Rambo

Läser just nu en intressant bok som heter "Studio Stories" (David Simons) handlar om studiovärlden i Ney York från 40-talet och framåt....hur man gjorde och resonerade då. Där ser man många övergången till mulitrack (8-kanal) som döden för inspelningsteknik "it was like goingt from being a paiter to being an assembler...". Vi hade 4 kanaler när jag började nån gång innan de flesta av er var födda, 8-kanaler blev ett lyft men vigjorde fortfarande bakgrunden färdig på två kanaler, resten var kör, stråk, dubb och sång. 16 kanaler kom några år senare och debiterades som 8-kanal +5kr per utnyttjad kanal utöver 8 (vem skulle någonsig behöva 16 kanaler...hehehe) Vi gjorde knappast bättre musik, bättre låtar kanske, men definitivt inte bättre mixar. Det vore beklagligt om vi gamla knarriga gubbar skulle få styra dagens kreativitet med att vi gjorde det bättre förr. För vissa typer av inspelningar, javisst det kommer ni att få svårt att spöa (Jan-Erik Persson, Lennart Östlund, Janne Hansson m.fl), men för dagens mainstream (vilket var det vi gjorde) håller jag på dagens kreatörer som i många fall gör utmärkta alster. Visst har vi gamlingar kanske en kompetens som få av er kommer att få möjlighet att ta del av, dom gamla storsturdiorna är borta och har inte längre samma möjlighet att föra över kompetens till nya generationer. Men om det är bra eller dåligt, who knows. Möjligen borde vi dinosaurierna ägna mer tid åt att ge kurser och lära ut..... Det är trots allt en snart 60-årig informationskedja som håller på att brytas, kan vara värt att fundera över

Jäkligt snyggt jobb Flro... 🤪 blir säkert riktigt bra. Lycka till Olle

Vi har ett liknande problem på en av våra protoolsmaskiner. Man ser filerna och egenskaper som vanligt när man tittar skivan (protools stängt). Startar man protools kan man se filerna men det går inte att komma åt dom eller se egenskaper. Enligt uppgift så är det i-tunes som "tar över" och då inte visar waw och andra ljudfiler. Funkar om man kopierar in filerna på skrivbordet innan man startar protools. Vet inte om detta kan vara en hint..... Olle

Hej kryckan, en digitalmätare typ den som finns i DAW´s, digibeta, CD m.m. visar det absoluta samplade toppvärdet, rms är "root means square" vilket mer är ett energivärde, typ toppvärdet för en sinusvå x 0,707. (om jag kommer ihåg rätt). På den analoga tiden brydde man sig inte mycket om dom "fast peak" som man ser digitalt, dom försvann i tape-limitering. Man hade Vu-mätare eller Peak-mätare typ RTW, men dom har en reaktionstid på typ 10 ms, sllatså ganska slöa på att visa verkliga toppar. En digital mätare, om den mäter på enskild samplingsnivå har en reaktionstid på 0,02 ms. Den ser transienter som inte örat reagerar på. Vid mastering av en bra mixad master (innan slutlimitering) brukar man hamna runt +3/+6 på en Vu-mätare, ca +9-12 på en peakmätare, vid 0dBFS på digitala mätaren, om man har sin "nolla" vid -14-18 dB. Alltså dom olika mätarna visar olika värden. Vu betyer "Volume Units" och är den mätare som bäst visar hur starkt hörseln uppfattar programmet (vid vissa frekvenser). Peak-mätaren visar, tillsammans med Vu-mätaren vilken "Crest Factor" man har, en "bra och stark mix" brukar ha en Crest på runt 6-8dB, (förhållandet peak Vu). Peak till digital nolla är det man brukar kunna limitera bort för att få upp den upplevda nivån, men ändå försöka behålla "luften" i mixen. Så den digitala mätaren visar bara det elktriska värdet, egentligen inte hur starkt lyssnaren upplever programmet. Om man bara använder 0dBFS som mätvärde, så kan man med dagens tekniska prylar pressa in mer volym utan att gå "över gränsen" men det sker på bekostnad av kvaliten. Vet inte om jag krånglar till det nu men det är i alla fall värt ett försök att förklara varför 0dBFS är ett trubbigt verktyg som inte är så väl anpassat till vår hörsel. mvh Olle

Visst är det mer rms... men problemet är att man spec´ar digital-nivå och där ser du knappast nån rms...bara absolut peak Olle

"Look for the marking - a colored stripe - on the diode that indicates which way the current flows. The power flows from the end without the stripe to the end with the stripe." Alltså är strecket på dioden på schemat den ända på dioden som har en markering. Se till att du har "ratio-knappar" så man kan ha alla intryckta samtidigt, det är så man brukar köra 1176, det ger en väldigt speciell effekt... Olle

Underbart....döp tråden till "Hall of Shame" Olle

Hahaha... jag ska ha en Studer 820/24 rullande till en inspelning som börjar på måndag, eauuuch.. vilket mög att hålla på med... trimma bandare, seg bandtrasport, banden kostar 3000 pix styck och räcker 20 min, å blir det bättre....tveksamt... 😄 Känner mig tvångsrekryterad tebax 20 år i tiden... Suck... O

Tack Andreasb, det måste bero på den stimulerande omgivningen.... 🙂

Det är inte bara frekvens, omdu bortser från tidsaxeln så är ju frekvens hur snabbt en punkt kan röra sig mellan min- och maxvärde. För 22 kHz hinner punkten röra sig 22.000 gånger. Om du spelar in en virvelkagge så vill du ha den snabba transienten med för den bidrar till kaggens ljud. Du vill att systemet ska reagera snabbt. Så ju högre frekvens systemet klarar desto brantare kurva får du på attacken. Så högre sampling, mer attack. Om sen örat/hjärnan förmår att registrera skillnaden, ja därom råder delade meningar bland di lärde.... Olle

Du kan väl börja med att anmäla din låt till STIM, info finns på deras hemsida. Dom bevakar upphovsrättsskyddad musik=ser till att dom pengar du måste betala till NCB när musik släpps/säljs på CD eller nätet till slut hamnar hos den som komponerat låten. Är väl stim.se och ifpi.se som bevakar upphovsrätt, sami.se håller koll på att musiker får betalt när musik spelas i radio m.m. Tror du kan googla på IMP, står för "Internet Music Provider" har sett nån bra svenskt .pdf om hur man ska göra Lycka till Olle

Skräckexemplet är väl TV... dom flesta kanalerna är benhårda på sina toppnivåer vissa ger tillochmed bli böter för felaktiga nivåer. Alltså reklamen är lika stark som övriga program...enligt digitalmätarna ja men alla kan ju höra och irritera sig på att reklamen är mycket starkare upplevd volym. Produktionsbolagen toklimiterar reklamen för att låta mest, kanalerna väljer ofta dynamik för bra ljud, men dom kör garanterat till samma digitala maxnivå. Olle

Ok...på pro-sidan är det uteslutande 48kHz724bitar som körs vid inspelning/mix. Videovärlden, Tv och DVD kör alla 48/24 det är bra CD som använder 44,1/16. 96 och högre må vara bra men man vill inte gärna offra antalet kanaler eller köra slut hårddiskarna, oftast plockar man ner till 44,1/16 efter mastering, med bra program för resampling och dithering blir det oftast bäst resultat. Problemet är inte så mycket att man måste plocka bort ca 0,9% av samplingarna utan det är LP-filtret som brister. Kör man 48 kHz så måste filtret skära allt över 24kHz (halva samplingsfrekvensen) vilket ofta görs med matematik =algoritm. Konverterar man ner till 44,1 måste filtret räknas om till 22,05 kHz...och det som finns inspelat mellan 22,05 och 24 kHz måste plockas bort. Vi samplar nivåer som innehåller alla frekvenser, så först måste programmet lista ut vilka frekvenser som finns dolda i alla sampels, sen plocka bort dom som inte ska vara med, sen återskapa allting till nivåsampels igen. Algoritmerna är inte perfekta, det är alltid en kompromiss mellan komplexitet, snabbhet och data/DSP-kraft. (Därför låter dom flesta pluggarna inte riktigt som dom analoga orginalen, ...shit har jag stuckit huvudet i ett getingbo nu?) Ljudgubbarna på nätet verkar idag anse att senaste protool har en av de idag bättre konverterarna, tillsammans med några specialprogram som jag glömt namnet på. Så 48/24 är ett både framtidssäkert och miljövänligt alternativ...... Olle

När man mastrar brukar man inte kolla så mycket på mätarna vid övergångar mellan låtarna, man använder öronen så det låter rätt. Sen kan man behöva smyga upp eller ner nivån under nån halv- eller helminut för att klara bra signal/noise. Det brukar kallas "gain riding" och är ett bra sätt att klara både mätarnivå och upplevelsenivå. Ska man göra en CD som låter bra och garanterat inte distar så talar man idag om toppar till minst -2 till -6dB (det finns lite olika skolor), men försök sälja in det kvalitetstänkandet på ett skivbolag... dödsdömt....A&R´s killed the music Och hård toppklippning = avspelningsdist Och hård toppklippning = då funkar inte mp3 algorimerna som tänkt Olle

Det är nog svårt att göra "studiomix=livemix". På platta vill man ofta försöka skapa en känsla av "nu spelas det jäkligt starkt" även om det lyssnas på låg volym, dom knep man då använder är ju för att simulera "livesituationen". Att köra det paketet live blir lite kaka på kaka. Sen kan det vara knepigt att limitera/komprimera för vilt, micarna är ju så dumma att dom även kommer att ta med sig läkaget på scen, har man då kunnat gaina upp 15 dB, så blir det 15 dB mer läck...... Och som sagts tidigare, en livegubbe har lite mer att hålla reda på under sitt "one take" än en studiogubbe som kan loopa å hålla på å finlira. Å varken publik eller band brukar vara sena att komma med synpunkter på ljudet.... så var det förr och jag förmodar att det inte ändrats.... mvh Olle

De flesta föredrar nog att bygga det första skalet med parallella ytor, det är enklare=billigare att bygga och det är enklare att beräkna bygget akustiska egenskaper. Bygger man nytt kan man försöka starta med ett rum med "bra proportioner" (låter som en skara-hit...hmmm), ni hittar säkert "prefered ratios" på nätet (annars kan jag gräva fram det ur nån gammal bok) ett antal förhållanden som ger minsta möjliga problem eller "best choise". Man utgår från takhöjden, som ofta är svårast att påverka, ett rum med "Ratio 1 /1.35/1.96" ger för takhöjd 2,5m - bredd 3,4 - längd 4,9. Kan man redan här hitta bra "rumsmått" så spar man pengar och problem senare under bygget. Vid låga frekvenser måste man titta på "vågutbredning", eller hur rundstrålande tryckvågor fortplantar sig i ett slutet rum. Från 250-300 Hz går man över till "geometrisk spridning", typ som ett biljard i 344 m/s. Låga frekvenser kommer att leva i det "yttre skalet", det "inre akustiska skalet" påverkar mest frekvenser i det "geometriska området". Rummet börjar påverka ljudet vid den frekvens där "halva våglängd motsvarar längsta avståndet mellan två motstående ytor, vinklade eller parallella". Lägre frekvenser kommer givetvis finnas, men rummet har då minimal påverkan eller färgning. Vinklar man väggen säg 10% så innebär det bara att alla frekvenser mellan typ 40-44Hz (10%), 80-88Hz, 160-176Hz o.s.v kommer att påverkas. Framtida basabsorbenter måste alltså byggas med en större bandbredd än om man byggt parallella väggar och bara fått 40,80,160, ,Hz att ta hand om. Så alla små rum kommer att ha besvärliga frekvenser det finns inga "akustiska svarta hål" som löser detta. Med bra planering vet man ganska säkert vad som kommer att ske och kan planera sitt bygge efter detta. Som ni noterat så är det "värst i hörnen" och följaktligen är det i hörnen man först lägger sitt krut. Inte genom att vinkla bort hörnen i "ytterskalet", då flyttar man bara problemet, lite slarvigt så "tar man bort hörnen för låga frekvenser" genom att absorbera energin, till väme genom friktion (glasull) till rörelseenergi (flexpanel, tryckabsobent etc.) eller en kombination av dessa. Till den signatus som funderade över sin knepiga 200Hz reflex, minns inte vilket forum. "Du har rätt om 1/4 våglängd på 43cm, men 2,40 i takhöjd har första stående våg runt 70Hz (1/2 våglängd) så din 200Hz kommer inte som "första frekvens" om inte rummet är jäkligt smalt, typ 86 cm.... alltså borde du ha problem med 100 och 50Hz åxå, om det är rummet som spökar. Kan det vara bordet-taket, högtalaren-väggen, eller något annat.... finns problemet i hela rummet eller bara på vissa platser. 200Hz är lite för högt för att vara ett enskilt rumsproblem......" återkom gärna. Sätt tongeneratorn på 200Hz och kryp runt i rummet så kanske du hittar orsaken.... Jag är glad att se all den enorma satsningen av engeri och kapital som många här lägger ner på studiobyggen, och hur bra andra lyckas med små medel. Det finns hopp inför framtiden även efter det att jag helt förlorats in i en brusande tinnitusvärld. Ha de

Sorry orkar inte läsa alla inlägg Men är det någon som vet vilket kaffe pantern gjorde reklam för..... bra men fel... eller??? /O

Hej Henrik, lite chokad för tillfället. Nån gammal klassisk grupp som vill spela in analogt, så häcken måste trimmas till dagen standard. Back to stonehenge känns det som, dyrare och sämre. Återkommer under natten ha´re /O

Hej Henrik, Du har egentligen ingen basdämpning att tala om, så problemet med svårkontrollerad bas och små rum är nog ganska uppenbart. De två vanligaste metoderna att ta ner energin i basen är friktion eller tryckabsorbtion. Det funkar såhär: Luftpartiklarnas hastighet är som högst vid ett avstånd på 1/4-del av våglängden (för 100 Hz är våglängden ca 3,45 meter och snabbast rör sig då partiklarna ca 85 cm från väggen. för 50 Hz är det dubbla avståndet) För maximal effekt ska då isoleringen sitta 85 cm från vägg, eller 170 cm för 50Hz. Tämligen opraktiskt i ett litet rum..... Vid väggen är hastigheten noll (av uppenbara skäl) men då följer av fysikens lagar att trycket är maximalt, alltså hög hastighet =lågt tryck, ingen hastighet=högt tryck. Det är alltså enklare att absorbera trycket om man har ont om plats, man suger lite energi ur ljudvågen. Detta kan man göra med flexande paneler (som svänger med och då absorberar energi) eller sk spaltkaviteter typ Helmholtz-absorbenter. Ditt hörndjup bakom absorbenterna är inte mer än kanske 50-60cm vilket betyder att dom kliver in med full effekt runt 150Hz, under det har du ganska dålig absorbtion om inte hela kåken vibrerar och hjälper till en del. En tänkbar lösning kan vara att förtsätta 1,25-väggen med en "basfälla" så att man kommer in genom den. Från dörren blir det en tunnel in i rummet och du får ett antal kvadratmeter att sätta spaltpanel på. Du kommer knappast att kunna bygga bort basproblemet helt, jag skulle nog överväga att samtidigt släppa på och låta högra frekvenser få lite mer ambiens = hårda ytor (typ svängda ytor av "böjboard", det kommer att balansera basen lite mer, det verkar just nu lite "överdämpat" vid högre frekvenser vilket accentuerar basproblemen. Det är ganska många kvm softwalls. Obalans i rummets efterklangstid gör att en åttondelston i högre frekvenser samtidigt ger en fjärdedel-eller halvnot i basen, vilket gör mixning lite knepigt..... Det finns många kloka huvuden på forumet som säkert kan bistå med tips och goda råd. Möjligen skulle absorbenter typ "corner killers" vara ett bättre och enklare alternativ i ditt rum, dom är effektivare än dina hörnpaneler och kan säkert byggas som ett DIY-projekt. Lycka till

Den bästa referensen är oftast ditt lyckade sångpålägg....

"Baldy..´s" notering har en point.... Men ett trumset är ett instrument som slammrar och läcker, varför vill du ha alla källor som perfekta och kontrollerade ljud? Det är detta som är problemet med samplade ljud, dom låter oftast för bra. När trummaskinerna kom så satte man ofta upp ett helt trumset uppmikat med en högtalare i stället för trumstol, det gällde att få in rassel och läck för att få trummorna att höras i slutmixen. Idag kör vi ofta vitt eller skärt brus genom en gate för att förlänga ett virvelslag. Örat har förmåga att reagera på energi, kan vara volym (styrka) eller energi under en viss tid (att förlänga slaget med brus), effekten är densamma, 0 dB med 10 ms varaktighet, eller -10dB med 100ms varaktighet. Vid frekvenser över dryga 3 kHz är örat energisensitivt, reagerar alltså på energiinnehållet "nivå x tid". Om ni vill kan jag utveckla detta vidare.... mvh Olle

En liten story om Bob Ludwig.... Första gången han hade seminarie i Sverige hade han specificerat dom högtalare han behövde för sin presentation. problemet var att det märket inte fanns att uppbringa i ankdammen. Skräckslagna måste arrangören informera "the great guru" om problemet och invänta reaktionen. Svaret kom.... who cares, speakers are just a tool.... så talar ett proffs, you got to work with what´s available at the site........... Så vänner, ramla inte inte i prylfällan, det går att skapa klassiska saker på det ni har.... Med stor sannolikhet har majoriteten av er mixrum som har massor av "fel och brister", på samma sätt som Abbey Road, Metronome Studio, Europa Film enligt dagens norm var en akustiska katastrofer, men det gjordes en del bra saker ändå. Och egentligen, hur många mästerverk har kommit ur PUK-studion, trots 4 st 22-tums basar och 130 dBSPL distfri monitoring?

Tänk såhär: När du spelade in sången, lät rösten bra då. Om det var så, dra upp den ibland när du mixar och jämför ljudbilden mot bakgrunden, om du har skruvat till instrumenten i bakgrunden, typ boostat vid 3 kHz, så kommer örat att ha vant sig vid en 3 kHz boost, och rösten kommer att låta "fel" om du inte boostar vid 3 kHz. Ha alltid koll på dina EQ-settings, för många boost vid samma frekvens, ja då har du bara vant örat vid en annan lyssning, detta är det vanligaste felet alla tekniker torskar på, EQ-fällan. Smala Q-värden tenderar att förändra balansen mellan vokaler och konsonanter. Svenska är ett svårt språk att mixa, betydelsefulla konsonanter är svaga (d, t, f, osv) och ligger ofta i slutet av orden. Engelska är ett vokalspråk med konsonanter i början eller i mitten av orden som normalt tillåter 3 dB lägre sång med bibehållen uppfattbarhet. Så ett råd är, ha hela tiden rösten som referens, ta hellre bort saker som stör rösten än att försöka skruva fram tydligheten med EQ, det brukar oftast skapa mer problem än det löser..... och undvik ordet "sitta" om du tänker mixa för radio eller tv...hehehe

Håller inte med dig jahala, nivåracet är just det stora problemet. Många "amatörer" gör utmärkta mixar som förtjänar ett bättre öde än att bli söndermatrade. Kommersiell radio kör MPEG2 distribution för att spara pengar, in i nån tokOrban med multibandsprocess som gör allt till en smet av ljud. I´ve been there for 12 years. CD-skivor limiteras till oigenkännlighet för att låta starkare än alla andra.... Skyll inte på "dåliga mixar", en bra mastering-gubbe ska kunna vägleda såväl en amatör som ett pro till en bra slutprodukt. Olle

Många kloka funderingar i denna tråd. Mastering har ju så riktigt sin historia tillbaka till gravering, däremot har det det idag blivit ett forum för topplimitering och maximal nivå på varje platta. Min uppfattning är att man inte ska "mastra" med limiter vid mix, mastering är det "nya opåverkade örat som hör hela produktionen för första gången". Även vi som sysslar med denna ibland obsolita konst lider av den "nivå-hysteri" som råder idag. Förmodligen kommer 2000-talet att gå till historien som "distortionens decenium", tiden då vi sabbade det mesta för att möta kraven från okunniga A ´n R´s och "min platta måste låta starkare"..... Idag när alla har fjärrkontroll för att reglera nivå på stereon, varför i he...te ska allt vara kört in i klippning? Är det för att vi ska mastra för i-pod´s??? Dessutom sätter toppklippta masters mp3-algoritmens hörselmodell ur spel, det låter bara sämre än vad det behöver låta. Ni har helt rätt i era funderingar, jag vet varför och lider med er. Men mitt råd är: Stå på er och slåss för dynamiska mixar, utan dagens tokkoprimering så kanske vi kan få saker som låter bra i framtiden. Hoppet står till forum som detta......