Claes Holmerup

...och det som får den ene att rysa av välbehag, rycker den andre på axlarna åt och tycker det är bortkastad tid... Det är därför det aldrig går att komma fram till något egentligt resultat i sådana här diskussioner (annat än att alla har olika personlig smak). Alla har sin åsikt om vad "känsla" är - och alla påverkas olika av olika musik och olika framförande.

Förresten - tänkte inte på det innan, men är programmet gjort för 64-bits miljön eller har det installerats i (x86)-mappen? Om det inte är gjort för 64-bit, så kan det vara en möjlig förklaring till att det inte kan använda det extra minnet...

Nu har jag i och för sig aldrig redigerat så stora filer, men jag tycker att du borde testa med andra program också för att se om det funkar bättre där, exempelvis Wavelab, Soundforge och liknande.

Ja - men programmet kanske inte kan utnyttja det extra minnet du har stoppat in? Har du märkt någon skillnad alls?

Det är kanske så, att programmet vill läsa in hela filen i RAM - och när det inte räcker till, så läggs det i virtuellt RAM på hårddisken (som går MYCKET segare än riktigt RAM)? Som JJRockford nämnde, så hade jag nog helst testat med andra program också för att kolla om det funka bättre där. Det kan ju vara så, att det programmet du använder har begränsningar som ställer till trassel med stora filer... Dum fråga kanske, men du kör förstås 64-bits operativsystem, så att du har nytta av så mycket RAM...?

Nej - det är faktiskt samma uppgradering (och samma pris) från både Cubase 4 och 5 till Cubase 6.5. Priset på den uppgraderingen är 1701:-. Ligger man längre bak så går uppgraderingen på 4269:- - och det är samma uppgradering som om man kommer från småversionerna.

Stämmer bra. Du kan köpa uppgradering hos vilken handlare som helst. Det ligger en aktiveringskod i kartongen, som du använder för att ladda ner den nya licensen till din nyckel. Den nya licensen ersätter den gamla men gäller även för gamla versioner. Se också till att uppdatera till senaste eLicenser-drivern: http://www.elicenser.net/en/ . Glöm inte heller att registrera dig och dina program på mySteinberg-inloggningen.

Har inte fått någon förvarning från Steinberg om vad det handlar om (och om jag hade fått det, så hade jag antagligen inte fått avslöja något förrän dagen D...). Cubase 7 är kanske tänkbart. 6.5 kom ju i februari i år. Jämfört med Cubase 5.5 i juni 2010 och Cubase 6 i januari 2011, så borde det kanske vara dags snart, men man vet ju aldrig... De som fortfarande kör Cubase4 gör i alla fall klokt i att uppgradera till 6.5 nu - för om C7 är på gång, så försvinner möjligheten att uppgradera billigt från C4 när C7 släpps, eftersom den billiga uppgraderingen bara gäller 2 versioner bakåt...

Då är det rätt. 🙂 En insert-effekt påverkar hela ljudet, så lämpliga sådana är exempelvis kompressor, eq och annat där man vill att originalsignalen ska ersättas av den processade. En send-effekt ligger på en buss, så där skickar man spårets ljud på en parallell signalväg, så att originalsignalen kommer igenom, men skickas samtidigt till effekten, som mixas ihop i slutänden. Send-effekter gör det också möjligt för flera spår att använda samma effekter. Lämpligt här, är sådant som reverb, delay och annat där man alltså vill ha kvar originalsignalen opåverkad och lägga till effekten. Man kan använda dem på andra sätt också, men det är lite överkurs i detta läget... 😉

Makeup-gain använder man normalt för att se till att signalnivån med och utan kompressor är lika stark. Kompressorn kan ju bara sänka nivån, så efter processeringen behövs därför makeup-gain för att dra upp nivån så att den blir lagom igen. Om det är för stor skillnad i nivå med/utan kompressor, så är risken att man får mer brus i slutänden. Jag skulle rekommendera att du ställer in makeup-gain manuellt genom att lyssna och jämföra med bypass på/av - och inte har den på auto...

Preampen är gjord för att förstärka den svaga mikrofonsignalen väldigt mycket med så lågt brus som möjligt. Spelar du in med väldigt låg gain, så blir signal/brusförhållandet mycket sämre - alltså du får mer brus i förhållande till den önskade signalen eftersom du förstärken micken för lite. När man sedan skruvar upp gain på preampen för mycket så ökar bruset onödigt också. Oftast någonstans vid 75-80% av max gain, så brukar bruset öka i förhållande till signalen, så det är bra att hålla sig under det, men inte så lågt att man får en väldigt svag signal. EDIT: Glömde den första frågan... Normalisering är exakt samma sak som att höja med kanalregeln och ger varken mer eller mindre brus - men det är ändå bra att ha en rimligt stark insignal eftersom man annars får onödigt mycket brus.

Har du så låg signal att du måste normalisera för att få upp den på en nivå som går att jobba med, så spelar du in på för låg nivå. Normalisering höjer signalen, men bruset höjs samtidigt lika mycket, så se till att få en ok signal inspelad först. Kompressorn kommer förmodligen att göra bruset tydligare också. En annan tanke: Har du satt in kompressorn som insert-effekt på spåret och inte som en send-effekt, som man brukar göra med exempelvis reverb...? Den vanligaste användningen av kompressorn är som insert-effekt, så det är det du bör börja med.

Kunde inte ha sagt det bättre själv! 🙂

En annan synvinkel på detta med "känsla", är att de flesta blandar ihop det med smak. Hur ofta tycker man egentligen att en artist som gör musik man inte gillar det allra minsta, förmedlar "känsla" - jämfört med hur ofta man tycker att artister som gör musik man gillar väldigt bra förmedlar "känsla"...?

Då finns "känslan" hos lyssnaren, eller? Du kan ju aldrig veta vad lyssnarna reagerar på och tycker är "känsla" - och lyssnaren vet inte när du tycker att du spelar med "känsla"... 😉 Annars pratar du bara om "spelkänsla", något som du som musiker tycker dig få fram, men egentligen inte vet om det uppfattas likadant av publiken... Hur var det nu? Är det hos instrumentalisten eller lyssnaren som det där med "känsla" uppstår...? 😉 Har HH "känsla" när den enda känsla han förmedlar till mig är kväljningskänslor för att det låter så illa att jag får sår i öronen, eller ska man gå mer på fjortisarna som köper skivorna och tycker att han har "känsla" och att det är just för att han sjunger så falskt? En som lyssnar på taktfast programmerad Trance kan tycka att musiken innehåller mycket "känsla" trots att det inte finns några som helst slumpmässiga fel utan allting är perfekt - och den som har gjort musiken kan tycka att han har "känsla" när han skapar den. Vilket är rätt eller fel...? Är detta med "känsla" förbehållet de som spelar "riktiga" instrument, eller kan det kanske finnas i elektronisk, programmerad musik också?

Du har en optisk ingång bak på det ljudkortet, så det är bara att plugga in Octopre:n med en optisk kabel med TOSlink-kontakter och se glad ut för de 8 extra ingångarna. 🙂 MEN du måste köpa ett PCI-kort med Firewire för att kunna koppla in ljudkortet i datorn om det inte finns Firewire från början. Se för säkerhets skull till att du skaffar ett Firewire-kort med Texas Instruments chip på eftersom det är TI som brukar vara mest tillförlitliga.

Absolut! Octopre är gjord för att vara en expansion till ljudkort med ADAT-ingång. Vad är det för dator du har - stationär eller bärbar? Finns det PCI/PCIe-platser lediga (om det är en stationär), eller finns det USB eller Firewire?

Dissolve Part funkar väldigt bra om man behöver dela upp ett midispår med trummor och få de olika trummorna på varsitt midispår. Du kommer fortfarande att få ut alla ljuden på samma utgång från Halion Sonic, men alltså varje trumma på ett eget midispår. Som jag uppfattade det från början, så trodde jag att du ville ha ut ljuden på separata ljudutgångar från Halion Sonic för att kunna hantera de olika trumljuden separat i mixern, men det du frågar efter handlar alltså inte om Halion Sonic, utan om midispår i Cubase. 🙂

Ja - lika väl som ett perfekt spelat annat instrument. Känslan ligger egentligen mer i helheten och hur allting passar ihop. Jag tror att många pratar förbi varandra, där vissa menar spelkänsla när man spelar live, vissa menar känsla som uppstår när man lyssnar på resultatet och andra menar något helt annat... Nej - men utan svart/vitt-perspektivet blir det ju inget bråk (som förhoppningsvis leder till att åtminstone några lär sig få en lite vidare syn på frågeställningen, istället för att tvångsmässigt se det svart/vitt) och då tappas syftet med Valles provocerande fredagstrådar bort... 😉

Ja - men som sagt inte lika tajt, eftersom jag inte är keyboardist, så jag behöver editera en del för att det ska bli "perfekt"... Ärligt talat så har jag inget riktigt bra svar där. Live är basen förstås bättre, eftersom jag behärskar den bättre än klaviaturen, men i studion väljer jag keyboard eftersom det är lättare att editera så att jag verkligen kan få exakt det jag vill - för så perfekt som jag egentligen vill ha det kan jag inte spela live numera (har inte tid att öva tillräckligt för att bli så bra som jag skulle vilja... 😉).

Nej - men om han inte anpassar spelandet efter instrumentet, utan bara gnäller på att det inte går att spela på virtuella instrument.

Nej, det måste kopplas till ett ljudkort. Lämpligen ett ljudkort med ADAT-port in. Ljudkortet behöver också ha analoga ut att koppla till monitorer och hörlurar, eftersom burken du har enbart är preamps med AD-omvandlare och inte innehåller någon DA-omvandlare.

Det är inte bara storleken, utan kanske främst hur mycket du utnyttjar det. Om det inte streamas, så laddas ljuden in i RAM - och då spelar det ingen roll alls om det ligger på en annan disk.

Jag får ibland känslan (pun intended!) att "tekniskt spelande" likställs med fyrkantigt programmerade midifiler där allting ligger rakt på taktslagen och saknar alla former av dynamik, medan "känsla" är mer dynamiskt spelande där synkoper och andra former av betoningar också finns med. Med den typen av definition, så förstår jag att det bara blir fel i diskussionerna. Det "perfekta" är ju när alla nyanser finns med och inte när det är odynamiskt och fyrkantigt.