Claes Holmerup

Finns det någon lineingång som är ledig, så kan du koppla in en extern micpreamp där, men om det inte finns några lediga ingångar, så behövs det ett ljudkort eller mixer med fler ingångar, helt enkelt.

Destruktiv = man har inte originalfilen kvar, utan den klipps och sparas sedan till nya filer. Icke-destruktiv = originalfilen är den man använder att läsa från och även om det är uppklippt i DAW-programmets editor, så klipps det inte upp i filen på hårddisken. Absolut! Det är ju fortfarande samma fil som används. Så länge det inte är några stora förändringar, så tror jag att det hanteras av spårets buffer, så att belastningen blir i princip samma som oredigerat. Om det blir större förändringar, så måste det däremot läsas om, så då kan det bli lite mer belastning.

Här finns tydligen en beskrivning, men bilderna funkade inte just nu: https://sites.google.com/site/graymattersound/equipment-modifications/mackie-onyx-1640-wet-direct-outs-mod-1

Ja - MK012 MSP2 är väldigt bra. Kan också vara idé att överväga MSP4 eller MSP6 för att få möjlighet till olika upptagningskarakteristiker också - och inte bara kardioid. 🙂

...men då handlar det ju om grafiken och inte om ljudet. Har du för mycket grafiska element, för lite minne på grafikkortet, för seg dator etc, så kan det ju lätt bli så. Dessutom prioriteras alltid ljudet i DAW-programmen, eftersom det är det som är intressant. Om grafiken då inte hänger med för att det är för mycket grafiktjafs på skärmen, är egentligen ganska ointressant. Hade ljudet däremot hackat (som det verkade på vad du har skrivit - och som den ursprungliga frågan handlade om), så hade det varit en helt annan femma och dina kommentarer om hackandet hade varit relevanta för frågeställaren.

Nej - det är inte bara en fil (även om det är det...). Varje gång du spelar den enskilda filen, så måste programmet gå ut på hårddisken och läsa in den, så även om du bara använder en enda fil, men spelar upp den femtielva gånger, så får du samma belastning som om det var femtielva olika filer som ska spelas upp. Det blir större belastning att läsa massor av småfiler kontinuerligt, än att läsa färre stora filer. Det blir också segare på ditt sätt än vad det blir med ett virtuellt instrument med trumljud, eftersom ljudmotorn till sådana ljudbibliotek brukar lägga upp en egen tabell i RAM över var på hårddisken varje enskild använd sampling startar, så där slipper man omvägen via filsystemet, där disken ska hitta startsektorn i diskens filtabell, för att sedan gå dit...

...men då har du ju klippt upp och sparat alla slagen som enskilda små ljudfiler (alltså destruktiv editering) - och då är det inte så konstigt att det blir tyngre för datorn eftersom det är många filer som ska hämtas från olika ställen på hårddisken. Om du bara klipper och flyttar icke-destruktivt i den långa Parten, så att det fortfarande är en stor ljudfil, så blir det däremot marginell skillnad i belastning jämfört med att spela upp spåret oredigerat.

Du tycker alltså att min uträkning, där jag använder "från 2.3 öre per stream" som exempel, är fel, trots att du själv säger att det är "mellan 2.3 och 7 öre per stream"...? Jag föredrar att använda den lägsta ersättningen i sådana exempel, eftersom det ju enligt artikeln kan bli det som gäller. Det står ju klart och tydligt att det är så. Varför ska du tvunget dra ner diskussionen på sandlådenivå om en sådan sak - och påstå att jag har fel när det är så uppenbart att jag har rätt? I ditt fall denna gången. Det innebär inte per automatik att det gäller alla eller ens att det blir samma för dig nästa gång. Som sagt, så föredrar jag att använda "worst case" i sådana uträkningar, för att inte få fram överdrivet optimistiska kalkyler. Blir det mer så blir det i så fall en glad överraskning.

Det verkar lite tvångsmässigt, att du alltid måste försöka hitta "fel" i andras kommentarer...? Om du själv läser artikeln som du länkade till, så hittar du den siffran... 😉 Där stod det att skivbolagen får från 2.3 öre per stream - och jag räknar därför med den lägsta uppgiften för att inte riskera att se det överdrivet optimistiskt.

Ja, självklart. Som sagt så var andemeningen nog uppenbar för de flesta; Spotify, iTunes m fl ger småsmulor för varje spelning/köp, medan radio/tv-spelningar ger mycket mer, men betydligt färre gånger. I slutänden handlar det om att det ska ganska mycket till för att få in de där 10000:- på en låt, som TS är ute efter. En halv miljon spelningar på Spotify eller ca 23 minuter på SVT1. Det är nog mer sannolikt att det går att få in pengarna på Spotify, än att en och samma låt av en okänd artist spelas så mycket på SVT1 - men det tar tid och kräver mycket jobb med att göra reklam för sig...

Jag har läst den artikeln tidigare också och det är ju betydligt bättre än det var från början, när ett antal artister gick i taket och tyckte att de blev blåsta på pengar - men fortfarande väldigt lite om man inte lyckas med konststycket att dra mycket folk till musiken så att man får upp antalet lyssningar. Utgår man från de 2,3 öre per spelning (låten måste spelas i minst en halv minut för att ge ersättning, så en snabb provlyssning på introt ger ingenting) som står i artikeln (om nu siffrorna gäller även för vanliga privatpersoner som lägger upp musik via aggregator), så behövs det omkring en halv miljon spelningar för att dra in 10000:-. Säkert ingen omöjlighet, men det krävs nog rätt mycket jobb med att göra reklam för sig - och som okänd artist tar det tid att jobba sig fram i mediabruset. Som sagt, så handlar det för det mesta om många småsmulor för upphovsmän, men med tillräckligt många småsmulor från olika håll, så kan det blir lite pengar av det ändå. 🙂 EDIT: Man kan jämföra med spelningar i radio/TV, som ger mycket högre ersättning och dessutom per minut istället för per spelning. Om man spelas i radio/TV så kommer det däremot helt säkert att bli mycket färre gånger än på Spotify, eftersom en låt som åker in i mångas playlists ju kommer att spelas många gånger av samma personer och på lång sikt kan ge mer från Spotify. STIM-ersättningar: http://www.stim.se/s...engar-blir-det/

Det är egentligen något som bara du själv kan avgöra genom att testa och lyssna. Att någon annan tycker att något visst låter bra, är ju ingen garanti för att du gillar det - och det är ju din låt... Experimentera, helt enkelt. Du kanske hittar kombinationer som ingen har tänkt på - och som du inte hade testat alls om du fick tips om vad du "ska" göra.

Steinberg kan knappast förväntas ha koll på det, eftersom allting förutom Cubase, är från andra än dem... Jag skulle oavsett vilket främst rekommendera att du skaffar ett separat ljudkort för musiken. Då slipper du allt strul med att olika drivers ska hantera samma ljudkort i olika situationer - eller att olika program låser fast ljudkortet till sig. Du får också en dedikerad ASIO-driver och slipper använda tredjepartsprogram som det egentligen inte finns några garantier för att det verkligen funkar i alla lägen.

Att ha ett separat ljudkort till musikskapandet förenklar nog väldigt mycket om du behöver använda datorn på det sättet. För Steinbergs del är det bara funktionen i Cubase som är intressant. Annat ljud kan man inte skylla på dem för, eftersom det ju hanteras av Microsoft och andra tredjepartstillverkare. Det kan ju också vara något annat som strular i ditt Windows eller att kanske ASIO4ALL inte funkar så bra som man kanske önskar. Det finns lite för många saker som är osäkra...

Varför vill man lyssna på musik i bakgrunden när man jobbar i Cubase? Det känns ganska meningslöst att det skulle behöva funka samtidigt, tycker jag...?!? Jag kan visserligen göra så, även om jag aldrig gör det - men det är för att jag har ett inbyggt ljudkort som får ta hand om systemljud o dyl - och ett "musiker-ljudkort", så de använder olika drivrutiner och kan därför funka samtidigt.

Reklam säljs ibland på det sättet, men sällan vanlig musik - utan där får man gå den långa vägen och få taskigt betalt för varje spelning på Spotify och köp på iTunes etc (om man lyckas göra reklam för sin musik så att folk hittar dit) - eller bättre betalt (men troligen färre gånger) genom spelningar i radio och TV, om man lyckas bli uppmärksammad där. Alternativt så kan du kontakta ett förlag, som kan ge låten till någon av sina artister, så får du som upphovsman in lite pengar varje gång låten spelas. Det är alltså nästan alltid många småsmulor som gäller för upphovsmän - och väldigt sällan stora "klipp", som ett fåtal upphovsmän lyckas med när de får in en låt på någon stor artists album och blir spelade sanslöst mycket i alla media.

Det är för mycket effekter. Klippen som du gör i Cubase, är icke-destruktiva, så det belastar inte nämnvärt mer eftersom det bara ska tystas där du har klippt bort, men spåren läses fortfarande på precis samma sätt. Som sagt: öka latency, så blir det bättre - och det stämmer att det är fördröjningen som blir från att du spelar tills att du hör ljudet - men vid mix spelar du ju inte in något, utan då blir fördröjningen lika stor för allting, så det spelar ingen roll. 🙂

Precis! Det är trist att det är många ljudkort som inte har möjlighet att koppla in extern nätdel. Ljudkort mår dessutom oftast bäst av att vara ensamma på porten - alltså att de inte kopplas genom en USB-hub eller liknande.

Som laban1 var inne på, så belastas förstärkaren mer med lägre impedans på lurarna. Lägre impedans på lurarna ger dig starkare ljud än du får med samma volyminställning med lurar som har högre impedans. Problemet är att om inte hörlursutgången är specad för en impedans som är lika låg som lurarnas impedans, så är det risk att man får distorsion när man skruvar upp lite högre, eftersom det då kan dras för hög ström från nätdelen och genom förstärkaren. Med en hörlursutgång som är specad till samma eller lägre impedans än lurarna, så är det lugnt. En sak att tänka på, är att om ett ljudkort inte har egen nätdel utan bara drivs av USB-spänningen, så är risken större för problem med lågimpedans-lurar (även om utgången är specad för att klara impedansen) eftersom strömstyrkan ut på USB är väldigt begränsad. Vissa sådana ljudkort har möjlighet att ansluta en extern nätdel - och det är absolut något att överväga i så fall. Problemet med högimpedans-lurar, är å andra sidan att risken finns att volymen inte går att skruva upp tillräckligt högt om hörlursförstärkaren är för klent tilltagen, utan man kan i sådana fall behöva ha en separat hörlursförstärkare istället för den som sitter i ljudkortet.

Du kan se hur lång tid det borde ta, här: http://164.9.104.199...spx?Language=SV Från Gotland tar garanterat längre tid än inom fastlandet. Som sagt så är det väldigt märkligt om man som säljare inte har koll på sändningsnummer. Då kan man ju inte spåra paketet och inte heller reklamera det om det skulle försvinna...

Finns det ingen ASIO-driver som är gjord för ditt ljudkort?

Instämmer. Överdriver man kompressor/limiter så blir det bara kvar en tjock ljudmatta utan dynamik, så det gäller att hitta en lagom balans mellan dynamik och tryck...

Du har antagligen glömt att du en gång i tiden bockade för "release driver when application is in background", under Device setup/VST Audio system... 😉

Åka iväg till DHL-terminalen och se att det ligger kvar på samma ställe där? Har aldrig hört talas om något liknande. Om man har ett kollinummer (och det har man, eftersom man inte kan lämna in ett paket till DHL utan att det finns adressetikett på paketet, med just kollinummer - utan då tar de helt enkelt inte emot det), så kan man logga in på sitt multishipping-konto och följa det från sin egen dator - eller gå in på DHL:s hemsida och spåra paketet där. Det låter mer som att det råkade ligga kvar hos honom och inte hade lämnats/hämtats ännu... Han behöver inte nödvändigtvis vara en bedragare för det, men han verkar i alla fall vara lite smått slarvig...

Som Wellness säger, så märker du det i form av brum eller högfrekvensstörningar, om det strular. Regulatorn som sitter i brytaren kan vara av samma typ som det finns i dimmers - och de kan störa - men det är nog inget man missar, utan det brukar bli väldigt uppenbart i så fall.