Claes Holmerup

Sennberg är distributör - inte återförsäljare. - och som sagt, så är det svenska listpriset 6740:-/st, enligt Sennbergs prislista från juni i år. Här är ett pdf-blad om dem, för den som är intresserad: http://www.auralex.c...GOSpecSheet.pdf Personligen tycker jag att de känns alldeles för dyra, men det utesluter ju inte att andra kan tycka att priset är ok eftersom man slipper snickra själv, utan får en färdig produkt direkt... Ja - det är tyvärr många som blandar ihop begreppen - och om det står fel i en av de största musiker-tidningarna i landet, gör det ju inte situationen bättre precis... Akustikbehandling handlar det om - INTE ljudisolering!

De går att antagligen få tag på genom de flesta (inkl undetecknad), men de är dyra som 17. Svenskt listpris är 6740:-/st...

Helt rätt - men att konstruktionen är som den är, kan förklara varför vissa inte gillar ljudet från de billiga rörpreamparna, utan föredrar de som låter röret påverka hela ljudet. En annan aspekt är förstås också att rörfärgningen oftast är ganska subtil, medan mycket av det som folk tror är "rörvärme", i själva verket kommer från färgning i audiotransformatorer... 😉

Lödtennet är en förhållandevis dålig elektrisk ledare, så det är bara till för att fixera kabeln där den ska sitta. Se alltså till att kardelerna verkligen har kontakt med metallen i lödöronen, innan du löder ihop det hela.

I billiga rörpreamps brukar dessutom röret sitta som en send-effekt, så att den rena signalen alltid kommer igenom, men så lägger man till valfri del av returen från rörkretsen och mixar det med den transistorförstärkta. I bättre rörprylar går hela signalen genom rörkretsen, så att man inte har något av den "rena" signalen kvar, utan bara den som har blivit rörförstärkt. En som jag känner till som har båda delar, men som har två olika signalvägar beroende på om man vill ha en transistorförstärkt eller rörförstärkt signal, är Triton Audio D2O, där man också stänger av röret helt i transistorläget, för att det inte ska behöva slitas när man inte använder det.

Gehör har inte med mixning att göra, utan handlar om att höra om det är falskt eller inte, men jag antar att du menar något annat... 😉 Precis som JJRockford säger, så handlar det om att träna. Skruva och lyssna, skruva och lyssna, skruva och lyssna... Skippa allt vad presets heter när det gäller exempelvis eq och kompressor - och lär dig istället hur de fungerar, för de måste alltid anpassas efter materialet. Jaga inte efter massor av olika pluggar, utan lär dig hellre de som följer med ditt DAW-program, så kommer du väldigt långt med dem. Lyssna på hur andra har gjort och lär dig av dem. Erfarenheten är viktigare än tekniken, utan tvekan. Sedan hjälper förstås tekniken till, så om man har bättre lyssning, blir det lättare att höra alla detaljer så att man kan känna sig säkrare på vad som händer i alla lägen. Om man däremot inte har erfarenheten som behövs, så kan man sätta sig i en mångmiljonstudio och ändå få det att låta skit - samtidigt som ett ärrat proffs kan få värsta budgetstudion att låta ok, tack vare sin erfarenhet.

Ja, tyvärr - men fortfarande bättre än USB eftersom det jobbar med DMA och inte är ett "dumt" interface, som USB.

Jag har sammanställt ett gäng olika störningar och förslag på åtgärder i denna Wiki-artikeln, så du kan ju se om något där kan hjälpa: http://wiki.kontrollrummet.com/St%C3%B6rningar

När det gäller nätverkskablar så klarar jag mig hyggligt med de olika färger som finns (har ju bara två datorer, ADSL-router, ett par switchar, ett par skrivare, ett par nätverkshårddiskar, TV, Bluray-spelare och surroundreceiver, så det är nästan hanterbart...), men till ljudprylarna skulle det bara bli en stor rengbågsfärgad gröt istället för en svart gröt. Jag har istället märktejp med skrivfält som jag sätter i båda kabeländarna, där jag skriver både var kabeln kommer från och vart den ska gå. Annars hade förvirringen varit total i mina kabelhärvor...

Har ju glömt nämna detta lilla nyförvärv:

Ett annat problem är att om man ska kunna höra skillnaderna mellan vissa prylar, så behöver man gå upp några snäpp i sin lyssning också. Med sämre lyssning så kommer man inte att uppfatta skillnaderna lika tydligt som med bättre lyssning, så därför kan man lätt få uppfattningen att allting låter likadant - tills man byter ut lyssningen och/eller akustikbehandlar sitt rum... Sedan ÄR det inte skillnad som natt och dag mellan olika preamps, utan det handlar ofta om ganska små detaljer och för de flesta är troligen den lilla skillnaden helt betydelselös och det funkar utmärkt med preampen som sitter inbyggd i ljudkortet, men om man har topp-prylar i resten av riggen, så vill man kanske inte chansa på att ha någonting som är sämre, så då kan det kännas mer motiverat att skaffa fler preamps att laborera med.

Om du har tillräckligt många mikrofoningångar på ljudkortet, så är en mixer troligen överflödig - åtminstone om ljudkortets interna mixer kan ge dig den medhörning du vill kunna få.

Om man har mer erfarenhet så att man vet vad man är ute efter redan från början, så kan det vara en fördel med en channelstrip. Kan vara en fördel för vissa, eftersom man då har gjort vissa val redan från början och därmed blir lite mer begränsad och inte har kvar oändliga möjligheter längre, där det kan ta tid att välja hur man vill ha det... Om man däremot inte har särskilt lång erfarenhet och därför inte någon klar uppfattning om hur man kommer att vilja ha det i slutänden, så är det enligt min mening bättre att spela in så rent som möjligt och göra färgningen med pluggar i DAW-programmet istället, eftersom man har alla vägar öppna då och inte har låst in sig i ett visst sound i förväg. Båda arbetssätten funkar väldigt bra, så vilket man väljer beror främst på hur man vill jobba.

Gain på preampen får gärna vara så att det slår upp så nära 0dB som möjligt vid de starkaste passagerna enligt preampens mätare. Detta för att preampen är det steg som är gjort för att förstärka så mycket som möjligt med så lite brus som möjligt. Gör man lika stor förstärkning senare så blir det mer brus än det hade behövt bli. Var dock vaksam på bruset - för många preampar ger förhållandevis mer brus när man kommer upp på runt 75-80% av max, så undvik att ge max gain om möjligt. Har du separat output från preampen, så justerar du på den så att insignalen till AD-omvandlaren landar på ca -12dB på peakarna. Så länge du spelar in med 24-bit, så kommer det att vara så nära optimalt som det behöver vara - och så får du en säkerhetsmarginal upp till 0dBfs, så att det blir extremt liten risk att du får digitaldist. 🙂

Välkommen! 🙂

Ok. Det är dessvärre ett vanligt problem med laptops att deras nätdel kan störa. Ofta har de dubbelisolerade nätdelar och alltså ingen jordanslutning - och i sådana lägen kan det vara så illa, att man måste köra på batteridrift för att slippa störningar. 🙁 Om nätdelen har jordanslutning så kan det ibland hjälpa att köra ojordat. Det kan också hjälpa att vända elkontakten på någon eller några av prylarna i riggen, men testa att koppla in en pryl i taget så märker du vilken som bidrar mest till störningarna. Om inget annat hjälper så kan du behöva en isolationstransformator mellan väggurtaget och laptopens nätdel. Du kan läsa lite om diverse störningar i min artikel om sådant här: http://wiki.kontrollrummet.com/St%C3%B6rningar

Finns det en dedikerad ASIO-driver för ljudkortet så ska man absolut använda den. ASIO4ALL är till för ljudkort som saknar egen ASIO-driver. Det är en generell driver där man inte kommer åt några specialfunktioner i ljudkortet, om det exempelvis finns en intern mixer där man behöver göra inställningar...

Det verkar inte vara någon i forumet som har uppmärksammat detta, men soulikonen George Duke har dött. Ja - han var väldigt stor som tangentkliare inom jazzen också, men det är hans funk/soul som jag alltid har gillat. http://www.youtube.com/watch?v=jqMVQWlNDiQ

Ok - kopplas det till en högohmig instrumentingång, så ska det vara ok. Jag fattade det som att det kopplades till en lineingång... Det kunde kanske hjälpa med ljudexempel, så kan det eventuellt bli lite lättare att gissa var problemet kan ligga.

Nej. En sådan pedal är inte samma sak som en DI-box, utan den är gjord för att kopplas till gitarrstärkarens ingång och inte till en lineingång. DI-boxen gör istället att gitarrens höga utimpedans omvandlas till en lägre utimpedans som passar att koppla in på en mikrofoningång på ljudkortet - och så finns det en pass-thru på DI-boxen, som kopplas till stärkaren som mickas upp i vanlig ordning. Bäst blir det med en aktiv DI-box.

Vilka pluggar idag jobbar inte med 32-bit float? Om de jobbar med 32-bit float så går de inte att överstyra - precis som bussen inte går att överstyra, så jag skulle inte vara särskilt orolig för sådant. Angående nivå, så har det mesta kanske nämnts, men ändå. Spela alltid in i 24-bit, så kan du ledigt skapa ett "headroom" genom att sikta på runt -12 dB istället för att behöva jaga nollan och riskera dist. Att sikta på -3dB kan vara meningsfullt om man bara spelar in i 16-bits upplösning, men med 24-bit kan man sikta betydligt lägre utan att få problem med brus - och som sagt med fördelen att man får en säkerhetsmarginal. 🙂

Nej - då behöver du en dynamisk mick - eller kondensatormick som är gjord för livebruk, som t ex Blue EnCore200 eller Milab LSR-1000/3000. Ett alternativ är att köra med Mikrofonen AB's puffskydd, som går att ha hur nära som helst utan att det släpper igenom puffarna - men numera finns det tyvärr bara som tillbehör till Gefell-mickar. 🙁

Omni-mickar har i princip ingen proximity-effekt, utan det är riktade karakteristiker, som kardioid och åtta, som ger det.

SM7B kräver en preamp som kan ge hög gain utan att ha för mycket brus... Kolla att det tilltänkta ljudkortets preamps kan ge minst 60dB gain om du överväger en sådan mick. Kan i och för sig också lösas med en inline-förstärkare som exempelvis Triton Audio FetHead, men det skadar inte att ha en bra preamp ändå...

Absolut! 🙂 Jag kan i och för sig tycka att 8-karakteristik ofta kan ge snyggast ljud, eftersom det blir lagom mycket rumsljud - men för att det ska bli bra, så måste rummet låta ok - annars kan det bli rena katastrofen... Med omni är det ännu viktigare att rummet låter ok, eftersom den tar upp ännu mer av runmsljudet än 8. Vilket man föredrar beror också på vilken ljudkälla man spelar in - och förstås vad man gillar mest själv. Det finns inga regler som är skrivna i sten, utan det är bara att prova sig fram till vad man själv gillar.