trombonisten

men vad anser du, mixa i datorn eller mixa med extern mixer? Ta vad du har och som funkar bäst för dig. Börja i datorn är mitt tips, kostar liksom inget extra utöver programmet som du ändå kommer köpa. Tr.

Hej Hollowaygirl. Jag tror att grabbarna före mig ville lite snyggt påpeka att det kan vara en bra ide att söka lite i de gamla trådarna här. Frågan har ställts och besvarats några gånger tidigare tyckte de. Tyvärr är deras nivå lite låg, så det bluddrande ut något onödigt i stället. Så tipset är att söka lite. Det finns en hel del alternativ att titta på, mycket beror på vad du har för någon budget. Ett förslag som ingen tidigare har gjort är följande: m-audio Transit -- USB ljud ut o in. En kabel (finns på expert-butiken) och du kan koppla in synthen. m-audio Midisport 1x1 -- USB med en midi in och en ut. Har du inte nog med utgångar på laptopen så kan du behöva en hub också. Ett tips är att leta på www.vendolin.se efter begagnade saker. Tr.

Ett tips på basar är en omni-mik. I midjehöjd sådär, någon meter framför basen. Prova lite olika placeringar för att få bästa balans mellan direktljud och efterklang i rummet. Kan vara intressant att backa någon eller några meter, basljudet verkar på något sätt ta lite avstånd på sig för att "mogna". Det bör dock vara en "riktig" omni, dvs inte en omkopplingsbar mik med dubbla membran. Billigaste alternativet är Behringer ECM-8000 som man kan få kring halva tusenlappen. Brusar lite grann, men det kan hanteras på olika sätt. Omni-n har mycket bra basåtergivning, nackdelen är ju att den tar upp precis allting runt ikring. För klassisk musik är det oftast det bästa alternativet. Tr.

Hej Feffe, ingen anledning att känna sig dum. Låt det ta tid. Det finns så oerhört många olika sätt att göra saker på. Ljudinspelning är inget "teoretisk" ämne. Nog finns det mycket teori också, men det viktigaste är det praktiska. Och det går inte att läsa sig till, man måste prova. Så börja med något himla enkelt och prova. Har du två kanaler in till datorn, prova med två mikrofoner. Massor av bra inspelningar är gjorda med två mikrofoner. Om jag förstått det rätt så är det flesta av Beatles inspelningar gjorda med två mikar på trummorna. Har du fler mikar och en mixar, så mixra ihop grejorna och kör in i två kanaler i datorn. Har du hundra mikar och hundra mikförstärkare och hundra kanaler i datorn, så tycker jag fortfarande att du skall börja med 2 mikar och lära dig det ordentligt. Eller som Nike reklamen sa, "just do it". Shure sm57 är en av de mikar jag rekommenderar. Det är en arbetshäst som funkar till det mesta men det finns en massa saker som den inte alls är bäst på. Prova den på virvel, riktigt nära och du kommer känna igen ljudet från massor av plattor. Jam säljer den för 995:- tror jag. Rent tekniskt är det en dynamisk mikrofon, vilket har fördelen att den inte behöver fantom-matning (som annars måste finnas i mikstärkaren eller mixern). Alla mikar låter olika, men vad som låter bra beror på vad du vill ha för ljud och vad du spelar in. Var handlar man då? Jam har vi nämnt, de har en ganska stor hemsida. De grejor som heter JJLabs är deras egen hemimport så de pushar ju gärna för dem. Behöver inte vara dåliga för det, men troligen är det väl dem som de tjänar mest på. Bästa tipset är dock om du har en vänligt sinnad butik i närheten. Det är värt att betala lite extra för att ha möjlighet till stöd och så. Men du väljer ju själv där. Räkna inte med att de kan lägga veckor av stöd på dig om du bara köper en mikhållare för en 50-lapp av dem. Slutligen, läs mycket. Kolla om du kan hitta gamla nummer av studio. Klarar du läsa engelska hyfsat finns det massor att välja på. Men slutligen, prova mycket. Det är som att slöjda i trä, teori i all ära, men man måste göra det med händerna. Och lyssna. Mycket. På allt möjligt. Och lyssna igen, öronen är dina viktigaste instrument. Tr.

Hej musicgene. Himla snygg lösning. Ett litet experiment vore kul. Kan du prova och göra tvärtom och berätta om det blev annorlunda. Alltså ställ dig själv i hörnet där miken är, och sjung utåt. Min tro är att det blir bättre så. Tr.

Hej feffe, keep it simple. Alltså gör det enkelt till en början. Gör många misstag (alltså många misslyckade experiment) och samla erfarenhet. Här är mina tankar. Ta dem också för vad det är. För att göra det enklast möjligt, tror jag du kan tänka så här. 1- häng upp de mikar du har och spela in. Prova att flytta runt dem. Läs många tips på hur man kan sätta dem, men tro inte på några av tipsen utan att prova. Typisk uppsättning att börja med tror jag är: 2 x OH (småkondingar) + 1x Shure SM57 på virvel + 1x mic på bas. Prova att flytta runt OH -mikarna så att du får en bra stereobild och bra balans i dem. Lägg till lite virvel o lite kagge för att få stuns om det saknas. Har du bara en mik, så går ju det också. Ta vad du har, använd det till max. 2 - ge varje mik en egen kanal in i datorn. Inga kompressorer eller EQ eller nåt annat till att börja med. Om du har 8 kanaler mikstärkare så är det ju bra, har du bara 2 så kan man göra massa kul med dem också. Mixer kan vara ett hyfsat billigt sätt att få ihop mikstärkare men det finns andra sätt också. 3 - koppla 2 kanaler ut från kortet till högtalare eller lurar. Strunta i de andra kanalerna, de kom på köpet men det innebär ju inte att du behöver använda dem. 4 - lägg på kompressorer o eq o sånt i ditt ljudinspelningsprogram. Först när du har nått gränsen där, dvs det absolut inte går att få bättre ljud i programmet är det någon ide att tänka på externa burkar. Experimentera, prova och framför allt ha kul med det du har. Efter ett tag vet du bättre vad du vill uppnå = vad som är dåligt med det du gör idag. Ha kul. Tr.

Hej Magnus, återkom gärna och berätta hur det går. Du kommer att samla mycket erfarenhet som vi andra gärna vill höra av dig. Tr.

Tänkte du dig nåt sånt här? http://www.timcampbell.dk/micfab.htm Jag skulle också vilja veta vart man hittar det. Sökte lite på silduk och fann några intressanta ställen. http://www.sintab.se/ http://w1.363.telia.com/~u36306652/Swedish/index.html Återkom gärna om någon av dem verkar villig att sälja småsnuttar. Tr.

Hoppsan. Det funkar inte. Men jag vet att jag fick det att funka. Jag letar, men det kan ta nån dag.

Några tankar: hittade följande på nätet: http://www.khamsintrading.se/ En ny B3-a kostar 220.000:- Läs också denna sida http://www.davenportsmusik.se/kyrkor.htm En hammond utan Leslie är liksom bara halva grejen. Så det skall till ett riktigt Leslie också. Styrenheten till Lesliet brukar man sätta på keyboardet. Så en begagnad Hammond får man väl räkna på går på sådär 50.000 och uppåt. I sådana fall vill jag nog köpa en servad maskin, och med garanti från säljaren (en musikaffär). Men ljudet går inte att jämföra med något annat. Alla mjukvaruversioner kan gå och lägga sig. (Jag har aldrig haft nån, men fått klinka ibland. Tycker inte det är värt det, men det är jag det).

Några korta tankar. -- FW400 räcker utmärkt för att drive en eller några hårddiskar. Det är disken som sätter begränsningen långt innan bussen tar slut. FW400 är numera rätt väl optimerat i de flesta datorer. -- FW800 har potential för att vara ännu bättre. Men det är inte riktigt lika "färdigt". Rykten säger att till och Microsoft gjorde fel i Service Pack 2 till Windows XP (finns inte på svenska än, men rullas ut på engelska). Enligt ryktet går då FW800 rätt så mycket långsammare om man installerar SP2. Rykten skall man inte lyssna på för mycket, men det är himla bra att kunna backa till något man vet fungerar. (Gör backup innan du uppgraderar). -- USB2 har rent teoretiskt lite högre bitrate än FW800. Men användningen av bitarna, det så kallade protokollet, gör att det blir lite långsammare än FW800 för en hårddisk. USB2 är inte heller helt "färdigt" än, så det ibland bli så att det går himla långsamt beroende på någon enstaka liten grej. En mus på USB2-bussen kan få det att bli långsamt. Så allt beror på. Inte är väl många av oss i närheten av den teoretiska gränsen för någon av bussarna. Utan det handlar mer om det rent praktiskt fungerar med just de grejor jag har. Och med "färdigt" menar jag då att inte alla grejor är anpassade för det nya, kanske blir det en (onödig) flaskhals någonstans. Men användare rapporterar som jag ser det att alla tre, dvs FW400, FW800 och USB2 går att använda alldeles utmärkt. Mitt val just nu är dock FW400 för hårddisk och ljudkort, men det är ju bara jag det.

Den blir i alla fall jordad. Skärmning är i grund och botten inte så himla svårt. En låda som är tät för elektromagnetisk strålning är tät - ungefär som om man hindrar vatten från att rinna in. Men sen slutar jämförelsen. Magnetiska störningar, till exempel från en nättrafo, kan gå rakt igenom aluminiumplåten. Radiostörningar kan ta sig genom ganske små hål rakt in i lådan. Så skärmad är inte en fråga om "absolut" inte mera en fråga om "tillräckligt bra". Och vad som är tillräckligt bra beror på så många olika saker. Har du krav på att dina grejor skall klara en EMP (elektromagnetisk puls från en kärnladdning) så blir det ju lite svårare än om det handlar om en hemmastudio. Nästa problem som man drabbas av om man har flera olika burkar och kopplar ihop dem med sladdar är jordslingor. Det finns sätt att göra det "tillräckligt bra" också. Så i grund och botten kan du börja med några enkla regler. -- mikrofonkablarna skall vara balanserade (2 ledare + skärm). -- använd helst balanserade kablar om det finns ett val -- jorda alla grejor som har jordad kontakt på samma ställe (i samma eluttag) -- koppla inte in dina studiogrejor i olika eluttag, utan använd ett uttag för allihop. Undvik sen att ha mobiltelefoner och Dect-telefon och sånt ihop med ljudgrejorna, åtminstonde när du gör viktiga saker. Undvik dimmer på ljuset. Tutat o kör. Lyssna noga. Hur du brum vid normal användning, då kan det vara aktuellt att fundera vidare. Oftast är det inget problem, när det uppstår får du ta tag i det.

Vad det det här som var frågan? På en XLR kontakt så löder jag in skärmen på stift 1 (stiften är märkta med små nummer). På en TRS-kontakt på S (Tip/Ring/Sleeve eller på svenska Top/Ring/Ärm ??). Det fanns himla bra bilder i den PDF-fil som hänvisades till. Hur gör man då rent praktiskt? Det beror lite på kabeln. Vanligen skalar jag av ytterhöljet i gummi sådär 2-3 centimeter. Sen flätar jag upp skärmen, formar ihop den och sätter lite lödtenn längst ut. Avisolerar ledarna och klipper till skärmen lagom lång, sen är det dags att löda. Och sen drar jag över lite krympslang och på med höljet. Nämnde jag att jag alltid sätter på höljet på kabeländen innan man börjar skala och isolera av o löda. Jag glömde göra det en gång när jag lödde en 70-polig kontakt så det är inte så ofta jag glömmer numera. Så mitt tips är att alltid sätta på höljet först, sen börja skala. Om skärmen är himla kraftig kan man minska ner genom att klippa en del strån innan man tvinnar ihop. Ett bra verktyg är en "extra hand". Det är en liten mojäng med hållare av något slag längst ut som kan hålla kontakten och kabeln medans man löder. Claes Olsson har en variant, nr 30-7666 som visar vad jag menar. Just den modellen är ingen riktig höjdare dock.

Glöm inte Shure SM57. Funkar till det mesta.

Midi ut från Sibelius --> Microsoft GS WaveTable --> Digidesign MBox : chan 1-2. Gå in i kontrollpanelen, "Ljud och ljudenheter". Välj Ljudenheter och sätt standardenhet Uppspelning av ljud till MBox. Nu kommer alla "systemljud" ut på Mboxen. Klart. I Sibelius 3 finns också Kontakt Silver som kan skicka ASIO direkt till MBoxen.

Japp. Vacum var lite snabb. Två ledare plus skärm skall det vara. Tr.

Jag har sett lite blandade kommentarer. Digidesign som gör ProTools rekommenderar just nu att man avvaktar tills de undersökt frågan. Verkar väl vara en bra rekommendation rent allmänt. Svenska SP2 kommer väl rätt snart, och en del PC är uppsatta att uppgradera automatiskt. Mitt tips är att köra en ordentlig backup nu - idag - så det finns något att gå tillbaka till om det strular till sig.

Hej William, det finns nog inget enkelt svar på din fråga. Tanken är ju att en vokalmik skall hjälpa till att skapa det "sound" man vill ha. Och det beror på så mycket, hur sångaren låter, hur låten är tänkt att bli med mera. En manlig rocksångare har ju så olika behov från en kvinnlig operasångare. Så den mik som passar perfekt för en röst kan vara rätt dålig för en annan. Så enda sättet är väl ändå att prova. Det verkar finnas en del favoriter som återkommer, men de flesta av "proffsens" favoriter hamnar över prisklassen du nämnt. Lite är det fråga om mystik, men det finns nog också en del erfarenhet samlad. En av de få som hamnar under gränsen är väl Shure SM58 och dess syskon SM57. Bägge är utmärkta på sång, tål massor av stryk och går att använda till både det ena och det andra. Det finns en hel mängd projektmikrofoner på marknaden under 2.000. Några är kanske rent av dåliga, men nästan allihop är nog helt OK. Jag har inte provat så många av dem, Claes har provat mängder av dem i stället. Och jag gick på hans tips och köpte en Studio Projects B1 och kan väl passa rekommendationen vidare. Kring 1000 lappen och helt OK, inte låter jag som en rockstjärna med den miken, men det har nog med mest med mig att göra. Du kommer säkert att få massor av favoriter i förslag, men som sagt, det handlar om att det skall passa rösten. Lycka till i sökandet.

Engelskan smyger in överallt. Jag har hört mig själv tala hela meningar på "svengelska". Så kanske att vi skall hjälpas åt att hitta bra svenska namn på de saker vi använder och gör. Multikabel har jag hört. Men det är väl egentligen alla sorters kabel som har fler än en ledare. "Snake" är väl engelska för orm, är väl annars inte så mycket lådan som själva kabeln. En snake kan mycket väl sluta i en "piska", dvs varje kabel går ut i sin egen kontakt. Burken i änden kallas på klingande svenska (nåja, engelska då), stagebox. Ha kul.

Hej whitemansdevil. Spela in är kul och ju mer man gör det desto roligare blir det. Efterhand lär man sig av sina misstag och framgångar. För min del så lär jag mig nog mest av mina misstag, så det är tur jag gör så många. Att spela in live är riktigt kul. Att lyckas fånga den där känslan när det verkligen tänder till är fantastiskt. Så du har valt en kul hobby. Men det är svårt också. Och inte låter det som på skiva. Vi är ju rätt bortskämda med inspelningar i studio med massor av omtagningar och med noggrannt placerade mikar och massor av bearbetning av ljudet. Live blir något annat då. Jag spelar bara in klassisk musik så jag kanske inte har så särskilt mycket att ge, men jag kan ju försöka ge några ideer. Ett sätt att tänka är att ställa upp två mikar där det låter som bäst och sen bara spela in dem som stereo. Det kan gå att få till riktigt bra sådana inspelningar, men det krävs en hel del jobb att hitta rätt placering av mikarna. Jag kan tänka mig att man kan behöva ställa mikarna en sådär 5 meter framför scenen och sådär tre fyra meter upp. Problemet är ju att det är där publiken rockar som mest. Ett annat sätt att tänka är att ha en hel massa mikar och line-ingångar o sånt. Det är inte omöjligt att ha sådär 5 till 10 mikar på trumsetet bara. Men huvaligen att bära en sån mängd mikar o mikstativ. Och sen att få tid att sätta upp dem och göra ljudprov. Många mikar innebär mycket att bära och mycket arbete med att få dem på plats. För att inte tala om, mycket att bära på. Det finns smarta lösningar som fungerar ibland, till exempel mikhållare att sätta på direkt på trummorna, men om dem funkar visar bara erfarenheten. Var skall man sen vara och göra inspelningen? Antagligen inte helt lätt det häller. Så det är en bra ide att ha med sig både långa mikkablar och långa nätkablar (jag har mikkablar på 30 meter och lika lång nätkabel, det räcker inte alltid). En lampa är inte helt fel heller, det kan bli rätt mörkt i hörnet där man ställer sig. Massor av gaffatejp (tejpa alla kablar så ingen snubblar på dem). Glöm inte rejäla packlådor som skyddar sakerna ordentligt. Inte så kul att tappa datorn i golvet och se bitarna flyga åt olika håll. Hurdana mikar då. Jag tycker själv mycket om Shure SM57. Den är tålig och låter helt OK, ett förstahandsval i många fall. Mitt tips är att börja med de två du har och se hur det blir. Det vanligaste för inspelning på lite håll är annars kondensatormikar. De är dock mycket känsligare än SM57-orna, vanligen tål de inte fukt. Småmikar snarare än stora kondingar brukar vara det som passar bäst på avstånd, men det finns egentligen inga regler. Lycka till och ha mycket kul.

Några tankar över söndaglunchen. Monitorer är liksom mikrofoner mycket viktiga. En orsak är att de rent mätmässigt är de sämsta delarna i hela ljudkedjan. Jag tror inte man kan hitta en förstärkare som har lika dåliga mätvärden ens om man letar. En annan orsak är att monitorerna påverkas av omgivningen. Det är rätt enkelt att prova själv genom att ta dem och flytta runt i rummet. Ta den högtalare du råkar ha, kanske bara ena kanalen för att göra det lite enklare. Ställ den mitt i rummet på en pall, stege eller liknande så den kommer upp en rejäl bit i rummet. Flyta runt i rummet själv och lyssna hur olika det låter. Placera nu högtaleren på golvet i ett hörn. Gå runt och lyssna nu. Skillnaden brukar vara mycket stor, framförallt i låga register. Det här gör det svårt att köpa monitorer. Helst skulle man låna hem dem några veckor och möblera om tills man har ett så bra ljud som möjligt, och först då jämföra olika. Inte helt enkelt. En annan orsak till att monitorer är viktiga är att det tar tid att vänja sig vid dem. Syftet är ju att mixa ihop något som låter bra lite överallt, både i bilar och i hifi. Eftersom alla monitorer påverkar ljudet, så handlar det om att lära sig hur och var det sker. Min lilla tro är att man inte skall lyssna efter monitorer som låter bra. När det gäller hifi vill man ju att det skall låta så bra som möjligt, men med monitorer vill man höra det dåliga så att det går att åtgärda. En dålig mix skall helt enkelt låta illa, och en lite bättre skall ge en skillnad. Endast extremt bra mixar skall låta extremt bra (sånt lär jag aldrig göra). Men den enkla sanningen är oftast att man får ungefär det man betalar för. Och även lågpris är idag användbart. Det lönar sig att lägga ner tid på att prova ut olika placeringar av högtalarna och lägga till eller ta ifrån lite dämpning.

Man bugar o tackar. Jag kan inte heller komma åt filen, men texten värmer.

>> En sak som jag undra över är varför har vissa ljudkort och mixrar bara tolv volt fantommatning medan standarden verkar vara 48v? En orsak är att det finns 2 varianter av standard, P48 och P12. Men det finns också en helt annan orsak - kostnader. Det kostar lite extra att komma hela vägen upp till 48 volt. Så en del tar "genvägar" och kanske får ihop sådär 20 Volt i stället. Exempel på en sån stärkare är M-Audio AudioBuddy. Ofta fungerar det alldeles utmärkt ändå, men det beror på mikrofonen. Beroende på hur kretsarna inuti är gjorda kan påverkan vara stor eller lite. Lite förlorar man oftast i minskad marginal för att hantera starka ljud, och man kan kanske få lite extra brus. Ett ganska säkert tecken på att det inte blir 48 Volt är om trafon är på 9 volt (som till exempel AudioBuddy). Att man kan få ihop mer är trafon-s utspäning beror på smarta kretsar, men gränsen brukar vara sådär 2,5 gångar trafons spänning.

Hej Steehl. Fantom-matning är en standard. Den utvecklades av Neumann för sådär 50 år sedan, så äldre utrustning har den nog inte. Det är en tysk DIN standard och en europeisk EN standard, men sånt spelar ju ingen större roll just här. Även om det är en standard kan man inte vara helt o hållet säker på att de billigare mixborden o så faktiskt stödjer den fullt ut, men i vanliga fall är inte det heller något problem. Men det måste som sagt finnas i systemet. Man kan köpa en extern box som har fantommatning, Jam har en som jag inte provat (bara för att vara tydlig) som heter Leem PHW-22 och kostar 495. Nästa grej är Jam som gärna säljer dig saker av sitt eget märke. Det behöver inte vara ett dugg fel för det, kanske till och med riktigt bra. Det vanligaste på en scen är dock dynamiska mikrofoner. Den absolut vanligaste är en riktigt bra mik som heter Shure SM58, som man kan få för strax över 1000-lappen. Det har varit en standard-mik på scen de senaste 20 åren eller så, och inte utan orsak. Ett alternativ som rappare o så verkar använda är Shure SM57 som egentligen inte är tänkt för sång. SM 57 är annars första val för många vid mikning av gitarrstärkare för att inte tala om att det är själva definitionen av virveltrumma ljudet. Men å andra sidan kanske inte rap är sång, så det jämnar väl ut sig. Några av de "fina" märkena har kondensatormikar för scenbruk på sång, exempel är Neumann. Men i allmänhet är det ovanligt. En av orsakerna är att rent allmänt sett så är kondensatormikar mer känsliga än dynamiska. Shure 58 kan man kasta i golvet rätt många gånger och hälla en hel del öl i utan att den slutar fungera. Allmänt sett tål kondensatormikar varken särskilt hårdhänt hantering eller fukt. Regnar det kan så kan de helt sluta fungera, rent allmänt sett alltså. Finessen brukar vara att man kan få ett "bättre" ljud. Nu är det inte så enkelt att veta vad som är bättre, det beror till stor del på vem som sjunger och också på smak o tycke.. Men om du frågar mig, så skulle jag försöka byta miken mot en Shure SM58 i stället (inte den som heter Beta 58 eller PG58). Jam har den för 1.195:- på hemsidan. De är dels himla stryktåliga, dels är det ett känt märke som alltid går att sälja om man tröttnar på den. JJLabs har nog inte så mycket andrahandsvärde tyvärr. Den kräver inte fantommatning heller. Så tjata kan vara en bra ide. Och skäll på dem o säg att de skamlöst utnyttjat en person som inte visste bättre. T

Apropå Samplitude, vill bara lägga till att version 8 är klar. Se till att om du köper nu, så borde uppgradering ingå, annars är det bättre att vänta lite. Leverans av 8 i tysk version har gått till kunder, men den engelska versionen är inte klar än. Jag väntar. Tr.