Jump to content
  • Så skyddar du din hörsel

    MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans intervju delar hörselexperten Bengt Falkedal med sig av kunskap och tips kring hur du som musikproducent på bästa sätt skyddar din hörsel.


    Lotta Fahlén

    429982981_Saskyddardudinhorsel.jpg.f525c82d34880daf557ca8ae712452c6.thumb.jpg.af4947e69dc71fdff519a2ab785c6a08.jpg

    Hörseln har stor betydelse för våra liv och inte minst för oss som regelbundet sysslar med ljud och musik. Bengt Falkedal är produktspecialist på hörselskydd och utbildad ingenjör och ekonom. Tillsammans med den legitimerade audionomen Lena Bäck äger han företaget Hörselexperten som vårdat många musiker med hörselnedsättningar och tinnitus genom åren.

    Är din uppfattning att musikproducenter överlag är noga med att skydda sin hörsel?
    – Både ja och nej. Vi märker att yngre personer i tjugoårsåldern oftast inte förstår hur skadlig hög volym är och därför sällan skyddar sig. De som har hållit på ett tag brukar inse att något måste göras – men ofta först efter att de börjat få besvär.

    Vilka hörselskador är vanliga hos musikproducenter och varför?
    – Hörselnedsättning, ljudkänslighet, tinnitus, distorsion och diplacusis (dubbelljud) är mer eller mindre vanligt hos alla som sysslar med musik. Anledningen till det är höga ljudnivåer vid lyssning. Beroende på hur länge öronen utsätts så är alla ljud över 85 dBA mer eller mindre skadliga för hörseln. Ju högre ljudnivå desto fler skador uppkommer. Det som sker är att flimmerhåren i hörselsnäckan dör. De ska stå upp för att kunna ta emot och leda ljud från olika frekvenser men när de faller ner så kan de inte ta upp och leda ljud mellan varandra. Ungefär som en blomma som vissnar.

    – En annan stor bov i dramat är lyssning i hörlurar och in-ear-hörlurar. Då kommer ljudet direkt mot trumhinnan och acceptansen ökas vilket leder till att man höjer ljudet mer och mer utan att tänka på det.

    Vad är ett bra första steg för att ta hand om öronen bättre?
    – Ett bra första steg är att skaffa hörselskydd och att kontrollera sin hörsel på en hörselklinik regelbundet, gärna en gång per år.

    Och hjälpmedel om man har missat att skydda öronen?
    – Missar du hörselskydd så brukar det bli hörapparat med tiden. Tinnitus går inte att bota i nuläget men kan maskeras med hjälp av en hörapparat.

    Utöver att använda hörselskydd, har du några tips på hur musikproducenter kan lägga upp sin arbetsdag för att skydda hörseln? 
    – Mixa från högtalare, inte i lurar. Och inte för lång tid åt gången eftersom tiden har väldigt stor betydelse. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar så är 80 dB skadligt att vistas i längre än 4 timmar.
    – Kontrollera ljudvolymen med en bullermätare. Det finns appar att ladda ner till mobilen som mäter buller.
    – Undvik så mycket som möjligt att utsätta öronen för annat buller, till exempel om du snickrar på ditt landställe så var noga med att skydda hörseln.
    – Ta pauser och skapa ett tillfälle där det går att ha total ljudvila under eller efter arbetsdagen.

    På horsellinjen.se går det att hitta ännu mer matnyttig information om hörsel, att lyssna ljudsmart, olika hjälpmedel vid hörselnedsättningar och det är även möjligt att testa hörseln med Hörseltestaren.

    Läs mer


    Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.


    User Feedback

    Recommended Comments

    En  mycket viktig artikel. Det är lätt att volymen blir för hög med hörlurar, Speciellt i miljöer där starka ljud uppträder utan förvarning.  Ett tips är att använda hörlurar med limiter. Själv använder jag numera en med 88 db gräns.  (Beyerdynamic DT-250 - 88db)  Tillverkas inte längre men går att hitta.  Jag kan dock rekommendera Canford Audio UK som  modifierar vanliga modelle .samt kan anpassa vilken lur som helst. Dyrare men en struntsumma om man skyddar son hörsel som ska vara hela livet. Alla andra prylar kan man byta ut min inte hörseln. Jag har inte kunnat finna fler som gör detta men det finns kanske.

    Edited by Jennifier
    • Gilla 2
    Link to comment
    Share on other sites


    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Lotta Fahlén
      Selen Özan. (Foto: Robin Bøe)
      Selen Özan är musikproducent, kompositör och låtskrivare med både en kandidat i jazzsång och en master i musikproduktion i bagaget. Hon är en av grundarna av studiokollektivet Oda Studios i Stockholm och har producerat artister som Veronica Maggio och Miriam Bryant. Förra året blev hon som första kvinna nominerad i producentkategorin på Denniz Pop Awards.
      Hur kommer det sig att du valde att skriva din masteruppsats om att jobba hållbart som musikproducent?
      – Jag märkte av vissa tendenser hos både mig själv och mina producentkollegor som jag uppfattade som ohållbara i det långa loppet. Jag ville också gräva djupare i min egen oförmåga att få uppgifter genomförda. Här är länk till masteruppsatsen.
      Kan du ge några exempel på metoder för hållbara, kreativa och långsiktiga musikproduktionsprocesser som du tar upp i uppsatsen?
      – Metoderna som tas upp i uppsatsen är bland annat tips kring tids- och projektplanering, kreativa lösningar vid blockeringar och en hel del allmänna tips inom hållbarhet och effektivitet med fokus på den individuella hälsan.
      – Inom planering har verktygen varit riktigt hjälpsamma för att kunna påbörja och slutföra musikaliska projekt och för egen del rör det sig då främst om nya arbetstider och projektplanering. Jag jobbar numera nästan uteslutet bara på vardagarna under vanliga kontorstider och håller helgerna lediga i den mån det är möjligt.
      För musikproducenter som vill börja arbeta på ett mer hållbart sätt, var tror du det är bra att börja?
      – Att börja med att analysera sina egna mönster och svårigheter och sen kanske läsa min uppsats för att få några tips, haha! Nej men det kan vara jättesvårt att bryta invanda mönster och där tror jag inspiration är ganska viktigt.
      I din uppsats skriver du att det varit viktigt för dig att ha ett sammanhang med likasinnade för samarbeten och fysiska möten. Kan du berätta lite mer om det och om ditt musikstudiokollektiv Oda Studios?
      – För mig är det viktigt att ha andra likasinnade omkring mig för inspiration, kreativa utbyten och samarbeten och kompetensutbyte. Det inspirerar mig enormt att höra studiogrannens surr. På Oda Studios i Stockholm huserar hela 18 musikskapare som delar på några studios och några kontors-/produktionsplatser. Det finns inget bättre än när vi är flera på plats som kan tagga igång varandra, och arbeta intensivt för att sedan ta en gemensam lunchrast.
      Vad är du aktuell med framöver?
      – Vi släppte rätt nyligen en singel med Miriam Bryant – Nån Av Oss (Spotify / Apple Music), som jag producerat och varit med och skrivit. I övrigt har jag några andra projekt igång men det är en lite speciell tid just nu då många sessions ställs in.
      Selen Özan hemsida

      Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Lotta Fahlén
      Jessica Jönsson rattar monitorljudet för Mando Diao 2015. (Foto: Chris Danneffel)
      Jessica Jönsson har arbetat som ljudtekniker sedan tidigt 2000-tal, bland annat som livetekniker på festivalen Sweden Rock och med tv-produktioner som Idol och Sommarkrysset.
      Hur väcktes ditt intresse för liveljud?
      – När det var dags för mig att välja gymnasium så stod det mellan restaurang och en ny utbildning med inriktning på ljud och ljus. Det verkade perfekt för mig med ljud och ljus, då jag hade ett intresse för musik men kände att det var för osäkert att hoppas på en artistkarriär. Jag tänkte att jag istället kunde jobba bakom eller kring musiken.
      – Genom skolan fick jag all praktisk och teoretisk kunskap via praktikplatser. Jag började jobba med musiktävlingar och festivaler och insåg ganska snart att det som intresserade mig mest var att mixa monitor. De flesta ville mixa PA-ljud men inte jag, jag ville tydligen komplicera saker för mig.
      Vad  skulle du säga är största skillnaden mellan att mixa PA och att mixa monitor?
      – Att “mixa monitor” innebär att man mixar all medhörning på scen, alltså se till att alla musiker hör sig själva och varandra. PA-teknikern gör en mix till publiken medan monitorteknikern kan få göra ganska många mixar beroende på hur många musiker som står på scen.
      – Som monitortekniker har man kanske inte lika fria kreativa “målardukar” att måla på då du hela tiden förhåller dig till artistens ramar. Men man har oftast ett grundförfarande som man utgår ifrån och slutresultatet brukar inte skilja sig drastiskt från person till person.
      Vilka egenskaper och kvalitéer är viktigast hos någon som jobbar med liveljud?
      – Det som jag älskar mest med mitt jobb är de sociala och psykologiska delarna. Det är nog därför jag på senare år börjat göra mycket TV-jobb som “B-ljud” eller “mickman” vilket innebär att man är den som mickar på och av gäster och programledare som pratar. Det är inte direkt tekniskt avancerat utan kräver mer lyhördhet, fingertoppskänsla och social kompetens. Man hanterar ofta väldigt nervösa personer och blir ganska närgången när man lirkar mickar, sladdar och beltpack under kläderna. Då är det viktigt att kunna göra det utan att personen ifråga ska känna sig obekväm.
      – Sen är det en otrolig fördel att ha koll på vad alla gör på sina respektive positioner. Det underlättar kommunikationen, arbetsflödet och förståelsen för varandra.
      SVT Sveriges 12:a 2020
      Hur brukar en arbetsdag se ut för dig?
      – Projektet som jag jobbar med den här veckan är Sveriges 12:a, ett alternativt Eurovision som SVT sänder då Eurovision 2020 blev inställt på grund av corona. Vi har två programledare och två musikakter –The Mamas och Dotter. Jag mixar monitor och använder mig av mixerbordet Digico SD10. Alla medverkande använder in-ear monitorer. Då vi i dessa tider inte har någon publik i studion så använder vi inget P,A men för att alla som jobbar på golvet ska kunna höra vad som händer så ställer jag ut ett par högtalare i studion.
      – Vi repar all musik och allt prat för sig och börjar alltid med en linecheck för att se att vi har kopplat allt rätt. Det underlättar vid eventuell felsökning under soundcheck då tiden är knapp. Skulle något vara fel då så är det med största sannolikhet något som kopplats in efter att vi gjorde linecheck.
      – När musikerna anländer så bygger vi upp deras instrument som snabbt ska kunna rullas in och ut. Exempelvis trummor bygg på rullpodie. När musikerna har fått igång sina instrument kör vi ett soundcheck. Först soundcheck på trummorna och sedan arbetar vi oss genom alla instrument och sångmickar. Vi kollar att nivån in inte är för svag eller distar. Vi eq:ar och processar så som vi tycker passar, och mixar därefter ut varje kanal eller instrument till den person som vill höra i sin lyssning. Sedan kontrollerar vi att nivåerna låter bra i allas mixar och så fortsätter vi att finlira tills alla är nöjda. Då är det dags att repa ett par gånger med kameror så att alla vet var de ska stå och röra sig och vilka fotografer som ska ta vilken bild när. När varje enskild punkt är repeterad gör vi ett genomdrag och sedan är det dags för sändning.
      Hur har coronakrisen påverkat dig nu när det är mycket som ställs in?
      – Jag är enskild företagare och har inte kunnat nyttja något krispaket än. Jag hoppas att regeringen hittar en lösning där enskilda företagare kan få ekonomiskt bidrag för inkomstbortfall, alternativt en enklare variant av a-kassa där vi tillåts ha kvar kvar företag aktivt om det skulle komma uppdrag i sista sekund vilket ofta är fallet i vår bransch.
      – Nästa vecka ska jag göra slutaudition för Idol men efter det har jag inga fler bokningar för året då allt är inställt. Det känns tufft och det kommer att påverka vår bransch mer än jag nu vill och kan förstå. Samtidigt hoppas jag att andra alternativa projekt dyker upp längs vägen.

      Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Jon Rinneby
      På Online Tone Generator kan du stämma ditt instrument, utföra vetenskapliga experiment (som exempelvis ta reda på vilken frekvens ett vinglas klingar), testa dina högtalare eller hörlurar, träna på att höra och urskilda frekvenser och sist men inte minst kolla din egen hörsel.
      Det är av yppersta vikt att du inte lyssnar på för stark volym
      Om du, som många andra musiker, lider av öronsus (tinnitus) vid en bestämd frekvens, så kan du med hjälp av generatorn ta reda på exakt var den frekvensen ligger. Genom att känna till din tinnitusfrekvens kan du sedan ringa in och maskera dessa frekvenser, vilket naturligtvis är en hel vetenskap i sig. Detta kallas även tinnitusterapi och kan handla om ett statiskt brus i kombination med havsvågor, som då maskerar tinnitusljuden som i sin tur avleder uppmärksamheten och minskar effekten. Detta kan du läsa mer om på nätet med en enkel googling.
      När du hittat din tinnitusfrekvens var även noga med testa en oktav upp och en ner med x2 respektive × ½-knappen i generatorn. Detta eftersom det är lätt att blanda ihop toner i olika oktaver.
      På TinnitusNotch.com kan du sedan skapa en egen brusprofil speciellt anpassad till din hörsel. Det ska naturligtvis undertryckas att detta inte är ett botemedel mot tinnitus, något sådant finns tyvärr inte i dagsläget. Men det forskas mycket på området och jag skulle bli mycket förvånad om vi inom en snar framtid inte hittade en någorlunda bra lösning. Vi håller tummarna!
      Från Wikipedia
      Tinnitus (av latinets tinire, 'att ringa'[1]) är en hörselåkomma som innebär att höra ringande ljud som saknar ljudkälla (jämför hörselhallucination). Ibland används ordet öronsus, men få personer med tinnitus vill beskriva ljuden/oljuden de hör som "öronsus". Ljuden är av personen själv upplevda ljud som t.ex. kan beskrivas som pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Tinnitus kan variera i olika kombinationer, styrka och intensitet.
      Ungefär 17 % av befolkningen påverkas av tinnitus med konsekvenser av sämre livskvalitet. I Stockholms län räknar man med mellan 50 000 - 70 000 människor som besväras av dessa ibland outhärdliga ljudförnimmelser som uppkommer efter felaktiga impulser mellan innerörat och hjärnan. Enligt American Tinnitus Association[2] har tolv miljoner amerikaner tinnitus, en miljon har så svår tinnitus att det påverkar deras dagliga liv.
      Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet. Alla upplever tinnitus ibland, men för en del fortsätter ljuden att låta. Ljuden kan liknas vid fantomsmärta och i många fall är den en stressjukdom. Vissa människor kan tolerera ljuden med tiden, medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Tinnitus förekommer i alla åldrar.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om ljud och mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du alla Fredagstipset-artiklar
    • By Lotta Fahlén
      Foto: Elin Franzén
      Andreas Tilliander är electronica-producent och radioprogramledare som ger ut musik i rask takt, både under eget namn och under alias så som TM404 och Mokira. Han driver skivbolaget Repeatle och spelar live tillsammans med artisten Familjen.
      Kan du berätta om hur ditt intresse för elektronisk musik och syntar väcktes?
      – Intresset väcktes väldigt tidigt. Många barn födda i slutet av sjuttiotalet kanske hittade till musiken genom artister som Madonna, Michael Jackson och Prince, men i mitt fall var jag tämligen ointresserad av musik innan jag hittade Depeche Mode. Det är väl något av en klyscha att dra till med Depeche Mode och jag skulle gärna undvika det om det inte vore helt sant. Jag blev fullkomligt överkörd av dem när jag hörde Music for the Masses. Därefter var steget inte långt till liknande musik som Kraftwerk, Nitzer Ebb och DAF.
      – Under tidigt tonår var jag verkligen syntare med konstig frisyr och svarta kläder. Sedan kom Aphex Twins låt On och allt förändrades igen. Vadå? Man behöver inte sjunga på sina låtar? Eftersom jag alltid varit en värdelös sångare men en skaplig ljudmakare med en hyfsad musikalisk vision blev detta min räddning. Ett par år senare hörde jag Panasonic och förstod att man inte ens behöver ha några melodier för att skapa fantastisk musik och ljudkonst.
      Hur brukar din skapandeprocess se ut?
      – För det mesta jobbar jag mot ett specifikt mål. Oftast är det inför en livespelning. Det blir liksom mer direkt då, att jag vet att det jag bygger på idag, det kommer jag framföra på en konsert eller klubb redan imorgon. Det om något sätter ordentlig fart på idéerna hos mig. Visserligen tillhör jag de där stackarna som knappast har något intresse för annat än ljudbilder och musikaliska problemlösningar så jag jobbar ständigt på någon låt, men det är något speciellt med att ha en deadline ändå. Hade jag inte behövt presentera min musik i olika sammanhang; skivor eller konserter, då hade jag nog haft väldigt lätt att stanna upp där så som så många andra också verkar fastna, att bara nöja sig med några takters musik och sedan stänga ner projektet när dagen är slut. Det är alldeles för kul att skapa musik så det blir ofta så att jag liksom lever och andas med ett stycke musik jag jobbar på.
      Mokira (Andreas Tilliander)
      – Väldigt ofta har jag skruvat fram det jag vill och bara låter de olika sequencerlådorna stå och puttra i studion. Jag går runt till de olika syntarna och ändrar lite småsaker och lyssnar på samma loop i flera timmar. Det är något vemodigt med att spela in låten. Så fort en låt är inspelad är den död, den slutar att utvecklas och dess form är inte längre påverkbar. Den blir till något jag gjort, något förgängligt och inte något jag lever med. Det är lite det som jag förundras över när jag läser och hör andra tala om musikproduktion – ”Ingen kommer höra i en mix om du har samplat en 909 eller om du kör med originalet”. Som om bara slutresultatet är det viktiga med att arbeta med musik. En till trött klyscha kanske men resan är verkligen målet. Hade jag bara varit resultatinriktad hade jag inte gått runt en hel dag i strumplästen och rört runt då och då i min ljudgryta.
      Hur går det till när du skruvar fram nya ljud?
      – Ljudmakeriet hör till 100% ihop med komponerandet och producerandet hos mig. Ljuden är lika viktiga, eller troligtvis ännu viktigare, än noter och melodier. Jag är inte vidare musikalisk egentligen, men jag har mycket idéer och tankar kring ljudproduktion.
      I mars släppte du albumet Case Studies For Buchla, hur kom albumet till?
      – Mitt bästa tips för att färdigställa musik är att ha en deadline för något helt annat. Så var det när jag började spela in musik som senare blev debuten för mitt alias TM404 där jag uteslutande spelade in med Rolands olika nittonhundraåttiotalsinstrument. Precis likadant gick det till när Case Studies realiserades. Jag hade inte en tanke på att göra ett album. Jag hade inte en aning om vad jag höll på med. Egentligen borde jag ha färdigställt andra saker i studion, men så stod det där Buchla-systemet och bara blängde på mig. Jag hade knappt rört det på sex månader och började försiktigt med att stämma alla oscillatorerna. När det var gjort ville jag utforska någon modul jag skaffat och inte hunnit testa. Plötsligt hade en vecka passerat och ett album tagit form. Hade jag istället satt mig ner och planerat en skiva och hur den skulle låta, då hade det inte blivit något.
      – Det finns något skrämmande med att gå till studion en måndag morgon, sätta sig i en studio där man lagt den mesta av inkomsten i tjugo år och tänka att ”nu jävlar ska jag få till något alldeles extra”. Den mesta musiken jag skapat har jag gjort när jag mest vill testa en idé för min egen skull. Därför har jag också hundratals timmar med outgivet material. Kanske något att rota fram om trettio år när hörseln är förstörd, ekonomin i botten och pensionen obefintlig – då ska jag casha in på alla månader i studion som inte resulterat i skivor eller turnéer.
      Om du skulle välja en favoritsynt genom tiderna, vilka skulle du välja?
      – Den mest uppenbara och den som de flesta nog har förknippat mig med de senaste tio åren eller så är förstås Roland TB303. En extremt begränsad synt som är tänkt att agera baskomp när du spelar gitarr eller orgel. Svårprogrammerad, men det är sällan jag blir besviken på vad som kommer ut ur högtalarna. Visst, det händer att jag stoppar undan min 303:a i något halvår och fokuserar på helt andra instrument, men varje gång jag drar ut byrålådan och tittar till den lilla silverlådan, då är kärleken ömsesidig igen. I det senaste Elektroniskt i P2 pratar jag faktiskt om den där kärleken till Roland TB-303. Den är evig.
      Vad är du aktuell med framöver? 
      – För tillfället står allt still förstås på grund av Corona. Denna veckan skulle jag varit i Lyon, nästa i Riga. Förhoppningsvis finns det tillfällen att ta igen de flesta förlorade spelningarna framöver. På skivfronten kommer 2020 bli ett väldigt spännande år i min diskografi. TM404 släpper sitt tredje album. Mitt projekt Innerst Inne som jag har med min barndomsvän Familjen-Johan släpper vi äntligen debutalbum efter flera år med skivbolagsstrul. Den första november är det exakt tjugo år sedan jag debuterade under artistnamnet Mokira på skivbolaget Raster-Noton. Skivan Cliphop som släpptes då kommer återutges och denna gången på vinyl. Hurra!
      Länkar:
      Elektroniskt i P2
      Om Andreas Tilliander på Wikipedia
       
      Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
    • By Lotta Fahlén
      Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner)
      Magnus Sveningsson är musiker, producent och basist i The Cardigans. Med projektet Råå har han de senaste åren hunnit ge ut två album, en remixsingel, en cover-EP och ett live-album på skivbolaget Malmö Inre som han driver tillsammans med bland andra The Cardigans-kollegorna Lasse Johansson och Bengt Lagerberg.
      Kan du berätta hur Råås senaste album Ljungens Lag kom till?
      – Jag och producenten Carl Granberg hade en idé om att blanda in mer av jamaicanska och afrikanska influenser i Råå. Vissa perioder lyssnar jag bara på afro eller reggae och det verkade som en kul väg att testa. Jag gjorde mina demos på egen hand i min studio på Österlen men delade dem med Carl lite tidigare i processen än jag brukar. Jag samlade ihop en stor hög med skivor som vi lyssnade igenom efter trumljud och fann en hel del rastafaritrummor. Med dessa började vi bygga rytmer som vi sedan mixade med de knastertorra vintagesyntarna.
      – Vi ville skapa ljudkombinationer som kändes oväntade och skoj och vi var båda väldigt noga med ljudens beskaffenhet. Frekvens, densitet och knorr var ständigt under diskussion i arbetet av Ljungens Lag. Sammantaget blev det en rolig skiva som inte påminner om så mycket annat. Jag är väldigt stolt över den, men är nu i kast med nästa skiva - alltså har jag skiftat fokus mot nya intressanta kombinationer.
      Råå – Ljungens Lag
      Kan du nämna några favoritkombinationer av ljud på albumet?
      – Basklarinetten har blivit ett av de viktigaste inslagen i Råås musik. Bebe Risenfors, som vår klarinettist heter, är enormt bra på att finna ut vad som passar att spela till respektive låt.
      – Första minuten av låten Ett spänningsmoment senare är härligt mixad med en Gambisk balafon, spinett från en östtysk Vermona Piano-strings, ett Juno 60-arpeggio, en stram baskagge och så Svante Lodéns mästerliga percussion.
      – Natt faller över Holma är en blinkning till det fina bandet Yo la Tengo, både titeln och rent musikaliskt. Där återfinns basklarinett, Fender VI-bas och ett slags trumset uppbyggt av en soptunna och diverse plåtlock. Under allt ligger en improviserad drone av Arp Odyssey och Crumar Performer.
      – Andra väl använda syntar är Baldwin Syntasound vars celloljud är helt magiskt ensligt, ARP Omni som överraskande nog har ett superfint dragspelssound som vi använt i titelspåret, Roland RS 09 och så världens första keytar; Weltmeister Basset. Den sistnämnda har en sjuk subbas fast med en gnutta tangentljud likt ett Fender Rhodes. Extremt användbart till rätt låt.
      Musiken du släpper med Råå är instrumental. Ser skapandet av musiken annorlunda ut för dig när den är textfri i jämförelse med låtar med sång och text?
      – Jag bestämde mig för att försöka mig på instrumentalmusik just för att jag inte hade lust att skriva texter och absolut inte sjunga nåt mer. Har man inga ord som bränner i bröstet för att få komma ut bör man ju strunta i att skriva nåt alls. Jag blev väldigt fri i skapandet då kombinationen av gamla vintagesyntar och effektpedaler gav resultat som jag inte kunnat räkna ut. Jag är varken flyhänt på piano eller gitarr, så där fanns noll chans att överraska mig själv. Jag är för dålig på instrumenten. Råå gör egentligen väldigt enkel musik. Det är i stämningen och instrumenteringen som det händer… Eller förväntas hända.
      Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner)
      Jag tycker mycket om titlarna på dina låtar. Har du några tips eller knep för att komma på låtnamn? 
      – Tack! Jag är också väldigt förtjust i dem. Jag skriver direkt ner ord jag hör, eller kanske snarare tror att jag hör. Sedan kan det bli en ordvits av det eller bara något oväntat. Min första skiva hade ju flera skånska ortnamn som låttitlar. Ljungens Lag var först tänkt att ha flora och fauna som tema. Nu är det bara Bid din tid videung kvar från detta uppslag.
      – Låten Vispen fick sitt namn efter en av våra orientalkatter.  Han och bästisen Doris kommer förresten pryda omslaget på nästa Råå-skiva.
      Skiljer det sig att jobba med projektet Råå i jämförelse med bandet The Cardigans?
      – Det går inte ens att jämföra. Med Cardigans hade vi en uttalad låtskrivare i Peter och en ordsmed i Nina. De två sista skivorna Long Gone Before Daylight och Super Extra Gravity är dock rätt demokratiskt skapade. Vi ansträngde oss verkligen för att spela tillsammans i studion och skulptera fram arrangemangen.
      – En annan skillnad är att vi alla levde under press för att leverera med Cardigans. Det fanns alltid en anspänning i luften även om vi i det stora hela arbetade konfliktfritt. Skivbolaget Universal hade rätt stora förväntningar på oss. Minns att 400.000 sålda exemplar av Super Extra Gravity sågs som en katastrof. Annorlunda tider då!
      – Med Råå känner jag mig väldigt mycket i kontroll över musiken, även om jag absolut behöver en producent/mixare för att krama ur det bästa ur ljuden. Det vore intressant att spela in något nytt med Cardigans nu och få med en del av min nyvunna kunskap i gamla syntar. Detsamma gäller för min bandkamrat Lasse som snart släpper sitt debutalbum på Malmö Inre under namnet Lost Johansson - där är det mycket melankolisk Moog för pengarna!

      Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.