Om jag är en driven musiker eller inte kan få vara osagt, men det är så jag ser på det. Rösten är ett instrument bland alla andra, dock med en extra, och ganska unik, dimension; texten. Och då menar jag inte språkligt sett, utan det sätt rösten kan "förvrängas" med formanter, olika vokaler och allt vad det kan vara. Lite på samma sätt som t.ex en TB303, men bara mycket mer. Det är inte bara melodi, utan även klangen som kan varieras i det oändliga, till skillnad från "vanliga" instrument. Dessutom kan rösten ge perkussiva effekter och en massa annat kul.
Sen kan man ju se textens poetiska värde som ytterligare en dimension, men det är vanligen ingen jag lägger någon större vikt vid, och oftast stjälper det bara alltihop om texten är dålig. Jag föredrar faktiskt texter på franska, japanska eller något annat språk som jag absolut fattar noll av. Då behöver man inte bry sig över huvud taget om vad låten handlar om, och kan njuta av musiken i stället.