Valle

Öh, förlåt? Du är fan i mig helt otrolig.

Njae... Å ena sidan, Bravo är lika svenskt som garderob, det vill säga inte alls. Å andra sidan svenska ordlistor har ingen som helst avgörande när det gäller lagar/regler. Vem som helst kan skapa sin egen ordlista med egna påhittade ord. Juice-företaget Bravo (precis som kaviar-ABBA hade) har ett "inarbetat" namn, vilket kan vara skäl nog för företaget att sätta sig emot att det används i andra näringsverksamheter. Det finns t.ex. ingen chans att någon artist börjar kalla sig för SAAB eller Volvo och samtidigt komma undan med det.

Precis vad jag också antar. Och Vikingarna håller fortfarande förstaplatsen: Sveriges mest sålda grupp (alla kategorier) genom tiderna (10 000 000+ sålda ex).

Ett citat från den här tråden: "Efter att Stikkan [ABBAs dåvarande manager] och bandet på hälften allvar, hälften ploj övervägt namn som Alibaba, Friends and Neighbours samt Baba, bestämde de sig slutligen för ABBA. Stikkan, som den business man han var, förstod att det behövdes ett mer eller mindre godkännande från fiskkonservföretaget som hade tjingat namnet redan 135 år tidigare, så han kontaktade fiskkonservföretagets och bad om ett OK att använda namnet "ABBA". Fiskkonservföretaget tyckte att det var helt i sin ordning, men bara så länge bandet skötte sig och inte drog fiskkonservföretagets goda namn i smutsen..."

OK, nu gissar jag, kanske – OK, hoppas jag –, men inte säljer väl dansband förhållandevis sämre än någon annan genre. Eller? Jag utgår från svenska marknaden, såklart. 😆

Thanks! Det gick helt enkelt för långt...

Jag är lite misstänksam mot frågan, förstås. Funderar på om du möjligen har läst vad jag skrev fel. Jag menar, jag skulle ju egentligen kunna räkna upp en hel rad med DB-låtar (tack för introduktionen av den förkortningen) som jag anser inte "suger". Men OK, jag nämnde faktiskt en låt i förbifarten i inlägg #24, "Mississippi". Jag tycker att den inte suger särskilt mycket alls. Fast jag föredrar versionen med originalartisten framför den som t.ex. Vikingarna har gjort, den suger riktigt jävla lite. Å'jo. Nog förstod du. Tycker du att ALLA DB-låtar suger?

Well, enligt några forumister så är Hellvalla Burn III (ett band som jag spelar i) på gränser för "tajt", för "rent" och "exakt". Du kan ju använda dessa låtar som en måttstock.

Om du svarar på minst en dansbandslåt som du anser inte "suger", så ska jag också ge dig ett dito exempel från mig. Jag misstänker nämligen att min musiksmak i det här sammanhanget knappast är något som skulle egga ditt intresse.

Jag kommer definitivt fortsätta diskussionen, så länge folk är intresserade (tråden har trots allt 12 "prenumeranter"), och så länge jag får frågor eller anledningar att kommentera. Vad jag menade innan (till dig) var att jag levererar de svar och argument jag har; du tycker att jag trivialiserar andras argument samt förenklar det hela till en nivå där du anser att det inte längre går att hålla en seriös diskussion. Eftersom jag förmodligen inte kommer kunna leva upp till dina förväntningar, så fick jag väl anta att du inte längre var intresserad att fortsätta ditt deltagande i den här tråden. Du har säkert mycket viktigare saker för dig. Om du trots allt vill fortsätta, fortsätt. Please do! Men du behöver kanske inte älta hur jävla undermålig jag är som debattör, och hur falsk jag är. För det det är liksom inget nytt; många av mina motståndare tycker just det om mig och har gladeligen gjort det klart i sina inlägg genom åren. M'kay, chap?

Mycket bra! Tycker du att jag är otrevlig?

1. Därför att du tycker att min tråd är oseriös, medan jag inte tycker det. Jag kan inte (och bryr mig faktiskt inte särskilt mycket om att) göra tråden seriösare bara alldeles speciellt för dig. Pallar du inte – ajöss! 2. Jag överväger i regel all kritik som riktas till mig. De flesta tror säkert att jag blivit mållös när jag inte svarar direkt på fråga eller svarar alls. Jag kan förstå det, men så är det förstås inte. Det är liksom inte bara "du" som vill ha ett svar, "ni" är många. Och ofta vill "ni" ha ett individuellt anpassat svar. Och "ni" älskar att få visa mig hur fel jag har. Tur för "er" att jag älskar debatter... 3. Nej. MVH// "Lekledaren" (citat: Zakyath) Kors i helvete då! Jag vet det! Och du är inte ensam om att klargöra för mig något jag har fått höra tusen gånger förr. Den här tråden skapade jag för att nå längre ut än till banala, sönderslitna argument som "smaken är som baken"... För det var väl vad du försökte tala om för mig, eller? När det gäller ogillandet av särskilt dansbandsmusik så tror jag att det ligger mer i det än något så pissenkelt som "smaken är som baken". Och jag vill med den här tråden försöka ta reda på vad det är. Du gör det alltså till att din fråga innan skulle ha varit otydlig för mig; medan det i själva verket handlade om att du kryddade den med antaganden som "fantastisk", "kärlek" etc. Den frågan var tydligt ställd och fick ett svar. Men OK, här får du ett nytt svar, anpassat till din precis lika tydliga omformulering: Dansbandsmusik är varken sämre eller bättre än alla andra genrer som jag inte har svårt för. Jag har redan sagt att jag sedan barnaåren har fäst mer "dyrkan" till fenomenet musik/melodi/arrangemang snarare än till någon begränsad genre. I en annan tråd nämnde jag att jag i hela mitt liv försökt vara överseende med genrer som jag inte gillar. Det har lärt mig särskilt en sak: En musikstil kan egentligen inte vara "dålig" om den utförs på "bra" sätt. Samma sak med en specifik artist; en artist är bara "dålig" om man kan ge ett rimligt skäl till varför. Annars blir det bara en fix idé – man låter andra tycka åt en vad som är och inte är "dåligt". Slutsatsen man kan dra av detta är att det räcker med att utförandet (av musiken/melodierna/arrangemangen) är bra för att jag ska tycka att en låt är bra, och då hänger genren – som här har sekundär betydelse – med på köpet. Jag tror inte på att en hel genre kan dissas bara för att man eventuellt har en inbyggd antal-låtar-tröskel för var ogillandet triggas; än mindre tror jag på när någon säger att ALLA dansbandslåtar "suger". Du har förstås ingen aning. Men nu gjorde du en "halmdocka" igen. Någon som hängde med på det där?

Då tar jag det som att det var ditt sista inlägg i den här tråden.

"Avkräva"... Det är fritt fram att svara. Och det ska vara rimligen OK för mig att kunna motargumentera. Debatten är fri. Jag har inte duckat. Du frågade varför jag tyckte att dansbandsmusik var "fantastiskt", varför jag "älskade det" etc etc, du fick svar som frågan förtjänade. Du var inte nöjd. Fine. Att du kontrar mig med "sjuåringen" kom lite som en överraskning. Jag kan inte som vuxen svara för vad jag som sjuåring tyckte. Mitt svar till JJRockford var hur rimligt som helst. Nej då, jag har förståelse för andra människors upplevelser och åsikter. En av de finaste fördelarna med att vara trådstartare är att man kan sätta spelreglerna. En av nackdelarna är att det alltid finns någon gaphals som bölar om att det är orättvist att Valle aldrig vill tycka som alla andra. Ännu en nackdel, dessvärre, är att alla tar såväl mig som sig själva på för jävla stort allvar. Och då är du inte intressant för mig heller. Jag kan säkert komma på fler. Men just det är det som jag tror bäst på. Tyckte du det var orimligt på något sätt? Kolla i min signatur (Hellvalla Burn)... Förutom det har jag här på forumet publicerat, 80-talsrock, punkrock, country och, juuust det, dansbandsmusik. Med den senare vann jag en festival här på forumet. Var är dina låtar?

Berättigad fråga. Låt mig först korrigera dig på en punkt: jag har inte "skjutit ner varenda försök...". Vissa svar har varit tillräckliga för mig för att inte kontra dem med en motfråga. Det finns säkert fler svar som jag skulle "acceptera". Men för min del är fallet med operan (som jag skrev ovan) ganska så OK svar. Det, eller om jag nu känner mig uppmanad att diskutera det dåliga i en låt (för ibland ombeds man ju), så försöker jag åtminstone komma med något konstruktivt (kritik). Jag skulle t.ex. aldrig nöja mig med "Det är dåligt därför att det suger!"... Inte bara för att det är exempel på stinkande tautologi, utan för att det inte ger ett skit att säga så.

Jag startar en tråd där jag vill diskutera dansbandshat och försöka hitta en skälig grund till hatet. Du bidrar med ett oseriöst nonsenssvar vars like delvis har bidragit till att jag startade tråden. Och jag är ett troll...

Starta en tråd, t.ex. "Varför gillar du [valfri genre]", så lovar jag att jag ska svara. Du har inte gjort annat i min tråd än att chitt-chatta; exempelvis har du inte svarat på trådens fråga. Å andra sidan icke-gillar du kanske inte dansbandsmusik, och då behöver du ju inte svara. Det där betyder att du inte har en aning om vad halmdocka är. Halmdockan uppkom i samband med att du förvanskade ett citat genom att klippa bort en högst avgörande detalj, inte huruvida det skulle stämma att KISS var ett av mina favoritband eller inte Nu känns "svarslös på väsentligheterna" inte så långt borta... På samma sätt som en sjuåring skulle kunna göra, menar du?

OK. Av vilken anledning gillar du dansbandmusik då?

Spelades den dansbandsmusik, så som vi refererar till den idag, den som slog igenom i Sverige på allvar i mitten av 1970-talet, och som den här tråden berör? Inte "poppade upp", men slog igenom på allvar. Genom Berts "importerade" musik.

Och här finns ett begrepp som du bör förstå att du nyss använde dig av. Fråga: Varför klippte du bort det att "jag var sju år gammal" från originalcitatet och vände resten av citatetinnebörden till att det var något jag skulle uttrycka som vuxen?

Eeeeewwww! Nä, nu tar jag mig en joggingrunda... Får se om jag pallar med att skriva mer sedan. C U L8R

OK, när då?

Men det var ju han som förvärvade de svenska förlagsrättigheterna till i princip varenda dansbandslåt under 1970-talet. MASSOR kom från USA. Du tror väl inte att "Leende guldbruna ögon" var en svenskursprunlig låt, did you?

Här har vi ännu ett exempel på vad jag menar med nonsensskäl till att icke-gilla dansbandsmusik. Inläggsförfattaren (plus den som gillade inlägget) är antingen helt befriad från musikkunskap eller så försökte han/hon bara "säga något roligt". Om sanningen ligger i förra fallet har jag visst förstående. Men i det senare fallet kan man ju fråga sig: Varför? Om du inte har något seriöst och komma med i den här tråden, skit i att skriva!

Men jag slår vad om att just ditt inlägg inte räknas till ditt oförstående... Well... jag har bara hört gott om min förmåga att samarbeta i projekt. Dansbandsmusik, så som vi känner till den och som den här tråden berör, slog igenom i Sverige på allvar i mitten av 1970-talet. Och hur svårt det än kan vara för vissa att tro det, så var det tack vare Bert. Och han var i huvudsak inspirerad av country. Dels så tilltalade låten mig oerhört mycket, dels framfördes den av mina idoler. Jag var sju år gammal.