Jump to content
  • Roland S-10 – en bortglömd pärla


    Calle Olsson

    Allt fler musiker har börjat botanisera bland gamla syntar och effekter, och det finns stora chanser att göra riktiga guldfynd. Här är Roland S-10, en samplare från 1986.

    IMG_3608-Roland-S-10-framsida_red.thumb.jpg.94f1e3bd11de44211b4878eefeef18ca.jpg

    När den renodlade samplaren Roland S-10 kom 1986 vände den sig till en relativt bred massa med sin i sammanhanget låga prislapp (11 800 kronor) och användarvänliga gränssnitt. Modulvarianten döptes till MKS-100.

    714906577_IMG_3654RolandMKS-100DigitalSampler_red.thumb.jpg.36d10e26ef9c0ea3a4f8d63c03b64f6d.jpgModulvarianten MKS-100.

    I dag kan man få tag på S-10 för några hundralappar på andrahandsmarknaden, och det gör den till en av de mest prisvärda vintagesyntar som går att köpa. På köpet får man ofta med några fabriksdiskar, och de håller väldigt hög kvalitet.

    Visst, Roland S-10 har begränsade programmeringsmöjligheter, är rätt tung och har långsamma diskettstationer. Men begränsningar föder kreativitet, och en känslig diskdrive kan ge upphov till en hel del slumpmässiga effekter. Roland S-10  lägger nämligen till och fyller ut med exempelvis vitt brus om den inte kan läsa från disken. Det kan låta otroligt mäktigt när man lägger stråkbasar i oktaver och helt plötsligt kommer en storm in mitt i ackordet!

    IMG_3610-Roland-S-10-baksida_red.thumb.jpg.be961c593e7970825bd11ef43a049ad8.jpgBaksidan av Roland S-10

    Quick Disk-drivern är en del av charmen med S-10: Du får nöja dig med ett ljud per sida – enkelt och bra!

    Roland S-10 lämpar sig utmärkt till fina stråk- och körljud, kanske en vacker flöjt eller varför inte en gitarr? Alla fab­riksljud är noggrant programmerade/samplade/processade i Rolands fabriker eller hos någon annan professionell instans, för det är – eller i alla fall var – ett professionellt instrument.

    När ett ljud har laddats in har du möjlighet att gå in och ändra till exempel attack och release, vilket är mycket användbart. Vibrato kan appliceras, och vad mer behöver man? Ja, både högpass och lågpass finns, men de är destruktiva, så du måste var noggrann med att spara din sampling innan du trycker in Execute.

    Roland S-10 har hela åtta toners polyfoni, och du kan ha fyra olika ljud samtidigt. Själva samplingarna kallas A/B/C/D och kan konfigureras på olika sätt: A+B/C+D, A/B/C/D, A+B+C+D, etcetera.

    1519084175_IMG_3619Ljudbibliotekoriginal_red.thumb.jpg.a25022c0f3ebbd14defe98df8b15fd0d.jpgEn stor del av originalljuden var av etno­karaktär, och boxarna med fem ljuddiskar kostade 595 kronor.

    Oftast använder jag bara en bank och samplar ett ljud, ändrar lite adsr och lfo, och spelar. Bland fabriksdiskarna finns dock lite mer sofistikerade ljud som består av upp till fyra olika samplingar som strategiskt lagts ut vid olika splitpunkter. Allt för att det ska låta så naturligt som möjligt.

    Det gör det inte, men det låter vackert och hoppfullt, och kampen hos ljudingenjörerna lyser igenom. De hade 12 bitar, 30 kilo­hertz och 4,4 sekunder på sig att skapa körljudet från himlen. På ljudet ”Choir 1” har de utfört jobbet galant. Andra favoriter är String Ensemble, VP-330 Choir och VP-330 String. Alla ljud är i mono, men faktum är att instrumenten är så billiga att jag har skaffat två av varje i stället för att gnälla.

    Sedan kan man kanske undra varför i hela friden man ska lägga ner tid på dessa gamla skapelser när det finns gratispluggar som rent tekniskt kan göra allting – och förmodligen en miljon gånger fler saker. För mig handlar det om känslan, estetiken, och mekaniken.

    ROLAND S-10

    • Typ: samplingssynt.
    • Produktnamn: Roland S-10.
    • Tillverkare: Roland (roland.se).
    • Polyfoni: 8 röster.
    • Sampling: 12 bit, 30 kHz.
    • Minne: 256 k, 4,4 sekunders total samplingstid.
    • Filter: Hög- och lågpass.
    • Keyboard: 49 anslagskänsliga tangenter.
    • Midi: Ja.

    Den här är en reviderad artikel som ursprungligen publicerades i tidningen Studio 8-2010.



    User Feedback

    Recommended Comments

    Min första sampler är en Roland S-220 som väl läser samma disketter. Jag har några lådor av dem kvar. Men vem kan reparera diskettstationen? För den har slutat funka redan på 90-talet :(

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites

    Skulle också tacka för en trevlig artikel! Jag använde S-220:an en hel del i slutet av 80-talet / början av 90-talet. (Tills diskettstationen gav upp!)

    Share this comment


    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      FREDAGSTIPSET: Regnet öser ner och det mesta känns allmänt grått och trist. Jag gräver djupt i skafferiet i hopp om att hitta något att lysa upp tillvaron med och finner till min glädje en hel del gamla bortglömda pluggar.

      Dagens inlägg får därför två syften. Dels vill jag lyfta fram vikten av att du inte behöver det senaste för att skapa bra musik. Men samtidigt också betona att det är lätt att glömma bort gamla favoriter och trotjänare. Det kanske till och med är så att gamla pluggar är vår tids nya vintage?
      Nåväl, här kommer mina nuvarande bortglömda favoriter. Vissa är gratis, medan andra kostar en liten eller större slant:
      Boz-n Digital Labs – Bark of Dog
      Gratispluggen som på ett väldigt effektivt sätt lyfter fram botten utan att gröta. Perfekt på bas och baskagge.
      BootEQ mkII
      Gratis och fortfarande en av de mest välljudande equalizerna till PC. Fungerar till både mix och master.
      Sknote – Cuttertone
      Supereffektiv plugg för att råda bot på väsande frekvenser och centrera botten. Mångsidig men samtidigt lättrattad.
      Noisebud – Smile 3
      En nytänkande equalizer som förhoppningsvis får dig att dra på smilbanden. En alternativ mastringsplugg.
      Plugin Alliance – Noveltech Character
      Klassiskern som är perfekt för att lyfta fram karaktären på olika instrument. Ett utmärkt val på trummor, bas och sång.
      Toneboosters – ReelBus 4
      Rullbandsemulator med eget sound som tveklöst utmanar de allra största. Processorsnål och välljudande.
      Tone Projects – Sonitex STX-1260
      Pluggen som gör allt och lite till för att skita ner dina inspelningar. Endast PC.
      Stillwell Audio – The Rocket
      Fortfarande min favoritkompressor på trummor, oslagbar parallellkomprimering.
      Kush – UBK-1
      Kompressor med skit under naglarna som får musiken att andas och röra på sig. Analog känsla "på riktigt".
      Voxengo – Span
      Egentligen det enda analysverktyget du behöver och dessutom helt gratis.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Nyhetsroboten
      REMAGEN, GERMANY: having opened eyes and ears when introducing its forward-looking flagship Quantum Synthesizer keyboard to widespread critical acclaim in 2018, Waldorf Music is proud to introduce its Iridium Synthesizer ‘sibling’ — sharing futuristic functionality and advanced tonality and applying those traits with welcomed added extras to a compact desktop form factor living up to the high-quality synthesizer developer’s demanding design standards — as of June 12…

      Following in the Quantum Synthesizer’s trailblazing footsteps, the Iridium Synthesizer features a generous high-resolution multitouch display working — with haptic help — in perfect harmony with an adroitly arranged control panel positioning all functions for speedy operation. Noticeably new to the demonstrably different Iridium Synthesizer is its integrated 4 x 4 pad matrix, used to call up sequences, chords, scales, and arpeggios. A quick glance under the hood, however, reveals that the Iridium Synthesizer still shares the same selectable sound generation processes per oscillator (OSC 1, OSC 2, and OSC 3). As such, it can convincingly and comprehensively reproduce the sound spectra of the following five synthesis types: Wavetable, Waveform, Particle, Resonator, and Kernels.
      As a direct descendant of the legendary PPG Wave hybrid digital/analogue synthesizer series that made their mark throughout the Eighties by bringing the distinctive sound of wavetable synthesis to the musical masses, the well-known Waldorf Music marque is synonymous with top-tier wavetable sounds. Subsequently refining and expanding this sound generation process’ potential, the sound of Waldorf wavetable oscillators span subtlety to brutality — animated, digital, and diverse, yet easy to control. Classic wavetables from well-known wavetable synthesizers hailing from the PPG and Waldorf stables, spectral analysis, speech synthesis, wavetable generation from audio material, and more besides are all available to Iridium Synthesizer users when selecting Wavetable.
      With early wavetable synthesizers, even, typical waveforms familiar from analogue synthesizers were always available at the end of a wavetable. Waveform selection on the Iridium Synthesizer goes far beyond this, though, by offering up to eight simultaneously selectable waveforms per oscillator, enabling infinitely dense, fat analogue-sounding tones, with detuned modes, tuneable noise, and hard sync.

      2GB internal sample flash memory is available to the Iridium Synthesizer’s Particle oscillator, opening up exciting new possibilities of traditional stereo sampling with granular synthesis functionality — also available when processing a live input signal — for extensive manipulation of sample-based sounds. So the Iridium Synthesizer comes complete with 2GB sample content, while sample material can be reloaded or backed up by the user via USB drives or MicroSD Card connections.
      Creativity abounds further still when selecting the Resonator sound generation process to manipulate multi-samples from the internal sample flash memory or noise via an exciter and various modulate-able spectral parameters — perfect for generating awe-inspiring animated sounds and drones, which can, for example, easily be integrated into a Eurorack modular synthesizer environment via the Iridium Synthesizer’s integrated control voltage connections (CV In1, CV In2, CV In3, and CV In4)... another added extra that should surely be welcomed in this day and age of anything goes!
      Get this, though: thanks to its innovative implementation of six Kernal operators, the Iridium Synthesizer can capably generate familiar FM (Frequency Modulation) tones of the type that revolutionised the entire synthesizer market in the early Eighties, as well as spectacularly different-sounding ones — and all without the notorious complexity associated with those once-revolutionary early-Eighties efforts ending up so overused on numerous hit records of the time. Thankfully, the Iridium Synthesizer’s deftly-designed multitouch display supports the processing and visualisation of sonic relationships of its Kernels, considerably easing the process of creating spectacularly different-sounding tones with more than a touch of originality thrown in for good measure!
      But better still, OSC 1, OSC 2, and OSC 3 can each play one of those sound generators, so spectacular-sounding sound design can come quickly to Iridium Synthesizer users of all levels — before being balanced by the OSC MIX (mixer). Thereafter, the signal from the three oscillators makes its way to the DUAL FILTER section where fully stereo multi-mode filters convincingly cover all conceivable classic filter variants. Various filter modes are additionally offered by the Digital Former, such as Comb, classic Waldorf high- and band-pass, and notch filters from Waldorf Music’s Largo and Nave software synthesizers, plus PPG models, alongside signal enhancer effects, such as Drive and Bit Crusher, and more.
      Moreover, an LFO (Low Frequency Oscillator) section with no fewer than six LFOs works with six loop-able ENVELOPES, all of which can be linked and smoothly operated within the 40-slot modulation matrix, thanks to the Iridium Synthesizer’s integrated high-resolution multitouch display.
      With up to 16-voice polyphony in full stereo and an ability to overlay two sounds or play them simultaneously via the split function, the functional desktop design of Waldorf Music’s Iridium Synthesizer allows for sound design opportunities that are often out of this world with up to 7,000 patches internally saveable. Speaking of which, since Iridium Synthesizer patches are compatible with Waldorf Music’s flagship Quantum Synthesizer (running recently-released version 2.0 firmware), they can be transferred to and from the Quantum Synthesizer. Such cross-compatibility means that the Iridium Synthesizer comes complete with an extremely extensive sound set from the get-go... get going with inspirational sounds programmed by some of the best sound designers in the world, or work with the inspirational Iridium Synthesizer’s fanciful features to sound highly original, off the cuff or otherwise.
      On the face of it, then, Waldorf Music has named its Iridium Synthesizer appropriately. After all, iridium dates back to the early 19th Century and the chemical element of atomic number 77 — named from the modern Latin word for rainbow (irid), since it forms compounds of various colours. Clearly, the range of sound colours available to Iridium Synthesizer users are almost limitless. Letting rip with that generous high-resolution multitouch display working — with haptic help — in perfect harmony with an adroitly arranged control panel positioning all functions for speedy operation is a joy to behold... both for eyes and ears!

      The Iridium Synthesizer is available through Waldorf Music’s growing global network of distributors (https://www.waldorfmusic.com/en/international-distributors) at an SRP (Suggested Reseller Price) of €1,960.00 EUR (excluding tax).
      For more in-depth information, please visit the dedicated Iridium Synthesizer webpage here: https://www.waldorfmusic.com/en/iridium
    • By Studio
      Svenska Kite har på senare tid hyllats som ett av de allra bästa svenska livebanden. Och soundet mejslar de fram med huvudsakligen analoga metoder.

      Nicklas Stenemo (till vänster) och Christian Berg i Kite vrider fram sina pampiga ljudlandskap ur analoga maskiner. (Foto: Herman Dahlgren)
      Den svenska syntduon Kite har välförtjänt höjts till skyarna (pun intended) både inom och utom Sverige för sin suggestiva, episka pop. Studios reporter lyckades efter stor förvirring i Årstas djungel av partihandlare, lastbilar och utbrunna bilvrak till slut hitta in i bandets allra heligaste, deras pyttelilla studio – fullständigt belamrad med syntar och gadgets av alla de slag. Allt för att undersöka vad det är för tänk, maskiner, manicker och mojänger som ligger till grund för deras magiska ljudlandskap och låtar. Kodord enligt Kite: analogt äger.
      Frodas i skuggan
      Att sångaren Nicklas Stenemo och keyboardisten och ljudskulptören Christian Berg har valt att från starten 2008 varje år släppa en ep istället för traditionella album och singlar har gjort att Kite har hamnat i en viss radio- och medieskugga. Mainstream-media recenserar sällan annat än fullängdare och radion, både den kommersiella och den statliga, vill ha formatanpassade singlar, annars får det fan vara. Ett faktum som dock inte bekymrar Kite ett ögonblick – tvärtom. Det går så bra ändå.
      – Syntmusiken idag är ju en subkulturell grej. Till skillnad från hur det var för tjugo, trettio år sedan när Depeche och andra band var stora. Vi har aldrig haft något intresse av att ligga på ett stort skivbolag. Där ska det alltid in och petas i saker och ting. Får man en hit så ska den gärna följas upp av ännu en hit som låter typ likadant, och så plötsligt står man där i ”det heliga Skavlan” eller något caféprogram fast man egentligen inte alls har lust. Och det har inte vi. Vi kör hellre vårt eget race och bygger långsamt och långsiktigt och gör precis vad vi tycker är kul och som känns bra, säger Christian Berg.
      – Det måste få ta den tid det tar, vi har inte bråttom. Och radion har vi för länge sedan slutat skicka våra plattor till. De bryr sig i alla fall inte, inflikar Nicklas Stenemo och ser inte särskilt ledsen ut för det.
      Storslagna konserter
      När undertecknad träffar Kite i deras studio har Nicklas och Christian just kommit hem från en turné i Tyskland. Som vanligt har deras spelningar unisont hyllats både för det musikaliska och, inte minst, det visuella. Det sistnämnda är något som Kite lägger nästan lika stor vikt vid som musiken.
      – Det känns ju lite fel att säga att ljusshowen är lika viktig som låtarna och soundet. Men vi gillar att tänka konceptuellt och då är helheten viktig. Men okej, musiken är ju såklart prio ett. Sedan designar vi vår scenshow runt den. Allt ska hänga ihop, säger Nicklas Stenemo.
      Vid vårt möte är Kites live-rigg fortfarande kvar i turnébussen, och tur är väl det. Deras pyttelilla, före detta kontorsrum på typ fem kvadratmeter, är ändå fullständigt belamrat av syntar, effektlådor och märkliga mojänger.
      – Vi har väl ett trettiotal olika syntar. Somliga är bättre för live-situationer och somliga funkar bättre i studion, säger Christian.
      Retro för hela slanten
      Förutom att Kite spelar in i Logic använder bandet sig i stort sett uteslutande av äldre analoga syntar och effektburkar.
      – Vi brukar utgå från en Studio Electronics SE 1:a. På våra första fyra ep:s gjorde vi i princip alla basljud på den, och vi använder den fortfarande ofta. Till skillnad från många andra gamla analoga syntar så hänger den med i sequensern och fixar ”dugga-dugga-dugga-dugga”-sextondelar när det behövs, berättar Christian Berg och fortsätter:
      – För lead-slingor är Korg Micro Preset, en av de första hemmasyntarna, väldigt bra. Framför allt om man vill ha det klassiska OMD-soundet då och då.

      Sovjetiska Polivoks är en tung pjäs i Kites artilleri.
      Sovjetisk pansarsynt
      Vidare i Kites arsenal av analogt studiogodis finns bland annat en rysk best till synthesizer. Den vid det här laget smått legendariska Polivoks. Lika hardcore som den låter, lika hardcore ser den ut. Enligt legenden (som är alldeles för bra för att orka faktakolla) lär reglage och switchar komma från samma tillverkare som gjorde instrumenteringen till ryska pansarvagnar på 80-talet – och det finns ingen anledning att betvivla detta. Det här är en synt som verkligen är robust på alla sätt och vis.
      – Vi använder nästan aldrig samplers. Samplingar, ja, det händer. Men vi gör hellre våra egna från olika källor och kokar ihop dem till våra egna sounds. Vi har ofta minst fyra olika syntar som lirar samma grej. Vart och ett kanske de inte låter så kul egentligen, men tillsammans så funkar det. Många 80-talssyntar låter ju väldigt döda och sterila i sig själva. Men uppdubbade med till exempel en Roland Juno 60 eller andra riktigt bra analoga syntar så blir det bra, säger Christian.
      – Just Junon är kanon för att fixa sågtandsvågformer när man behöver ett riktigt smutsigt, typ distat gitarrfräs, och annat som man vill ha ”in your face”. Dubbar man sedan upp det med en DX 7:a eller någon annan egentligen ganska trist burk så händer det något …

      Roland Juno 60 kan prestera riktigt smutsiga ljud, och ofta dubbar Christian och Nicklas upp den med någon annan 80-talssynt.
      Värdsliga toner
      Annat som Nicklas och Christian gärna använder sig av, för att bredda Kites ljudlandskap och ge det en spännande och lite mer oortodox ljudbild, plockar de gärna från världsmusiken.
      – Vårt trumset består egentligen bara av kick, virvel och någon puka. Istället för cymbaler och hi-hat använder vi hellre klippt brus för hi-hat och till exempel en samplad puka med mycket reverb för crasharna. Dessutom lägger vi gärna in till exempel en panflöjt eller säckpipa här och där för att ge musiken lite etnofärg och en touch av andra kulturer. När vi behövde ljudet av en blåval till en låt så spelade vi in en gummiboll studsad mot korrugerad plåt, skruvade lite på effekterna, och sedan var vi hemma, säger Christian och ler.
      Studios reporter noterar glatt att en theremin (som kan höras bland annat på Beach Boys klassiska Good Vibrations) står i ett hörn av lokalen och ovanpå denna ligger ett fjäderreverb från Knas Ekdahl.
      – Den här är riktigt bra. Den är spelbar! Alltså, man kan lira på fjädrarna, helt enkelt, berättar Nicklas och Christian med en och samma entusiastiska mun.
      – Den är överlägsen när man vill ha hårda plåt- och metalljud, och det är ju en del av vårt sound, så den finns på många av våra låtar.
      Bombay Happy Meal
      Betydligt softare både ljudmässigt och till dess design är den Raagini Digital Electronic Tanpura som har en ganska central position i Kites studio. Den plastiga kuben ser ut som en kitschig leksak (snudd på något man skulle kunna få med sig i ett Happy Meal från McDonalds Bombay) men skenet bedrar. Detta är en fullständigt spel- och programmerbar raga-synt med oändliga möjligheter att skruva ut autentiska sitar-drones i alla dess former och skepnader. Perfekt när man som Kite vill bredda ljudbilden och samtidigt gå den lite smalare väg som Nicklas och Christian verkar vara helt ense är den enda rätta.
      Det är den vägen de går. Och snart är vi nog betydligt fler över hela världen som följer…

      "Vi kör vårt eget race och bygger långsamt och långsiktigt och gör precis vad vi tycker är kul och som känns bra" säger Christian Berg (till vänster).
      KITES FAVORITINSTRUMENT I URVAL
      Studio Electronics SE 1 Korg Micro Preset Polivoks Roland Juno 60 Mini Moog Elektron A4 Raagini Digital Electronic Tanpura FAKTA KITE
      Medlemmar: Christian Berg, Nicklas Stenemo
      Diskografi: 6 ep:s – Kite, Kite II, Kite III, Kite IV, Kite V och Kite VI
      Artikelförfattare: Pelle Almgren
    • By Calle Olsson
      Vintagefantasten Calle Olsson berättar om sina favoritprylar bland mixerbord, rullbandspelare och mikrofonförstärkare och varför de håller måttet än i dag. I del 2 berättar han om kompressorer, eq-enheter och effektburkar.
      Varför vintage? När jag började spela in så var det självklara svaret på den frågan att det var vintage jag hade råd med. Nu är det prismässigt snarare tvärtom. Vintagemaskiner brukar vara rätt svåra att hitta och hittar man dem är de dyra. Fast oftast är det värt att i alla fall köpa in en äldre grunka för att få tillgång till lite brus, brum och karaktär.
      Naturligtvis låter inte allt som är gammalt bra. Inte ens allt det står Urei, Neve eller Telefunken på låter bra. Det gäller att välja rätt. Många klassiska modeller finns som effektplugg och det är ingen dum idé att börja med att prova någon sådan innan man bestämmer sig för att köpa motsvarande hårdvara, och kanske nöjer du dig med just effektpluggen? Inte sällan är det lite krångligare med hårdvaran, men det är något visst med gammal teknik som värmer upp både studiorum och ljudbild.
      Mixerbord
      Neve 8048 – Mixerbordens Stradivarius
      Det här exemplaret av Neve 8048 finns i Svenska Grammofonstudion i Göteborg.
      Rupert Neve är en noggrann person med en fingertoppskänsla utöver det vanliga när det kommer till professionella ljudprodukter.
      Sitt första mixerbord byggde han i början av 60-talet. Detta följdes av en rad transistorbaserade mixerbord, samt annan inspelningsutrustning såsom eq-enheter och mikrofonförstärkare. I början av 70-talet designade Neve världens mest kända mikrofonförstärkare 1073 och kort därefter kom världens bästa mixerbord Neve 8048.
      Hög kvalitet är en röd tråd som löper genom hela Neves produktion och det här bordet är gudomligt. Numera är varje mikrofonförstärkare, eq, effektretur och buss, som det är uppbyggt av, så pass dyra att de stora borden börjar anses ovärderliga. Men hav förtröstan, vissa bord har styckats upp och man har möjlighet att åtminstone få hem en kanal till sin studio. Dessutom görs det kloner av en hel del företag, och Rubert Neve själv håller fortfarande på att producera dels gamla klassiker men även nyare produkter.
      Universal Audio har skapat pluggen Neve 1081 Classic Console EQ – en eq från Neve som användes för att tillhandahålla mick/line-förstärkaren och EQ-delen i konsoler som Neve 8048.
      VIDEO: Take the Listening Challenge: Pro Tools "In the Box," Neve 8048, Pro Tools HEAT

      SSL 4000E – Mixerbordens Rolls Royce
      SSL 4000E. Företaget SSL köptes 2005 av artisten Peter Gabriel.
      SSL 4000E låter verkligen lyxigt. Det är inte en slump att bandet KLF i sin bok The Manual skrev att det första du ska göra för att få en listetta är att boka tid i en studio, och se till att studion har ett SSL-bord. Det finns en legendarisk SSL-masterkompressor inbyggd i bordet som om man applicerar den på musiken liksom tar hand om den och färdigställer den.
      SSL 4000E är, om man får tro SSL själva, det bord som använts för att mixa fler platinumskivor än alla andra mixerbord tillsammans.
      På varje kanal återfinns, förutom en mycket fin mikrofon/linjeförstärkare och eq, en sektion med kompressor och expander. Precis som i datorn med andra ord, men analogt och strået vassare. Inte konstigt att så många valt att mixa sina skivor på SSL. Kända användare är ovan nämnda KLF, men också bland annat Nine Inch Nails, Peter Gabriel och Bryan Adams.
      Både Waves och Universal Audio har en plugg för att simulera kanalstrippen med eq och kompressor från ett SSL 4000. Här finner du Waves plugg SSL E-Channel och här är Universal Audios UAD SSL 4000 E Channel Strip Collection
      VIDEO: What Do All Those Buttons Do? SSL 4000E Channel Basics - Musicians Guide

      Tascam M-216 – Mixerbordens undergroundhjälte
      Tascam M-216 kostar en spottstyver på begagnatmarknaden.
      Mitt eget "weapon of choice". Jag köpte det rätt nyligen och det var i ganska dåligt skick. Men det låter riktigt bra. Det var billigt och är enkelt att jobba med. Det har dock endast två effektsendar men ibland är det faktiskt bara bra med begränsningar. Det brukar kallas för ”humpa” och jag tror att det är elektromusikern Jens Kallback som först började använda det uttrycket.
      Det finns en rad olika versioner, men alla har samma varma eq, som passar perfekt om du jobbar med trummaskiner eller analoga syntar. Det har också bra preampar och eq med svepbar mid. Jag har provat en del nyare mixerbord men det var inte förrän jag hittade mitt humpa-bord som allt kändes rätt. Det är väldigt hög output ur bussarna också – det distar fint om man är ute efter det. Bordet är dock obalanserat, så en del brum kan förekomma. Trots det är Tascam M-216 verkligen ett bord jag rekommenderar om du jobbar i datormiljö och vill ha lite analog värme och brus till dina alster. Mixerborden är idag inte helt lätta att hitta på begagnatmarknaden, men kan gå att köpa för ett par tusenlappar och uppåt beroende på skick.
      VIDEO: Tascam M-312 Overview

      Soundcraft 200B – En fin arbetshäst
      Soundcraft 200B är känt för sin fina eq-sektion.
      Jag har en kompis som köpte ett 200B för ett antal år sedan. Det låter mycket bra, men är liksom M-216 semiprofessionellt. Det finns i en rad olika varianter med olika antal kanaler, subgrupper med mera. Vill man bara använda 200B:s mycket fina mickförstärkare vid inspelning till dator finns det direktutgångar (direct out) på varje kanal. Av någon anledning så har det använts mycket inom reggae- och dub-produktion och den svenske electronicaartisten Andreas Tilliander är en av dem som fastnat för dess fina eq. Eq:n är aningen lyxigare och mer flexibel än M-216. Dessutom finns det fyra effektsendar, vilket är bra om man jobbar med att spela in mycket live och vill använda ett större antal effekter. Soundcraft-borden är ofta välbyggda och lätta att handskas med.
      VIDEO: Analog Summing with the Soundcraft 200B and ProTools
      Mikrofonförstärkare
      Neve 1073 – Perfekt in i minsta detalj
      Mickförstärkaren Neve 1073N
      Neves klassiska mikrofonförstärkare 1073, som kom 1970, är en av de mest åtråvärda prylarna på vintagehimlen. Om du får möjlighet att spela in med en någon gång så kommer du inse varför. 1073:an är uppbyggd av mycket noggrant utvalda och matchade komponenter. Varje detalj, till exempel frekvensomfång på den inbyggda equalisern, är helt enkelt där för att tjäna det mänskliga örat. Detta är perfektion i kommunikationen maskin-människa. Allt från känslan i rattarna till de utsökta färgvalen är som en inblick i paradiset. Den finns efter påtryckningar från en hel värld av ljudtekniker, musiker och andra som vill mänskligheten väl numera i nyproduktion från Neve. Dyr men bäst!
      Mickförstärkaren Neve 1073 i en modernare version.
      Universal Audios plugg Neve 1073 Preamp and EQ Collection och Waves plugg Scheps 73 simulerar preamp och eq från ett Neve 1073.
      VIDEO: 5-Minute UAD Tips: Neve 1073 Preamp & EQ Collection

      API 312 – Innovativ perfektion

      API 312 togs fram i slutet av 60-talet och kan göra underverk med sång, gitarrer eller syntar.
      API 312 är en amerikansk mikronfonförstärkare med anor från slutet av 60-talet. Den ingick i en serie enheter som var grundstenarna i Automated Processes INC:s stora modulära mixerbord.
      API 512c, som är en modern variant av API 312.
      API 312 är användbar på det mesta tack vare den legendariska tekniken i form av OP-ampen API 2520. Den är underbar på sång och mycket användbar för både gitarr genom förstärkare och line-gitarr. Trummaskiner och syntar låter också fantastiskt genom den. Det är inte en slump att så pass många skivor spelas in/har spelats in med denna klassiska mickförstärkare i signalkedjan. Det är den där OP-ampen som gör hela skillnaden. Själv har jag valt API 512c, som är en modern variant av 312.
      I januari, 2019 släppte API en 50-årsjubileum-version av API 312 som du kan läsa mer om här.
      Någon pluggversion av API 312 ser inte ut att finnas idag på marknaden men Universal Audio har gjort kanalstrippen API Vision Channel Strip som simulerar API 225L kompressor-kretsar och API 212L preamp med mera. Waves har också pluggversioner av API – kompressorn API 2500, eq:n API 550 samt 10-bands eq:n API 560.

      Telefunken V72 – Tysk kvalitet

      Telefunken V72 togs fram för den tyska radion, men användes också av bland andra Beatles.
      Telefunken V72 är ett bra exempel på klassisk studioutrustning som används än i dag. Den bygger på teknik som utvecklades på Telefunken redan under 30-talet i form av V41. 1949 påbörjades utvecklingen av en mikrofonförstärkare som satte en ny standard i Tyskland och resten av världen. 1952 stod den klar. V72 är en rördriven mikrofon- och studioförstärkare som är anpassad för Tysklands vid den tiden nybyggda fm-radiostationer.
      Det var inte bara Telefunken som byggde dem utan även företag som Siemens och TAB. Totalt byggdes cirka 25 000 enheter åt den tyska radion. Trots detta är den mycket dyr att köpa begagnad. Den kom att användas flitigt i musikstudior under 60-talet, bland annat i Abbey Road och användes flitigt under inspelningarna av The Beatles skivor.
      Någon plugg som simulerar Telefunken V72 ser inte ut att finnas på marknaden, men däremot finns Telefunken V76 som huvudsakligen är två seriekopplade V72:or. Här finns Arturias pluggversion Pre V76 och Universal Audios pluggversion V76 Preamplifier.
      VIDEO: Telefunken V72 Tube Mic Preamp | VintageKing.com
      Rullbandspelare
      Studer A-80 – Kvalitetsbygge från Schweiz

      Studer A-80 finns i flera olika utföranden, alla med högsta tänkbara ljudkvalitet.
      Studer A-80 är en av de mest använda rullbandspelarna i inspelningshistorien. Denna schweiziska bandare finns i flera olika utföranden: åtta kanaler på entumstape, 16 eller 24 kanaler på tvåtumstape samt två kanaler på 0,25- eller 0,5-tumstape. Samtliga är gedigna kvalitetsbyggen.
      A-80 var Studers första 24-kanalsbandspelare och såldes under några år på 70-talet. Finmekaniken är oslagbar. Ljudkvaliteten likaså. Välj mellan 15 eller 30 tum per sekund. En fin effekt är att spela in till exempel stråkar på 30 tum/sekund och sedan spela upp dem på halva hastigheten. Jag hade turen att få jobba med en 24-kanalers A-80 under flera år. Aldrig några problem. Man måste dock vara noga med att göra rent tonhuvuden och de rörliga delarna varje morgon innan inspelning. Baksidan med dessa monster är att de är väldigt stora och att de måste kalibreras då och då.  Ett av de otaliga klassiska album som spelats in på Abbey Roads sextonkanaliga Studer A-80 är Pink Floyds Dark side of the moon från 1973.
      Tape Machine 80 från Arturia och Studer A800 Multichannel Tape Recorder från Universal Audio är pluggversioner av Studer A-80.
      Fostex B16 – Snygg budgetmaskin

      Fostex B16 är ett kap för dig som inte skyr lite servicearbete.
      En riktigt bra budgetmaskin på halvtum som i dag går att hitta för runt en tusenlapp. Tyvärr är många av dem som finns inte använda på länge så lite fixande får du räkna med. Men de låter fantastiskt bra, så har du plats är det väl spenderade pengar.
      Detta var den första maskinen att erbjuda 16 spår på halvtum när den kom ut 1983. Dessutom var detta en av de tidigaste bandarna som hade inbyggt stöd för Dolby C. Proffskänslan försvinner lite i och med att det är rca-kontakter men när du väl ser banden snurra så glömmer du detta snabbt. Det är faktiskt så att en av de stora behållningarna, förutom ljudet då, är att rullbandare är så förbaskat snygga. Men som sagt, lite fix måste du stå ut med. Kanal 1 och 16 brukar vara lite sämre, till exempel kan diskanten försvinna på dessa spår. Det beror på att de ligger längst ut på tonhuvudet och med tiden så börjar bandet slira runt en aning.
      VIDEO: fostex B16
      Revox A-77 – Radiofavorit av hög kvalitet

      Det har förmodligen funnits minst en A-77 på samtliga radiostationer i hela världen.
      En klassiker för nedmixning och mastring men även för ljudexperiment. Varför inte göra bandloopar genom att klippa och klistra? Jag lovar, resultatet skiljer sig från det du kan åstadkomma i datorn. A-77 ger dig två kanaler på kvartstumsband. Det har förmodligen funnits minst en A-77 på samtliga radiostationer i hela världen. Så de går att hitta ganska enkelt.
      Om du köper en från Sveriges Radio (om de finns kvar) är den säkert i bra skick, men som med alla vintageprylar är det underhåll och fix som gäller. Gör rent tonhuvudena ofta, helst varje dag. Som originalköpare hade du dock livstids garanti.
      A-77 kom i flera olika versioner men orginalmekaniken behålls genom hela serien. Den har tillverkats i över 290 000 exemplar. Vissa av dem är tillverkade i Tyskland, vissa i Schweiz. Men en sak är säker. Alla håller högsta kvalitet när det kommer till både elektronik och mekanik.
      VIDEO: Overview of the Revox A77

      10 klassiska vintageprylar som du måste ha koll på: Del 1/2 är en uppdaterad och reviderad artikel, som tidigare är publicerad i Studio nr. 6-2013
    • By Calle Olsson
      Analogsynten Pro-One imponerar än idag med sitt feta sound.
      Jag hittade ett fjäderreverb i en annons för 24 år sedan. Säljaren var en folkhögskola. När jag ringde upp passade jag på att fråga om de inte hade några gamla syntar till salu. Visst hade de en gammal Pro-One.
      Jag slog till så klart och någon vecka senare landade ett paket på mina föräldrars köksgolv. Synten var defekt enligt säljaren men enda felet var lite oxid på volymratten.
      Synten var, i brist på ett svenskt ord, ”breathtaking”! Jag programmerade den inbyggda, mycket enkla stegsequencern med några steg, startade den och svepte med cut off-ratten. Fantastiskt! Upp med Osc 2 på mixerdelen. Ännu mer fantastiskt! Sen öka env mod på filtret... den här synten låter verkligen bra och fett!
      Sequential Circuits Pro-One

      Fyra gyllene år
      Pro-One såldes i cirka 10 000 exemplar mellan 1981 och 1984 och består i huvudsak av två oscillatorer, brusgenerator, vcf, vca, en moduleringsmatris, arpeggiator samt en enkel sequencer.
      På oscillator A hittar man sågtand och variabel fyrkant/pulsvåg. Båda kan avändas samtidigt. Pulsvidden på fyrkantsvågen kan regleras manuellt eller moduleras (pwm) av lfo, filter env eller oscillator B. Här återfinns även sync, vilket synkar oscillator A till oscillator B så att vågformerna startar exakt samtidigt – mycket effektfullt om de sedan moduleras individuellt av till exempel en lfo eller envelop.
      Oscillator B har även triangelvåg och en lo-switch som gör att den kan användas som en andra lfo. Båda oscillatorerna har dessutom oktavväljare och frekvensratt. Ljudet är mycket kraftfullt och organiskt. Det räcker faktiskt med en oscillator för att göra riktigt maffiga ljud och då får man många fler moduleringsmöjligheter tack vare funktionerna i oscillator B.
      Från oscillatorerna går ljudet sedan till en enkel mixer där du kan ställa nivåerna på oscillatorerna och noise/ext. Sedan går signalen vidare till ett mycket fint filter med dedikerad envelop. Det är självoscillerande och envelopen är mycket snabb och “punchy”. Jag använder ofta Pro-Ones fi lter för att skapa kraftfulla bastrummor eller Kraftwerk-slagverk.
      Det sista ljudet gör innan det når volymratten är att passera genom förstärkarsektionen, vca. Den har en likadan envelop som filtret, som lyckligtvis är lika snabb. Fantastiskt!
      Arpeggiatorfunktionen är väldigt enkel, likaså sequencern. Man kan programmera två olika sekvenser men endast tonhöjd registreras. Det är dock ack så effektivt i sin enkelhet. Jag har stått i timmar och skruvat på rattarna och transponerat sekvenser (bara att trycka in önskad tonhöjd på tangentbordet) och det låter otroligt bra! Synka ihop synten med en trummaskin eller din dator, (den kan trigga på ljud) och resultatet blir fantastiskt. Men kom ihåg att minnet är på max 40 toner.
      Avslutningsvis lite om moduleringsmöjligheterna. Om oscillatorerna är hjärtat, filtret huden och enveloperna nävarna så är modulerings-matrisen hjärnan på Pro-One. Här kan man bussa ut filter env, oscillator b eller lfo (direct/wheel) till: osc a freq, osc a pwm, osc b freq, osc b pwm och filter. Det går att välja om signalen ska gå direkt eller via moduleringshjulet.
      Finns det då inget negativt att säga om den här 40-åringen? Jo, klaviaturen lämnar en del i övrigt att önska. På nästan alla Pro-One-exemplar orsakar den problem idag. På nätet kan du dock hitta tips om hur du löser det. För ett riktigt fint exemplar får du betala ca 20 000 kronor idag.
      Sequential Circuits Pro-One
      Typ: Monofonisk analogsynt.
      Tillverkare: Sequential Circuits.
      Polyfoni: En röst.
      Minne: Nej.
      Filter: Ja, resonant lågpassfilter.
      Klaviatur: 37 tangenter F-C.
      Midi: Nej.
      Pris begagnad: Från ca 18 500 kr och uppåt.
       
      Detta är en uppdaterad och reviderad artikel, som tidigare är publicerad i Studio nr. 3-2011
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • mixakuten_ingang.jpgMIXAKUTEN
    Som medlem får du kostnadsfri hjälp med mixning eller mastring av din låt.
    Läs mer >

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.