Valle

Hmmm...

Det är kanske liksom lite det som är grejen, eller?

Om det där var "kennethf", då skäms jag... Om det inte var var "kennethf", what's your fucking point?

Jag är nästan lite rörd över hur du läger upp det... men det hade varit superhäftigt med lite demos där du lirar "ALLA instrument själv inklusive sång".

Det är just den "villan" min story kommer ifrån angående "Honky". Edit: Tror jag.

Watch it, Bozo! Att jag inte har träffat trummisar som är lika duktiga på sitt biinstrument som på sina trummor betyder inte att jag inte har haft äran att jobba med riktigt imponerande trummisar. Om du och Jetblack har träffat professionella, dedicerade trummisar som är precis lika "pro" på sina biinstrument – Grattis! Dessutom: Även om du inte direkt påstår det så kan man tolka ditt inlägg som att jag har sagt att trummisar skulle vara mindre begåvade musiker, vilket är fel om man läser mitt inledningsinlägg. Bara sådär i all hast.

Du är inte ute på hal is alls. Det hade du varit om det inte var sant; att de flesta låtar som ligger till grund för den musik vi hör nu är frukterna från låtar komponerade på 60-/70- och 80-talet, av ungdomar i vars ådror det forsat herionblandat blod. En av världens absolut bästa låtar, "Honky Tonk Women", skrevs av Richards på några timmar, efter att han hade låst in sig på dass med en flaska JD, ett par gram heroin och sin femsträngade (ja, 5) Telecaster.

Shit! Aldrig, alltså? Jag tycket det vimlar av dem. Själv har jag aldrig träffat en dedicerad trummis som är lika bra på (t.ex.) gitarr som han/hon är på sina trummor. Som jag var inne på ovan, de flesta trummisar tolkar bas- och gitarrlir på ett ganska så märkligt sätt; ju seriösare de vill få det att låta desto fjolligare blir det. Man ler liksom lite överseende och säger "ja ja, vi kan nog slipa till det där...". Lika sällan träffar jag icke-trummisar som kan spela trummor utan att det låter AMATÖR! (uttalas på Göteborgska; amma-thuur) av det hela. Mina två bröder och jag (min fru samt en polare) spelade tillsammans i ett par konstellationer (parallellt) under 90-talet. Ibland skulle vi imponera på publik/åskådare genom att skifta instrument mellan låtar – men det var inte ofta jag läts sätta mig bakom trummorna... En gång fick vi bryta i "Black Magic Woman" på grund av att jag hade massuppfittat titeln och drog iväg med världens shhuffle... Pinsamt, då det var brudparets önskelåt. EDIT: Jag blir så trött på skrifvel...

Det där är ett rätt så intressant resonemang egentligen. Man låter övriga bandmedlemmar utgå ifrån att trummisar (med givna undantag) helt enkelt är mer rytmiska framför musikaliska och att brist på biinstrument (som gitarr, klaviatur etc) diskvalificerar trummisar från att bidra med låtar. Själv lever jag med övertygelsen att förmågan att skriva låter inte ligger i om man kan traktera något instrument – det underlättar givetvis, men jag går aldrig med på att det skulle vara en förutsättning. Att skriva musik, melodier och text finns som en talang i huvudet, inte fingrarna. Däremot är gitarrister (den tråkigaste och fåfängaste musikern av dem alla) duktiga på att komma med häftiga riff. På den fronten brukar trummisar vara rätt så fjolliga.

I alla band som jag på ett eller annat sätt varit involverad i har trummisarna i flesta fall haft 0% med bandets (egna) låtar att göra. Fenomenet är inte nytt utan verkar ha existerat ett bra tag. Vad beror det på? Är trummisar för lata för att bry sig? Eller suger de helt enkelt på låtskriveri? Eller är det så att övriga bandmusiker generellt sett sätter sig emot bidrag från trummisar? Nyfiken.

Charvel M6 (Jackson Soloist): [+] Lättspelad, skitbra ljud [-] Designen känns något epoklåst Gibson LP (de flesta): [+] Världens snyggaste gitarrer, låter... ja, som Gibson, tidslös [-] Förbannat jävla knöliga att spela på (de flesta)

Din fråga är på tok för tunn, därför får du så många olika svar. Det mest grundläggande med att jobba med mix är att förstå det man gör. I annat fall kan inte ens svaren i den här tråden hjälpa dig, utan du vinner på att kolla upp "tutorials" på nätet. Sök på t.ex. "mixing techniques"...

Visste du att... Paul Stanley i KISS hade en grej med att klä sig i kvinnokläder.

Lite Björn Gustafsson-humor över det, tycker jag nog lite grann sådär...

Nej, jag är en fåfäng fucker... Ibland lurkar jag bara. Om du nu, trots din gubbiness vet vad "lurka" betyder...

"Nördtråd" (när jag svängde mig med det) betydde inte nödvändigtvis att du (trådens upphovsman) var en oönskad debattör eller en som i alla lägen snackade i dumstruten, bara att du hade idéer som inte rimmade med den verkliga verkligheten Men det är ju jag. Du måste ju vara dig själv – och skita i vad andra tycker. Eller hur?

Jo, med skitiga objektiv.

Alltså: Soul heter inte Soul i USA, och Funk heter inte Funk USA, och R&B heter R&B i USA – eller? Förresten, du har tre nya skepp till förfogande.

Nä, hur så?

Meddelande längst ner. Så! Nu vet ni hur det känns när ni ska envisas med att citera noveller till inlägg! Inte bara en gång, dessutom, utan flera...

😄 Eller: "... we have the pope and, uh... I believe the whurmbluh, the bwurmbluh... brothers." Från videon jag postade ovan @ 3:24-3:30 Fast, i och för sig, cola gör dig inte så där oherblö... ubherb... ohörbart "mumlig". Har jag hört.

Men du är till salu?

Underhållande; jag har sett den förr. Men den ger också en liten vink om varför Ace för det mesta var så "sloppy".

Du är ägd. Du ska vara tyst nu. Du får vänta till nästa runda, då får du tre nya skepp.

Njae... Snarare för att ingen kan motivera varför blå INTE är en dålig färg.