AnthonyS

Jag vill på intet vis bagatellisera det du råkat ut för, men jag tror du gör bäst i att släppa det här. För din egen skull. Jag har svårt att se vad du ska åberopa i en eventuell tvist. Om det gäller materiell förlust kommer det att ifrågasättas varför du inte anmält händelsen tidigare. Om du inte inte åberopar något liknande, utan påtalar affektionsvärdet i låttexterna har jag svårt att se att du skulle komma längre där. Inte för att det inte är viktigt, men jag har helt enkelt ingen aning om hur ett sådant värde i alla eventualiteter skall skattas. Men det är bara vad jag tror. Jag är ingen jurist.

Skönt att det gick väl för din dotter. Den absolut största delen av förskriven psykofarmaka brukas utanför slutenvården, dvs i det egna hemmet. Där kan läkaren omöjligt hållas ansvarig för att patienterna tar den dos de fått förskriven. Att den dos de väl fått förskriven är korrekt är däremot tveklöst läkarens ansvar. Men nu var det ju inte det vi skulle diskutera. Jag tappade tråden.

Ok, tack för alla svar. Hur pass trögdrivna är Ultrasone jämfört med AKG-burkarna? Jag tycker att det går att få bra ljud och jämna tryck ur AKG-lurarna utan ett litet kärnkraftverk till lurförstärkare, men på det området vet jag mindre om Ultrasone. Har läst både och, så jag är lite förvirrad.

Ah, så den här godingen har blossat upp igen. Eller var det en annan tråd? Vill bara inflika att första linjens psykofarmaka, vanligen SSRI-preparat som skall öka nivåerna av serotonin i hjärnan, ofta skrivs ut för att användas som adjuvans vid kognitiv beteendeterapi, och där öka chanserna till förbättrad psykisk hälsa genom samtal. Det är liksom inga mirakelpiller vi talar om. Det går att överdosera alvedon om man vill, så den risken finns alltid med en rad läkemedel. Om psykofarmaka dödat fler än narkotika (om man tycker att det går att dra en snäv gräns mellan de tu) är en intressant och på ett vis legitim fråga. Där bör man också skilja på äpplen och päron; hur många har avlidit till följd av att av misstag ha feldoserat, och hur många har avlidit till följd av medvetna suicidhandlingar där läkemedelet utgjort redskapet? Jag har oerhört svårt att tro att fler dött av att av misstag ha feldoserat psykofarmaka än att av misstag ha feldoserat sin narkotika.

Det där har varit på tapeten flera gånger här i Uppsala också, och då framförallt med cyklar. Eftersom varje cykelställ här utgör ett slags cykelmuseum/soptipp/allmängarage sätts lappar då och då upp i flera bostadsområden att alla cyklar som ej märks med namn, adress osv. kommer att forslas bort och kastas. Ibland sker det, ibland inte. Tror dock inte att någon någonsin fått ersättning för att deras cykel forslats bort under dylika former. Tyvärr. Jag beklagar verkligen det inträffade. Men jag tror inte att det går att utkräva ersättning för det förlorade materialet.

Det låter riktigt nice! Märkte du av den påstådda volymeffekten av S-Logic, dvs att man kan lyssna på jämförelsevis lägre volym än, ja till exempel K701, och ändå uppleva fullgod hörselupplevelse?

Jag bor i Uppsala, så det blir svårt. Bodde jag nära Malmö hade du vetat det, ty då hade jag besökt dig för länge sedan 🙂 Jag har aldrig testat German Maestro vad jag minns. Var alltså 2500 mer neutrala än 2900?

Jo, det stämmer. Och som det står i första inlägget så ska de inte användas i sammanhang som kräver slutna lurar. Jag lägger nästan alla gitarrer och basar via modellering numera, så jag kommer inte att stå med lurarna när jag blåser på framför en stärkare och spelar in. Det har jag andra lurar till.

Det där må vara välplacerad ironi, men det hjälper tyvärr föga.

Ja. Jag hör ärligt talat ingen stor skillnad mellan dem och K701, men de ser för gräsliga ut, rent ut sagt. Jag vet att det må vara ett riktigt dåligt skäl, men man är som man är...

Hej! Återigen dags för nya lurar. Den uppmärksamme minns nog att det varit på tapeten förut, men det har alltid dykt upp någon oförutsedd utgift som lagt krokben för det hela. Nu är det emellertid definitivt dags, och då har jag fastnat i valet mellan de modeller som anges i rubriken. Så, ni som har erfarenhet av dessa lurar, antingen bägge och kan jämföra eller bara någon av dem - dela gärna med er av era erfarenheter. Lurarna ska användas till trackning och mixning i studion, men inte i sammanhang som kräver slutna burkar. De ska också få skämma bort mina öron när jag sjunker ner i fåtöljen med favoritmusiken och bara lyssnar och mår gott. Något jag själv funderat lite över är komforten. Jag har ett ganska stort huvud, som är brett över öronen och har rejäl omkrets. AKG är väldigt sköna, men kan sitta lite löst, speciellt som jag vill stå upp och lira emellanåt. Sitter dock för det mesta och spelar. Dessutom slukar de hela öronen på ett skönt sätt. Hur är Ultrasone 2900 i det läget? Sluter de lika skönt runt öronen, och ligger de lika snällt på huvudet? Har bara burit dem en kort stund, och kan därför inte säga hur de är efter en längre session. Stort tack! EDIT: Förtydligande.

Inga problem 🙂 Vill dock poängtera att man inte måste ha just EMG för att det ska vara relativt tyst. Min Music Man JP6 till exempel, har vanliga passiva DiMarzios och är ruskigt tyst den också. Hade en Fender Telecaster Am Deluxe med S1-systemet en gång i tiden, och det var ocks fantastiskt tyst. Så det finna alternativ, både på humbucker- och singlecoilsidan. Ett hett tips på bra passiva mickar är den klassiska kombinationen från Seymour Duncan med en JB (SH-4, Jeff Beck) i stallposition och en SH-2 (Jazz) vid halsen. Flera nya gitarrmodeller säljs med just dessa förmonterade, och de går att köpa som set. Jag har själv haft det i en ESP M-II och kan absolut tänka mig att ha det igen.

Då har du vanligt jordbrum i kretsen. Finns mer eller mindre i alla mickar, mer i gammaldags singlecoils och minst i moderna aktiva mickar, ex. EMG. Du kan ge dig in och kolla om någon kabel ligger avskavd mot nån annan och skickar snett, eller om någon jordning i gitarren släppt. Men det låter inte så, eftersom du ändå får ljud och potten verkar fungera. Ett tips kan vara att kolla på nya mickar, det brukar vara ett vanligt sätt att piffa till en Epiphone. Eller kanske andra pottar. Det är absolut inget fel på en Epiphone i sitt grundutförande, men precis som med allt annat finns det ibland skäl att kika på om man kan vinna på att bytta vissa väl valda komponenter.

Vad menar du med störningar? Plockar micken upp brus från lampor eller dylikt eller har du statiskt brum i den? Hjälper det om du jordar med exempelvis handen?

Ett bra solo för mig är ett solo som får håren att resa sig på armarna och ögonen att sluta sig - mer tips än så kan jag nog inte ge tyvärr. Alla mina favoritsolon är egentligen väldigt olika sinsemellan, vissa är tekniska underverk och andra är lugna svepande tysta, viskande berättelser. När jag själv skriver solon brukar jag låta det komma spontant. Ofta en blandning av att jag jammar över partiet där solot ska ligga och att jag på förhand har en idé om hur det ska låta. Jag brukar generellt inte improvisera mina solon från början till slut, men jag baserar dem gärna på idéer och figurer som dykt upp när jag improviserat. Det är en förbannad konst helt enkelt. Låt fingrarna följa hjärtat.

Mkt intressant tråd. Jag deltar mer än gärna i den teoretiska diskussionen när jag har mer tid än vad jag har just idag.

Medvetet krångliga ackord kan väl också vara exempel på känsla och performance? Jag kan beröras precis lika mycket av ett vackert jazzstycke som av gammal skitig träskblues. Diskussionen om teknik/krångel vs. känsla (ex. Slash spelar med känsla men inte John Petrucci osv. in absurdum...) är så oerhört daterad att jag inte trodde den skulle blossa upp igen i gitarrtrådar på forumet.

Har inte vågat lyssna in mig på Pat ännu. Snöade in på McLaughlin och Holdsworth i somras och för att inte huvudet ska explodera före jul så spar jag Metheny till efter nyår...

Verkar det häftigt så är det häftigt! 😉

Jo, det tror jag att många av dem visste. Eller rättare sagt, flera av dem kanske inte visste att ackordet i fråga hette just A7, men de visste exakt hur det skulle användas och vad man kunde spela i relation till det. De lirade knappast på slump. Däremot hade de ett sinne för tension och groove som på många sätt nästan saknar motstycke idag.

Knepigt! Min Eclipse hade Gotoh med skruvar på undersidan huvudet. När man skruvade åt dem fördes ett stift upp inuti stämskruven som klämde fast strängen i hålet. Det där kanske är en variant av Titelok eller Trim-Lock, som knipsar av strängen när du vrider åt? Fast det ser inte ut så. Annars har jag ingen aning. Om det inte finns någon skruvskåra nånstans är det ju ytterst märkligt...

Jag brukar inte tänka så mycket när jag bluesar. Oftast lägger jag en egen grund, så naket det går. Tycker det är enklare att vara mikrotonal när man håller sig till enklare färgningar. Det funkar också bättre för mig när jag sedan bluesar loss ovanpå alltihop. Men det är såklart helt olika. För mig är bluesen ett verktyg jag tar fram när jag inte vill tänka så mycket på vad jag gör, och fungerar som ett fordon för renaste hjärta-finger-sträng liksom. Avskalat. Således varierar jag den väldigt lite.

SNÄLLA, sampla det till mig!

Hahahahaha!!!! 😄:D:D

Yes!! Grattis! 😄