att jag har lärt mig oerhört mycket på vägen – och mycket på och från Studio Forum (på "min tid" fanns här riktiga guldgruvor bland medlemmarna, men dessa är tyvärr inte kvar). Det var först i långt gången vuxenålder som jag äntligen fick tummen ur häcken och en gång för alla började förkovra mig i vetenskapen om hur exempelvis en jävla kompressor FAKTISKT fungerar; vad dess olika parametrar och funktioner gör med en given signal. Detta har i sin tur lett till att när jag idag väljer en processor/effekt på en given signal, så gör jag det inte bara för att jag vet vad i signalen som behöver processas, utan jag vet direkt vad jag behöver göra. Och det är egentligen sensmoralen med mitt dravel: Lär dig förstå vad du behöver göra med en signal, varför du behöver göra det och slutligen hur du ska göra det. Om du anammar detta kommer ditt arbete att flyta på så mycket lättare. Och – du kommer att använda färre processor/effekter per spår än du gjort tidigare.

(Nackdelen med att bli gubbgammal och en has-been är dock att hela skiten känns förgäves. Jag kommer ändå aldrig att bli en rockstar nu. Det är försent. Jag är för fan morfar till tre!)

I stora drag jobbar jag med mixning ungefär som sign. Jonatan Lundin gör och beskriver ovan.

Jag kör med något som påminner om stem-mixning/mastring. I ett och samma projekt – det vill säga, jag delar aldrig upp en låt i separata projekt som inspelning, mixning, mastring. Jag kör från start till slutmix. Och filen jag slutligen mixar ner (exporterar, renderar, eller vad man nu vill kalla det) är den filen som går iväg till det slutmedium som filen är avsedd för. För min del oftast Spotify.

Mina ”stems” är kort och gott bussar – i REAPER, som jag använder, kallas de ”folders” – och de är allra oftast uppdelade enligt följande: trummor, bas, kompgitarrer, piano/stråkar, solo/lead-instrument, leadsång respektive övrig sång/körer. En dedikerad buss kan ha så få som ett spår (bas) till 20+ spår (övriga röster). Ibland kan en buss innehålla underbuss, men det är oftast av arrangemangsmässiga skäl än av mixningsskäl (men vi skiter i det där nu).

Jag är extremt petig med att det inspelade enskilda spåret är av bästa kvalitet vad gäller ljud och inte minst framförande. Ju bättre, desto mindre behöver du klyva hårstrån med posteffekter som ändå bara kommer att driva dig till vansinne. You know – skit in, skit ut! Därför behöver jag i de flesta fallen endast en (1) kompressor följt av EQ på ett spår. Då jag är en sucker för brutal komprimering på leadsång så blir det dock oftast två kompressorer i serie.

Om jag följer mitt eget koncept ovan troget, gällande noggrannheten, kommer mina enskilda ”stems” att fungera som sub-masters där jag finjusterar summan av spåren. Det är sällan jag har mer än en ensam EQ på dessa, faktiskt, där jag justerar försiktigt. Men för all del, de-esser och andra dynamiska verktyg kan behövas – men igen, med ytterst sparsamma justeringar.

Under hela den här processen är jag också noga med att aldrig låta summan av helheten (totalt alla spår i hela projektet) klippa i mastern. De starkaste spikarna når aldrig högre än -6dBFS. Och eftersom jag numera är en LUFS-nörd så håller jag ett öga på ”Short Term” så att de starkaste partierna håller sig runt -20 LUFS. Även mina ”stems” har var för sig en mer eller mindre bestämd genomsnittlig LUFS-nivå ut. Efter år av lekande har jag funnit en bra balans som fungerar i nästan varje låt. Detta gör det också lättare för mig att använda samma mixmall i andra projekt.

Min master då? Här brukar jag slänga på en tape-effekt och en limiter. That’s it! Tape:en tillför det där som smått magiskt gör resultatet mer attraktivt att lyssna på (vissa kallar det ”värme”), men den filar även av transienter på ett snyggt sätt, vilket i sin tur avlastar limitern en smula, och som vidare i sin tur kommer att öka upplevd ljudvolym. Min masterlimiter nosar endast på de starkaste transient-topparna och låter resten vara. Mina slutproduktioner hamnar nästan alltid någonstans mellan -11 och -10 LUFS(I), vilket enligt min mening är bra nog för skiten som jag producerar.

Eftersom jag nu mixar som jag gör, och har kört in arbetssättet, så gör det egentligen inget om jag har min master-limiter aktiverad. Ibland har jag det, ibland inte. Nackdelen när jag har den av och aktiverar den, så får jag oftast en hjärtattack efter att jag trycker på ”play” – eftersom jag samtidigt glömmer att kompensera och sänka volymen på mina monitorer …

Satan i helvete vad långt det blev. Sorry!

Och något svar vet jag inte om du fick. Men det är kul att skriva, så …

[slejnard]

Ja helst limiter på mastern efter alla instrument och sång är klar. 

[Baztard]

18 minuter sedan sa slejnard:

Ja helst limiter på mastern efter alla instrument och sång är klar. 

Ok, tack för svaret!

[Jonatan Lundin]

Håller med Slejnard. Limiter på mastern när alla instrument är lagda.

Av nyfikenhet: Varför exporterar du det instrumentala utan sång, för att sedan skapa ett nytt projekt där du lägger sång? Vilka fördelar ser du?

[Baztard]

38 minuter sedan sa Jonatan Lundin:

Håller med Slejnard. Limiter på mastern när alla instrument är lagda.

Av nyfikenhet: Varför exporterar du det instrumentala utan sång, för att sedan skapa ett nytt projekt där du lägger sång? Vilka fördelar ser du?

Inte för att min dator är klen, men jag har fått för mig att man sparar resurser på att göra så.
Jag är väl lite tutorial-skadad och har följt en del guider där de gör så. Att man har sin instrumentala musik som ett spår och sedan lägger till vocals ovanpå det. Brukar man inte göra så?

[Jonatan Lundin]

Man spar säkert resurser med detta tillvägagångssätt.

Min bild är att det vanliga är att man har vocals som ett/flera spår precis som alla andra instrument. Dvs vocals går till master-bussen tillsammans med allt annat. Jag gör så här vad gäller vocals och instrument:

Jag kör mycket med bussar och VCA-reglage. Detta för att ha kontroll på olika instrument-grupper i mixningen. Dvs jag bussar t ex komp-gitarrer till en buss, solo-gitarrer till en annan, och dessa två hamnar i en övergripande gitarr-buss, till vilken jag har ett VCA-reglage. Det blir många bussar och VCAer för alla instrument.

Sedan kör jag trummor och bas till en huvudgrupp och alla instrument som ligger på sidorna i en annan huvudgrupp (med sina VCAer). Detta för att kunna side-chaina alla intrument med virvel och kagge.

Jag bygger huvudgrupper för dry-signaler resp. effekter. Då kan jag enkelt balansera instrument mot trummor-bas, samt dry mot effekter. Samt automatisera många instrument på en gång.

Dry-signaler för alla instrument hamnar till sist i en master-buss, samt alla effekt-signaler hamnar i en annan master-buss. Då kan jag t ex eq:a hel reverb-paketet.

Mina vocals går inte igenom denna buss-struktur, utan vocals går direkt till master-bussen. Detta då jag vill kunna side-chaina alla instrument i master-bussen med vocals, för att dippa instrument i C så att vocals hörs.

Hela tjottabalongen hamnar till sist i en super-master-kanal där jag har lite komp, eq, limiter mm. Då limmas helheten ihop.

[Baztard]

17 minuter sedan sa Jonatan Lundin:

Man spar säkert resurser med detta tillvägagångssätt.

Min bild är att det vanliga är att man har vocals som ett/flera spår precis som alla andra instrument. Dvs vocals går till master-bussen tillsammans med allt annat. Jag gör så här vad gäller vocals och instrument:

Jag kör mycket med bussar och VCA-reglage. Detta för att ha kontroll på olika instrument-grupper i mixningen. Dvs jag bussar t ex komp-gitarrer till en buss, solo-gitarrer till en annan, och dessa två hamnar i en övergripande gitarr-buss, till vilken jag har ett VCA-reglage. Det blir många bussar och VCAer för alla instrument.

Sedan kör jag trummor och bas till en huvudgrupp och alla instrument som ligger på sidorna i en annan huvudgrupp (med sina VCAer). Detta för att kunna side-chaina alla intrument med virvel och kagge.

Jag bygger huvudgrupper för dry-signaler resp. effekter. Då kan jag enkelt balansera instrument mot trummor-bas, samt dry mot effekter. Samt automatisera många instrument på en gång.

Dry-signaler för alla instrument hamnar till sist i en master-buss, samt alla effekt-signaler hamnar i en annan master-buss. Då kan jag t ex eq:a hel reverb-paketet.

Mina vocals går inte igenom denna buss-struktur, utan vocals går direkt till master-bussen. Detta då jag vill kunna side-chaina alla instrument i master-bussen med vocals, för att dippa instrument i C så att vocals hörs.

Hela tjottabalongen hamnar till sist i en super-master-kanal där jag har lite komp, eq, limiter mm. Då limmas helheten ihop.

Tack för ett utförligt svar.
Jag märker att jag inte ligger på din nivå ännu, även om jag har kommit så långt att jag har förstått innebörden av att ha vissa instrument "bussade". Men det där låter lite som när jag försökte mig på matte-delen av nationella provet när jag var ung...och failade stenhårt. 🙂

Jag är väl fortfarande i det stadiet där jag gärna vill ta en genväg för att slippa allting som påminner om att lösa universums uppkomst. 😁

Men man har säkert bättre kontroll över vocals och musik om man gör som du beskriver. Annars får man ju bara förlita sig på att EQ:a det instrumentala wave-tracket mot vocals-tracket, vilket kan göra att mycket av nivåerna i instrumental-tracket går förlorade? 
 

Redigerat 28 april av Baztard

[Jonatan Lundin]

Ja precis. Att EQ:a det instrumentala spåret för att få in vocals, blir granska grovt. När du skär i vissa delar du vill skära (eller boosta), riskerar du samtidigt att skära i delar du inte vill ska skäras (eller boostas). 

[Neosus]

Bra skrivet Valle! Mer sådan information önskar man sig på detta forum! Jag är inte en av dom som vet hur man gör men är ändå på ganska god väg! 

[slejnard]

Ja mycket bra Valle! Tack! 🤩 

[Valle]

3 timmar sedan sa Neosus:

Bra skrivet Valle! Mer sådan information önskar man sig på detta forum! Jag är inte en av dom som vet hur man gör men är ändå på ganska god väg! 

Tack! Men du vet visst "hur man gör"! Det finns inga regler per se, och man gör det man behöver för att uppnå det resultat man blir rimligen nöjd med. Man har sina verktyg och så kör man järnet. Det handlar bara om att testa, öva och repetera. Fast, att "kunna mer" betyder å andra sidan inte därmed att man blir nöjd. Jag tror fan inte att jag blir 100% nöjd med något av det skit jag gör offentligt (nästa är ute 5 maj på Spotify). Jag formligen HATAR att bli "klar" – om man säger så ...

Vilket, i och för sig, är en fruktansvärt dålig egenskap hos mig.

3 timmar sedan sa slejnard:

Ja mycket bra Valle! Tack! 🤩 

Hey! T-Rex-voice is in da house! 😁

[Neosus]

True that! Sällan jag är nöjd över det man gör oxå. Självkritik är nödvändigtvis inte av ondo men man får ändå lära sig att sätta en gräns och sedan gå vidare! 

Mycket av det man lär sig är som du Valle var inne på, att lära sig skruva på en kompressor till exempel! 

Man lär sig dom "små knepen" med tiden och det blir mindre trial and error. Man lär sig ändå nya grejer genom att bara lyssna och få inspiration från andra välljudande mixar.

 

 

[Analogfreak]

48 minuter sedan sa Neosus:

True that! Sällan jag är nöjd över det man gör oxå. Självkritik är nödvändigtvis inte av ondo men man får ändå lära sig att sätta en gräns och sedan gå vidare! 

Mycket av det man lär sig är som du Valle var inne på, att lära sig skruva på en kompressor till exempel! 

Man lär sig dom "små knepen" med tiden och det blir mindre trial and error. Man lär sig ändå nya grejer genom att bara lyssna och få inspiration från andra välljudande mixar.

 

 

Därför föredrar jag LA2A för den har precis som en kvinna bara två rattar så där kan man inte göra så många fel.

[Neosus]

Jag har en sån LA2A plugg faktiskt! Den e bra!  👍

[Valle]

6 timmar sedan sa Analogfreak:

Därför föredrar jag LA2A ...

Jag föredrar också den (pluggen)!

När jag kör kompressorer i serie på leadsång (som jag nämnde ovan) så lägger jag LA2A följt av 1176. Den förra jobbar rätt så hårt medan den senare jämnar ut toppar. Många (de flesta?) väljer omvänd serieföljd, dvs 1176 -> LA2A, men jag tycker aldrig att det låter lika övertygande.

[Analogfreak]

12 timmar sedan sa Valle:

Jag föredrar också den (pluggen)!

När jag kör kompressorer i serie på leadsång (som jag nämnde ovan) så lägger jag LA2A följt av 1176. Den förra jobbar rätt så hårt medan den senare jämnar ut toppar. Många (de flesta?) väljer omvänd serieföljd, dvs 1176 -> LA2A, men jag tycker aldrig att det låter lika övertygande.

Det är en del som gör så. Jag använder oftast antingen eller för jag vill ha dynamik kvar till mastering. Men vi har alla våra olika arbetssätt och det kanske är jag som jobbar på "fel sätt" för att jag inte förstår bättre. 🙂

[Neosus]

Alla sätt är bra utom dom dåliga! 

[Valle]

5 minuter sedan sa Analogfreak:

Det är en del som gör så. Jag använder oftast antingen eller för jag vill ha dynamik kvar till mastering. Men vi har alla våra olika arbetssätt och det kanske är jag som jobbar på "fel sätt" för att jag inte förstår bättre. 🙂

På särskilt min nasala sång skapar en (ensam) LA2A förhållandevis starkare, störiga spikar än vad en (ensam) 1176 gör. Men helheten låter snyggare i en (ensam) LA2A än i en (ensam) 1176. Då fungerar mitt val av serieföljd snyggast eftersom jag kan pressa upp effekten i LA2A och sedan kapa störtoppar med 1176. Dynamiken finns där ändå. Det är knappast så att min vågform resulterar i en massiv rektangel ...

Jag tror faktiskt att det är jag som jobbar på "fel sätt" här. Jag vill minnas att jag läste en tråd på Gearspace där "experterna" bröstade sig över vilken följd som minsann var den "rätta". 1176 -> LA2A användes oftare än tvärtom. (Jag är dock inte helt säker.)

[Analogfreak]

23 minuter sedan sa Valle:

På särskilt min nasala sång skapar en (ensam) LA2A förhållandevis starkare, störiga spikar än vad en (ensam) 1176 gör. Men helheten låter snyggare i en (ensam) LA2A än i en (ensam) 1176. Då fungerar mitt val av serieföljd snyggast eftersom jag kan pressa upp effekten i LA2A och sedan kapa störtoppar med 1176. Dynamiken finns där ändå. Det är knappast så att min vågform resulterar i en massiv rektangel ...

Jag tror faktiskt att det är jag som jobbar på "fel sätt" här. Jag vill minnas att jag läste en tråd på Gearspace där "experterna" bröstade sig över vilken följd som minsann var den "rätta". 1176 -> LA2A användes oftare än tvärtom. (Jag är dock inte helt säker.)

När det kommer till nasala röster så tror jag min är värst. Jag är väldigt tonsäker men har fruktansvärt nasal röst (jag kanske dricker för mycket eller för lite kaffe). Dynamiska mickar fungerar bäst på min röst (dock inte SM 58 / Beta 58 som ger effekten av att man hänger en våt filt över högtalarna) och det nasala blir inte så framträdande..

Redigerat 5 maj av Analogfreak

[Valle]

11 timmar sedan sa Analogfreak:

Dynamiska mickar fungerar bäst på min röst (dock inte SM 58 / Beta 58 som ger effekten av att man hänger en våt filt över högtalarna) och det nasala blir inte så framträdande..

Den här micken (Aston) är mest överseende med min röst. Älskar den! (Även till akustisk gitarr.)

[Analogfreak]

22 timmar sedan sa Valle:

Den här micken (Aston) är mest överseende med min röst. Älskar den! (Även till akustisk gitarr.)

 

Den kanske man borde prova. Den är inte så dyr heller. 🙂

[Valle]

46 minuter sedan sa Analogfreak:

Den kanske man borde prova. Den är inte så dyr heller. 🙂

3900 SEK @ Thomann (det är en Aston Spirit, glömde jag nämna).

Fast den är inte för alla. Som jag skrev; den har mest förbarmande över hur jag annars låter.

[Analogfreak]

14 timmar sedan sa Valle:

Fast den är inte för alla. Som jag skrev; den har mest förbarmande över hur jag annars låter.

Ska det vara på det viset så skiter jag väl i att testa den!

Skojar bara - kunde inte låta bli 😁

[Håkan Ström]

Det enda jag ville tillägga kring att stacka en hög med pluggar, är att se om pluggen , har ett optimalt ingångs Db värde. Vad skall den helst matas med min/max in för optimalt ljud?
En limiters effekt och ljud kan ju få en helt signal rubbad kedja och låter då inte optimalt.
Brukar stå i manualen annars får man kontakta pluggtillverkaren o höra.
Jag lägger personligen inte på limiter vid mixning annat än för att tillfälligt höra på en loudness version.

[Valle]

17 timmar sedan sa Analogfreak:

Ska det vara på det viset så skiter jag väl i att testa den!

Skojar bara - kunde inte låta bli 😁

I get it! 🙂

Den får alltid höga betyg. Så testa gärna.