Tror min första musikaliska upplevelse var Thorleifs Gråt inga tårar hemma hos mormor och morfar när jag var fyra-fem nånting. Det enda som fanns att tillgå hemma var såna där hemska tyska festival-jawohl-plattor, James Last och .... dansband. En och annan riktig skiva fanns väl också, lite motown och så..... Detta till trots - jag blev en musikälskare i alla fall.
I skolan fanns det kompisar som diggade Kiss och Abba och THE POLICE. Första plattan, den med Roxanne blev min första "medvetna" inköpta skiva 1979. Kan ha varit KISS Unmasked också. Sen rullade det på med det som var populärt fram till 16-årsåldern då jag blev introducerat till RUSH som blev husgudar utan dess like. Fortfarande än idag sisådär 20 år senare är dom fortfarande väldigt speciella för mig, även om jag gått vidare och upptäckt annat, jazz till exempel.
Så jag är också inne på att där man var i tonåren, där stannar man alltid kvar till viss del även om man fortsätter att utvecklas på andra håll.