Jump to content

Donationen del 1 – överdubbning


Isabelle Engman

1,245 views

Jag vill i detta blogginlägg ge er en snabbguide bakom inspelningen av musiken till dokumentären Donationen, som jag och min kollega Gerardo Garcia Jr. jobbade med förra året (2019). Se den på SVT Play här. Vi gjorde en så kallad sweetening session, även kallad överdubbning (eng. overdubbing), vilket innebär att man tar in en eller flera musiker som gör en inspelning till redan förinspelat material.

1283290585_Donationen_SVTPlay_red.thumb.jpg.5ba94817ad331e46eac4d90ec6370789.jpg


Till vår hjälp hade vi Jorge Velasco, en etablerad inspelning- och mixtekniker som även han är baserad i hjärtat av Los Angeles. Han har mer än 10 års branscherfarenhet, och har arbetat med artister som Selena Gomez och även producenter som Bob Ezrin och Salaam Remi. Vi har nöjet att kontinuerligt jobba med Jorge i våra produktioner.

Gerardo_Jorge_Isabelle.thumb.jpg.f3e56acb6f20bcf55649789de8a5ec57.jpgGerardo Garcia Jr. (till vänster) och Jorge Velasco (mitten)

Det kan vara lätt att ha en glamouriserad bild av inspelningssessioner, särskilt när det gäller här i Hollywood. Men det är en hel del arbete och förberedelse som ligger bakom dessa jobb. En stor pusselbit i detta är budgetfrågan. Vanligtvis är inspelning i en större studio en dyr affär. Det mest prisvärda alternativet idag är som vi alla vet, är att använda sin egen hem-utrustning. Det sparar en hel del kronor i plånboken (dollar i mitt fall).

En nackdel med heminspelning är begränsningen av prylar. Det ideala scenariot skulle vara att ha tillgång till en stor uppsättning utrustning som finns i större studior, som exempelvis olika typer av mikrofoner, mixerbord, förstärkare och "you name it" – vilket kan vara avgörande för att få fram det där särskilda soundet du är ute efter, samt att påkostade inspelningsstudior är optimerade för att reducera rumsljud och annat oönskat.

Jag kommer nu gå in på exakt vilken utrustning och mikrofontyper vi använde under inspelningen av musiken till Donationen. Vi hade förmånen att spela in på den legendariska studion "The Village Studios" där artister som John Lennon, Elton John och Nine Inch Nails har hängt!

Jorge_Isabelle.thumb.jpg.e5ce84bde7f63cac35f6b686b3b956b7.jpg

Inspelning
Innan kompositions-processen startade för detta projekt, bestämde vi att vi skulle ta in två musiker, närmare bestämt en cellist och en pianist. Med detta i åtanke, var det lätt att komponera musiken, och ge cello och piano en mer framträdande roll i musiken.

Vi förberedde stems (olika ljudspår) för pianisten och cellisten som de kunde spela till. Innan vi anlände till studion, hade vi i god tid försett Jorge med dessa stems, som i sin tur skapade ett Pro Tools-projekt för varje cue (de olika musikstyckena i en film/tv-serie kallas för cues). Musikerna förseddes med hörlurar så att de kunde höra varandra samt klick/prelays (prelays = stems), och oss i kontrollrummet. Vi kommunicerade med dem via ett talkback-system som fanns i Neve 88R-bordet.

Stems.png.8b979b819cda4edeb0d589b661265aeb.png
Förberedda stems (olika ljudspår) för pianisten och cellisten

Isolerade ljudkällor för större flexibilitet
Jorge placerade flygeln vi skulle använda i mitten av det stora inspelningsrummet och cellisten i ett mindre separat inspelningsrum,  för att kunna isolera de två ljudkällorna och ha mer flexibilitet med att micka upp. På så sätt skulle vi även uppnå ett mer personligt och intimt sound; musikens karaktär var åt det mer emotionella och nakna hållet. Både piano och cello skulle vara de framlyfta instrumenten genom hela kompositionen.

759004700_TheVillageStudios_Pianist_red.png.caa0db3724a44d9772374c5ea4b7f44e.png   45108935_TheVillageStudios_Cellist_red.png.0b4c4648f133b105b7268cde293c5917.pngInspelning av piano och cello som utgör huvudinstrumenten i musiken till Donationen

Uppmickning av cellon
Vi satte upp totalt fem mikrofoner för cello som var anslutna till en Neve 88R-mixningskonsol, för att sedan ansluta utgången från Neve 88R till ingångarna i ett Pro Tools-system.  

Cellon mickades upp med en Neumann U47 nära ljudhålen för att fånga värme och "low end" (bas). Vi satte även upp ett overhead-stereopar ovanför notstativet för att fånga upp mer av själva stråken, samt för att få stereobredd. Cellisten satt i ett separat inspelningsrum för att inte få in pianoljudet i sina mickar och vice versa.

Det fanns en kombination av mikrofoner arrangerade i stereo och några i mono för både pianot och cellon. En del av ljudkontrollen var för att se till att balansen mellan stereo-par (L&R) och mono (center) skulle bli komplett, vilket betyder att ingenting ska vara för obalanserat från vänster till höger eller mitten. Jorge justerade rätt volymer via preamp gain för varje mikrofon.

1826690233_Cello_MicPlacements.jpg.66d3f5803d1971f0cb3c96e5ccfe535a.jpg
Uppmickningen av cellon

Tips! Oavsett vilket instrument du spelar in, se till att lyssna och välj bästa mikrofonplacering baserad på specifik situation. Varje ljudtekniker har sina egna åsikter och expertis när det kommer till mickplacering, vilket också varierar beroende på typ av mikrofoner som används.

Hur spelade vi in flygeln?
Jorge satte upp två par stereomickar, Neumann M49 x 2 för vänster-höger vid flygeln, AKG 414 x 2 inuti flygeln nära hamrarna och en mono Coles 4038 i mitten av pianot nära mitten-C. Anledningen till den här specifika setup:en var för att få till både ett nära intimt pianoljud och samtidigt ett djup. Att använda en kombination av mono- och stereomickar är för att fånga både ett nära och mer avlägset ljud, som ger en mer korrekt reflektion av hur vi hör en flygel.

2126947704_Piano_MicPlacements_red.png.c2186356b6a8d06fa01eeee1b9e4650d.png

Mickplaceringen gällande inspelningen av flygeln

Bra att tänka på: Flyglar spelas oftast in i ett större inspelningsrum. På grund av instrumentets storlek så kommer mick-placeringen ha stor inverkan på hur det inspelade ljudet låter.

Videoklipp från inspelningen av Donationen:


Lyssna på hela soundtracket här (Spotify)


Tips till dig som vill jobba som ljudtekniker:
  • Ett vanligt nybörjar-fel är att placera mikrofon för nära källan och försöka spela in så starkt som möjligt.
  • Öva på att jobba i snabb takt och göra så få misstag som möjligt.
  • Lyssna noga till källan vart det bästa ljudet finns, så att det finns en empirisk startpunkt att välja rätt mikrofon och placering.
  • Det hjälper att vara en B-personlighet; disciplin, tålamod och ett detaljerat sinne är ett bra recept välkomnat av musiker, artister, producenter och kompositörer.
  • Kom ihåg att använda dina öron!

I nästa del går vi igenom produktion- och mixningsdelen av musiken. Missa inte det!

1 Comment


Recommended Comments

Länken funkar inte bra på min gamla Ipad så jag kan inte kolla men några tankar dyker upp.

Bakgrundsmusik stör ofta äldre tittare när där är dialog samtidigt. Behöver man verkligen så stora insatser för att fånga två ljudströmar som inte ens ska fronta i produktionen. Om ni inte bor därover så är det ju ärligt talat inte miljövänligt att åka så långt för ett jobb man lätt kan få gjort i svedala.

 

Link to comment

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By Davidooo
      Jag såg nyss filmen studentfesten från 2013.      https://youtu.be/WTCQ1erzzt4  Och kan inte släppa taget om låten som spelas 43:45 till 44:51 .
      Låttexten i refrängen lyder ”No one gives me love like you do, tell me that you’re  feeling it too yeah, you got me in some kind of voodoo, tonight”
      Det verkar vara någon remix av låten ”no one gives me love like you do” av David Thomas.    Men vilken remix?😩
       
      tacksam för svar
    • By Andreas Hedberg
      Vi sitter i hans bil på väg till bostaden i Los Angeles, där han ska visa oss sin studio och där vi ska titta närmare på filmen Child of Grace som han gjort musiken till. Henrik berättar om sin musikaliska resa.
      Hur blev du intresserad av att skapa musik?
      – Jag växte upp i Göteborg, och mitt musikintresse började väldigt tidigt genom min far som hade ett otroligt stort intresse för klassisk musik, som alltid spelades i bakgrunden hemma, och jag tror det påverkade mig mycket. Jag började spela piano på egen hand när jag var runt fem år. När jag var runt åtta-nio år började jag ta pianolektioner, men jag var urusel på att göra mina pianoläxor, och slutade snart ta lektioner. Jag tyckte det var mycket roligare att spela på egen hand, och jag satt i stort sett varje kväll hemma och spelade piano fram till sista året på gymnasiet.
      Jag inspirerades tidigt av tv- och filmmusik. Musiken under 1980– och 90-talet var på den tiden väldigt melodisk med tydliga starka meloditeman, och jag lärde mig alla teman som gick då – bland annat musiken till ”Hem till gården”, ”Mc Gyver”, ”Knight Rider”, ”Black Adder” med flera, och en dansk tv-serie som hette Matador som jag tyckte hade ett fantastiskt meloditema.

      Henrik vid pianot i föräldrahemmet i Göteborg.
      När började du studera musik?
      – Jag gick naturvetenskaplig linje, så musicerandet var då helt vid sidan om studierna. Precis efter gymnasiet och lumpen, när jag alltså var i 20-årsåldern, så beslöt jag mig för att satsa mer på musiken och lära mig det mer ordentligt. År 2000 flyttade jag från Göteborg till Stockholm och gick på Memus – Stockholms musikkonservatorium, som numera inte finns längre.
      Där studerade jag i två år. Jag har alltid varit bra på att spela, men jag visste inte riktigt vad jag gjorde, så jag behövde verkligen få koll på musikteori, arrangering och lära mig noter. På Memus lärde jag mig även spela gitarr.
      Du startade sedan företaget A-Stream Studio, berätta lite om det.
      – På Memus träffade jag förstås väldigt många olika typer av musiker – det var en blandning av klassiskt, pop, jazz och alla möjliga musikgenrer, och jag började då även intressera mig för pop och rock, vilket ledde till intresset till att spela in musik, och 2003 startade jag A-stream studio. Det var också då väldigt många musiker, bland annat från Memus som hade ett stort behov av att spela in sina låtar någonstans och få det mixat, och jag kunde även hjälpa till med arrangemangen.
      Under den perioden, 2003-2010, så blev det mest pop/rock och andra genrer, och ännu ingen filmmusik, utan jag jobbade med svenska band och artister. Jag hade turen att jobba med artister som Miss Li, Cajsa Siik och Titiyo och lärde mig att jobba med många olika genrer.

      I mixläge i A-Stream-studion i Stockholm.
      Hur närmade du dig att skriva musik till film?
      – Under perioden jag drev studion så höll jag lite koll gällande skapandet av filmmusik i Sverige, men det var väldigt svårt att få in en fot någonstans – det kändes som att det var tre-fyra personer som gjorde all musik till film och tv på den tiden, och det var väldigt tuff konkurrens där det fanns en elit av filmmusikkompositörer.
      Det har förändrats lite sedan dess känns det som, men på den tiden var det Stefan Nilsson och några till som gjorde ”allt”. Visserligen väldigt bra musik som inspirerade mig mycket, men jag var för långt borta från att få möjligheten till något musikuppdrag, så jag fokuserade på att producera och mixa band och artister, och lägga in mina egna arrangemang och idéer i det istället.
      Runt 2010, när jag var nästan 30 år gammal, så tänkte jag att jag ska ge filmmusikskapandet en chans i alla fall, och jag hade i flera år känt till Berklee College of Music i Boston men hade egentligen aldrig tänkt mig att söka utbildningen, men skickade ändå in min ansökan och en månad senare blev jag kallad att göra en audition med sång och piano.
      Jag kom in och studerade här i ett år. Jag tog alla lektioner som hade med filmmusik att göra. Det var förstås hårt studerande. Det bästa med denna utbildning var nog det nätverk av människor man skapade sig. En del av dem samarbetar jag fortfarande ibland med idag.
      Hur fick du ditt första filmmusikjobb?
      – Genom Berklee så fick jag mycket bättre förståelse om hur det fungerar. Innan så hade jag en romantisk bild av filmmusik – att det är ganska enkelt – man skriver lite musik till en film och bitarna faller lite på plats av sig själv, men efter ett år på Berklee, så förstod jag att det är ett otroligt stort hantverk och kräver ett enormt tekniskt kunnande och man måste också känna till film och hur det är uppbyggt, och för att inte tala om alla termer, så jag förstod att jag hade en bit kvar.
      Men jag började ändå söka upp filmstudenter för att göra musiken till deras projekt. Jag hade ingen lust att assistera någon redan etablerad kompositör som annars är den vanligaste vägen i USA, och sedan jobba sig uppåt och stå på egna ben efter några år.
      Jag letade efter att göra musiken till kortfilmer. Jag hade ju inte så mycket eget musikmaterial att visa upp men fick ändå till slut förtroendet år 2011 att jobba med Alison Parker, en kvinnlig kanadensisk regissör som skulle göra en kortfilm på 26 minuter – en dramakomedi som hette ”Jake and Jasper”, och som hade en rätt bra budget med hyfsat kända skådespelare, så det var ju en fantastisk chans.
      Du vann förra året en Goldie Award för bästa originalmusik.
      – Jag fick priset för bästa originalmusik för kortfilm av Vancouver Island Short Film Festival i Kanada. Tyvärr var jag inte närvarande så jag hörde inte motiveringen. Så vitt jag vet finns det bara en trailer på Youtube, och där min musik inte är med.
      Filmen heter “Dude, Where's My Ferret?” av Alison Parker och är en lättsam komedi i samma anda som 1970-tals komikerna Cheech och Chongs filmer, vars humor kretsar kring droger, och en olydig iller som ställer till det för filmens huvudperson.
      Komedigenren är en av de svåraste att göra musik till faktiskt, och jag fick prova många olika stilar innan jag hittade rätt. Ett tag var jag inne på distade elgitarrer och punk, men det slutade med ett lite mer orkestralt arrangemang. Det blev roligare när musiken var mer seriös och fungerade som en kontrast till filmens knasiga handling.

      Henrik vann år 2016 en Goldie Award för bästa kortfilmen ”Dude, Where's My Ferret?”
      Hur förbereder du dig inför att göra musiken till en film, och hur går du tillväga?
      – När det gäller filmen ”Jake and Jasper”, så var den i detta fall redan färdigklippt utan musik, så jag fick helt fria händer. Annars brukar det ofta finnas så kallad temp-musik (som är musiken som klipparen och ibland regissören, använder sig av när de klipper ihop det filmade materialet, innan den skarpa filmmusiken är komponerad, och som ger en fingervisning om vad man är ute efter för typ av musik, reds.anm). Jag fick den första scenen av filmen skickad till mig för att göra musiken till den som ett test.
      Det är ganska vanligt att göra musik till en scen först, och om det känns rätt för regissören, så får man hela jobbet. I den här filmen så tyckte jag det passade att använda mig av mycket stålsträngad gitarr och piano. Regissören tyckte det var helt rätt och jag fick göra musiken till hela filmen. Det var väldigt viktigt för mitt självförtroende. Hade det inte funkat så hade jag nog åkt tillbaka till Sverige och därmed troligtvis lagt filmmusiken på hyllan.
      Hur jag normalt tar mig an ett filmmusikuppdrag idag är att förbereda mig sig så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt. Om jag har en chans att se regissörens tidigare filmer så är det en bra början, för det ger en bild över vilka idéer de har och hur de tänker. Sedan läser jag alltid manusen. Jag brukar få manus ibland innan filmen ens spelats in faktiskt.
      Jag kan sitta och läsa det samtidigt som jag sitter och spelar in lite idéer som bara kommer spontant, för att fånga känslan i berättelsen i ett tidigt skede. I övrigt ser det faktiskt helt olika ut från gång till gång. Jag har inget fast arbetssätt där jag börjar med piano eller gitarr utan det handlar mycket om att jag sitter först och tänker, filosoferar om vad filmen behöver för något.
      När man ser den färdigklippta filmen sen, så ser den ofta helt annorlunda ut än man tänkt i sitt huvud, så man får börja om litegrann igen, men man har ändå en djupare förståelse för storyn i filmen. Det klipps ofta bort rätt mycket från manuset så jag vet mycket mer om handlingen än det tittarna ser och då kan man lägga till det musikaliskt som ”små ledtrådar” till det man inte ser i filmen.
      Filmer som ger rum till sådant dras jag mest till, för det finns så många filmer som t. ex. spänningsfilmer som thrillers där det inte finns plats för sådant, för det handlar om att upprätthålla en stämning eller en spänning hela tiden.
      Jag kan ibland sitta och gå igenom samplingsbibliotek för att finna något intressant ljud där som passar in i manus, eller så kan det bli så att jag åker till en musikaffär för att hitta något speciellt instrument där. Jag försöker alltid hitta något som är unikt som gör att filmen får sin egen karaktär om möjligt.
      Vilket innebär att man ska akta sig för att börja med piano – det funkar ofta ganska bra och gör att man kan bli lite lat och så blir det en annan känsla än vad som kanske är mest rätt. Det kan vara bra att testa andra saker först, som en flöjt eller pad och ibland sjunger jag in en melodi som kommer i mitt huvud.
      Men det man börjar med är nästan aldrig det man slutar med på något märkligt sätt, så även om man börjar med gitarr så kanske det slutar med bara en cello – det växer organiskt fram för mig. Men det är ju olika från person till person. Jag försöker hålla det öppet så länge som möjligt, och det gör det mer intressant också för mig. Jag försöker se musiken utifrån, och jag växlar mellan rollen som kompositör och publik. Ibland försöker jag lära mig ett nytt instrument, men det beror på hur mycket tid det finns.

      Från inspelningsplatsen för filmen “Child of Grace” - en långfilm regisserad av Ian McCrudden som Henrik skrivit musiken till.
      Har man fortfarande en genomgång med regissören, med flera, (en så kallad spotting session) innan musiken skapas?
      – Det rekommenderar jag alltid, men det är inte längre normen om det inte är filmer med en budget på över en miljon dollar. Nuförtiden kan en spotting session vara ett telefonsamtal med regissören eller man kollar lite på filmen tillsammans och diskuterar lite saker här och där bara.
      Hur får du dina uppdrag?
      – Jag jobbar kontinuerligt med den kanadensiska regissören, Alison Parker, jag fick mitt första uppdrag av. Vi har gjort fyra kortfilmer totalt nu. Den regissören har också rekommenderat mig till andra regissörer. Det är extremt viktigt att lära känna resten av filmteamet och om möjligt ibland vara på plats när filmen spelas in, för ofta jobbar flera av dem med andra filmer och regissörer. Det gäller att skapa relationer. Man träffar folk och så blir det ringar på vattnet.
      Här är del 2, där du kan läsa allt från trenderna inom filmmusik och vilka program och virtuella syntar han använder.
      Mer om Henrik Åström hittar du på hans webbplats och du kan lyssna på musiken på Soundcloud.
    • By Andreas Hedberg
      Del 1 av artikeln finner du här.
      Finns den en speciell musikgenre du föredrar när det gäller ditt komponerande?
      – Efter ett tag så blir det så att man dras till vissa genrer – man behöver nog prova på alla typer av genrer först, och förstås kan man i början inte heller välja och vraka på vad man ska göra för musikjobb. Så småningom började jag inse att en del musik är mer som ett hantverk där man mest följer något som någon kommit på tidigare. I Hollywood finns en typ av mall över hur musik ska låta, på sätt och vis, givetvis baserat på tusentals tv-serier och filmer – man kanske skulle kunna kalla den mallen för Hans Zimmer-mallen.
      Jag dras till filmer som har en historia att berätta, och som är lite mer lågmälda och inte så pompösa och pampiga. Jag känner att det är så många som kan göra den stora Hollywood-orkestern väldigt bra, så jag försöker inte aktivt leta mig åt det hållet, utan skapa mer enkel, sparsmakad musik med till exempel gitarr och piano i fokus.

      Gitarrer och boxar i Henriks studio i Los Angeles.
      Finns det olika trender när det gäller filmmusik?
      – All filmmusik bygger ju i någon form på det som gjorts tidigare, men så går det ju olika trender på hur man berättar saker med musik och det förändras kanske var tionde år. Lyssnar du på en actionfilm från 1990-talet så kan du höra ganska stora skillnader jämfört med idag – det som lät spännande då kan idag nästan låta lite komiskt. Orkestral musik har förändrats väldigt mycket.
      Det var generellt sett mycket mer melodiskt förut men nu handlar det mycket om att fylla filmen med olika stämningar istället. Det är nästan förbjudet att ha en melodi idag. Tidigare illustrerades karaktärer med en melodi. Ett sätt som ursprungligen kommer från bland annat Wagner och operor, men sedan föll det bort och kom tillbaka med John Williams och Star Wars. Men nu är det nästan förbjudet att använda den stilen – om det inte är animerad film. Men annars är det väldigt lite trallvänliga meloditeman idag i långfilm och tv-serier. Ett undantag är tv-serien Westworld (HBO).
      Varför är det inte längre så vanligt med tydliga meloditeman i film och tv?
      – En av anledningarna till att det blivit så är att folk idag kollar på mycket tv-serier och på så många avsnitt i rad, så det fungerar inte att ha för lång vinjett innan det börjar. Musiken behöver ha lite mindre utstickande melodier för att inte folk ska tröttna eller bli distraherande från handlingen.
      Om du tittar på äldre tv-serier som Twin Peaks, som är melodisk i nästan varje scen, så kan det bli distraherande vid för mycket tittande. Det är risk att tittaren tänker mer på musiken än handlingen, så det finns en naturlig anledning till att det blivit så – på gott och ont. Det finns fortfarande utrymme att vara kreativ, men man får hitta andra vägar.
      Vilka studioprodukter och verktyg i datorn jobbar du med?
      – Jag spelar in allt via mitt Neotek-bord – ett stort analogt mixerbord från 1970-talet som jag jobbar med. Det är väldigt ovanligt idag att filmkompositörer jobbar så, men jag gillar det arbetssättet. Det tillför lite extra djup och värme, och jag gillar enkelheten. Allt annat sker i datorn. Jag kör Logic och Protools samtidigt på samma dator. Protools hanterar all audio som ska levereras till produktionsbolaget, och Protools spelar även upp filmen, och så synkar jag det med midi-timecode till Logic.
      Det är mest vanligt att man har ett program man skriver musiken i och det är oftast Logic, Digital Performer eller Cubase, och ett annat program som exempelvis Protools, som är en så kallad Stem-recorder där man spelar in stereomixar/stems av alla instrumentgrupper som exempelvis höga stråkar, låga stråkar, hög percussion, låg percussion, och så vidare. Det är dessa som levereras till filmens slutmix (eller dub), så att det går att manipulera balansen i musiken för att anpassa den bättre med ljudeffekter och dialog.
      En av Henriks Master Sessions i Pro Tools. Bilden är beskuren – klicka på den för större version!
      Virtuella instrument – vad använder du mest?
      – Jag har en stor blandning av ljudbibliotek – det har blivit mycket med åren. Jag har kanske 10 terabyte samplingar nu. Jag använder Spitfire Sable Strings som har mycket detaljer och känsla, framförallt i de lägre velocity-nivåerna. Många andra stråkbibliotek låter bra, men har inte så mycket personlighet. Jag använder också Berlin Woodwinds för mycket av träblåset. Embertone gör också väldigt bra soloinstrument som fiol, cello och viola.
      Jag köper mycket soloinstrument och inte så mycket färdiga stora paket. U-he Zebra använder jag mycket för pads och olika synthljud. En mjukvara som även Hans Zimmer använder mycket. Det är en modulär digital synth som man kan göra extremt komplexa ljud med. Arturias analogsyntpluggar använder jag gärna en hel del. Jag använder inte längre några riktiga analogsyntar – det är mer kreativt för mig att ha allt i datorn numera.
      Omnisphere 2 tycker jag är fantastiskt bra, men jag använder det ändå ganska sällan för den typ av musik jag normalt gör, den används mest för att fylla ut saker och ting på ett fint sätt i mina kompositioner. Jag använder ofta sökfunktionen (finder) på datorn när jag ska hitta ett ljud, för jag har så mycket att det är omöjligt att komma ihåg var alla ljud finns.

      Ett av Henriks Logic projekt där han delat upp alla ljuden i olika kategorier. Bilden är beskuren – klicka på den för större version!
       Använder du dig något av musiker?
      – Inledningsvis är det bra att göra något helt datorbaserat för jag måste alltid göra en mockup/demo för all musik och spela upp för regissören, men jag använder ofta musiker i slutändan, för att lägga en violin eller ett blåsinstrument. Jag tar in max två musiker åt gången, så ingen ska behöva sitta och vänta.
      Alla musiker är enormt effektiva här i Los Angeles och Hollywood – har jag förberett med bra noter med artikulationer så sätter de det perfekt på första eller andra tagningen. Det handlar mest om att styra dem känslomässigt åt något håll.
      Vad är det som gör din musik unik?
      – Man utvecklar väl en typ av personlighet med årens lopp. Jag tycker också det handlar mycket om att man jobbar med regissörer och får ett förhållande till vissa typer av filmer på ett djupare sätt – som att vara involverad redan i manuset eller klippningen tidigt i ett projekt om det är möjligt. Jag tror att det är svårt att vara bäst på allt så jag försöker välja de filmer som jag känner att jag kan tillföra något till.
      Därför passar jag bra till de jobb jag tar, sen handlar det mycket om att hitta ett unikt sound per film. Det lägger jag mycket tid på, och att göra något annorlunda gällande instrumentation eller melodiskt innehåll så det inte blir så förutsägbart. Jag tror att det är det som gör mig unik. Jag har alltid ambitionen att tillföra något extra till filmen – något som säger lite mer än det som redan syns i bild.
      Här är ett videoklipp där Henrik berättar om musiken han skapat till filmen Child of Grace:

      Nedan ett kort klipp om ett av Henriks hjälpmedel, Lemur – för att styra dynamiken på ljuden:
      Mer om Henrik Åström hittar du på hans webbplats och du kan lyssna på musiken på Soundcloud.
    • By Andreas Hedberg
      Del 3: Budget för musik till film och spel.
      Hur mycket budget finns det när det gäller musiken?
      – Det varierar väldigt mycket beroende på budget i helhet för projektet, vilken slags musik man ska skriva och hur mycket musik – det brukar för en långfilm vara runt 60 minuter musik, och för en lågbudgetfilm kan det röra sig om 30 000 kr. För en kortfilm cirka 20 000 kr. För en mer välbetald indiefilm kan det ligga på ca 80 000 kr, men som sagt, det är helt beroende på budget samt vilka som står bakom filmen. Spel kopplade till stora företag kan ligga på från 80 000–90 000 kr och uppåt. Sedan kommer ju de väldigt stora projekten, där summorna skjuter i höjden. För det arvode jag får bestämmer jag själv om jag vill ta in en solist, flera livemusiker eller upp till en hel symfoniorkester. Det är inte ovanligt att jag tar in till exempel en stråkviolinist som dubbar melodistämman för en akustisk och mer autentisk känsla.
      Hur är konkurrensen i branschen?
      – Konkurrensen är stor. Postar någon om att kompositör sökes på exempelvis Craigslist, så får de oändligt många svar. Jag tror mig börja lära mig lite hur jag ska sälja mig själv bäst, hur jag ska formulera mig. Och beroende på projekt, känna av vilken musik jag borde sälja in mig med. Jag tackar nej till uppdrag som ger för lite betalt, eftersom jag försöker hålla mig på en viss nivå. Generellt sett betalar alla projekt här i LA mer än i Sverige. Gör du ett strålande jobb, kommer du med all sannolikhet bli anställd igen – det skapar "ringar på vattnet".
      Inspelning av stråkar med en 40-mannaorkester. The Bridge Recording i Los Angeles.
      Vad är anledningen eller fördelen med att bo i LA för att göra musik till film/tv/spel? Och gör du uppdrag bara från företag/personer i USA?
      – För det första får du mer betalt här, för det andra tenderar projekten här att nå större framgång. Sedan är resurserna större här, det finns till exempel fler grymma inspelningsstudior. Och majoriteten här jobbar inom området på något vis. Du kan träffa nästa toppregissör körandes en Über-taxi.
      – Jag tar mig an vissa uppdrag i Sverige. Bland annat så arbetar jag flitigt med en regissör i Sverige. Vi hade en dokumentär med på ett hörn på Cannes filmfestival. Jag har även en dansk-svensk animerad långfilm på ingång. Och jag vill hemskt gärna ta mig in mer på spelmarknaden i Sverige.
       
      Vilka är dina främsta styrkor inom musikskapandet?
      – Produktionsdelen, att få musiken att låta autentisk. Jag har även hållit på mycket med att skapa egna ljud genom att spela in olika saker som jag därefter jobbar vidare med i Kontakt och EXS24. Jag processar ljuden sedan väldigt mycket med massor av olika effekter för att få fram olika atmosfärer. Jag har byggt upp ett stort ljudbibliotek med egna ljud som jag använder hela tiden i min musik. Det tycker jag är en viktig del eftersom det blir ljud som man inte riktigt har hört tidigare i ljudbibliotek, det blir mer unikt.
      Lyssna på Isabelles musik här
      Isabelles webbsida
      I nästa del berättar Isabelle hur hon komponerar och mixar sin musik. Räkna med massor av smarta tips och information om hur hon skapar autentiska orkesterverk av samplade ljud och mycket mera.
      Här finner du resterande delar:
      Del 1 – Vägen till musikjobben
      Del 2 – Från uppdrag till färdig produkt
      Del 4 – Isabelles 5 bästa surftips och Checklista – Så får du musikjobben
    • By Andreas Hedberg
      Del 4: Isabelles 5 bästa surftips och Checklista – Så får du musikjobben.
      Isabelles 5 bästa surftips
      1. Pensado’s place för riktigt bra varierande mixtips.
      2. Berklee College of Music. De har massa olika onlinekurser, visserligen kostar de en slant, men här kan man få gedigna kunskaper och jättebra feedback inom såväl filmkomposition som mixning
      3. Lynda.com. Här finns massor om film scoring, eller vad du än önskar.
      4. Robin Hoffman (kompositör i LA) har en sida där han ger massor av bra tips, och han ger notexempel.
      5. På Gameandfilmcomposers.com hittar du tutorials för film och spel.
      På Pensado's place finns en hel del videor med värdefulla tips.
      Checklista – Så ökar du chansen att få musikjobb
      Se till att ha en tydlig och informativ webbsida med information om dig själv och länkar till musik du gjort. Till exempel på Soundcloud, som fungerar som ett musikaliskt CV. Se till att ha gjort mycket och bra musik att visa upp. Gärna i flera olika genrer.
        Assistera etablerade kompositörer.
        Kontakta och träffa mycket folk i branschen, till exempel regissörer. Nätverka. Inom sociala medier kan jag bara tänka på Craigslist här i LA (där de lägger ut jobberbjudanden). Jag fick jobbet för den långfilm jag håller på med nu via den kanalen. Det finns nog tyvärr inget liknande i Sverige. Mitt främsta tips här är att hänga på filmfestivaler, försök få kontakt med regissörer och filmfolk där. Närvara även vid andra event inom området, som spelevent. Googla regissörer och kontakta dem. Här i LA är jag med i något som heter SCL (Society for Composers and Lyricists), där man som medlem får gå på gratis screenings av aktuella filmer där kompositören oftast närvarar – bra för att få kontakt med regissörer för eventuellt assisterande. Något som varit givande för mig är att bli bundis med ljudfolk (som står för ljuddesignen i en film). De blir ofta kontaktade av regissörer och kan då ha dig i åtanke.
        Sök till bra utbildningar inom komposition av musik för film, tv och spel. Här finner du resterande delar:
      Del 1 – Vägen till musikjobben
      Del 2 – Från uppdrag till färdig produkt
      Del 3 – Budget för musik till film och spel
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...