För att ta ett exempel;
När jag lyssnar på DT inspireras jag av ackordprogressioner, harmonier, unisoner, trumkomp eller bara alla coola licks och riff.
När jag lyssnar på Yngwie kan jag tycka att han är sjukt duktig och snabb men musiken fastnar lixom inte alls på samma sätt. Ibland kan jag tycka att han inte utnyttjar sin potential fullt. Däremot är han rolig att kolla på live. Han är ett jäkla energiknippe. 😛
Tyvärr så tror jag att mkt av kommentarerna om Yngwie bottnar dels i svensk avundsjuka men oxå i att folk stör sig på hela hans appearence. Men nuförtiden är han ju dock mer amerikansk än svensk. 😉