Jizzen

Känns som en väldigt hypotetisk fråga då någon först måste slarva bort mediat som det inpelade materialet ligger på och sedan ska detta upptäckas/plockas upp av upphovspersonerna. Därefter ska upphovspersonerna påbörja en stämning av några för dem helt okända människor på andra sidan Atlanten. Näe..jag tror du kan sova lugnt - du behöver således inte oroa dig! ??

OK, lovar att hojta till här i tråden om hur P70-skivorna är. Om Bullerbekämparen nu vill sälja några till mig vill säga... ?

Jag mejlade Bullerbekämparen en beställning på 8 st P70-skivor i onsdags (eller om det kanske var i torsdags) förra veckan. Men jag vet inte - de verkar inte så intresserade av att sälja något till mig eftersom jag inte har fått något svar på flera arbetsdagar. Hur snabbt eller långsamt fick du svar från det aktuella företaget?

Spännande att se hur "lägenhetsstudion" tar form och att man nu också får en känsla för hur den kommer att se ut som färdigt projekt! ?? Har du någon uppfattning om ungefär när studion kommer vara "inflyttningsklar"?!

Här är början på låten fram till första delen av refrängen: /The Price Of Love\ No one calls you a liar Nobody says you done wrong We should be straight with each other instead of playing the game So listen to your heart and say what you need to say Someone will be hurt Yes honey, it can be the price of love The price of love can be hard to endure The price of love is always hard to cure...

Nu har jag ändrat raden "instead of doing as now" till "instead of playing the game". Låten har fått titeln "The price of love" och det har tillkommit en idé till en refräng. Arrangemanget är omgjort något så att det nu blir ett mer naturligt intro. Dessutom har jag sjungit in allt igen och grejat lite med soundet på sången.

Jag tyckte själv att den raden inte riktigt kändes rätt direkt när jag skrev den, men jag tror jag har vant mig nu och den känns inte fel längre. Så småningom kommer jag göra ett nytt sångpålägg och då lär jag se över texten igen. Min engelska är väl inte heller den bästa, så med tanke på det hade det underlättat att skriva på svenska egentligen. Dock känns det mycket roligare att sjunga på engelska... ?

Försöker jobba mig fram till ett bättre sound - framför allt för sången (som lär sjungas in på nytt då detta bara är den första tagningen jag gjorde). Jag har också låtit det brutna pianokompet komma fram mer i denna version. Refrängen som jag har en idé om hur den ska låta kommer att komma direkt efter dessa två verser. The lyrics: No one calls you a liar Nobody says you done wrong We should be straight with each other instead of doing as now So listen to your heart and say what you need to say Someone will be hurt Yes honey, it can be the price of love

Japp, det kan vara nyttigt att testa gränserna ibland för att på så sätt förhoppningsvis utvecklas! 👍 Nu har jag inte testat någon ny sångteknik här i denna version, utan just nu håller jag på att jobba en hel del med att försöka få till ett sound på min sång som jag gillar. Tycker det kan vara knepigt att få till mixningen av sången..både hur den smälter in i resten av arrangemanget och att få till själva soundet man tänker sig. Personligen vill jag gärna har ett ganska varmt och fylligt sound på sången. Helst med ganska mycket närvaro också. Efter att ha laborerat lite med EZmix tycker jag att jag har kommit lite närmare det målet...å det låter i alla fall väldigt mycket mer som jag vill nu än vad det gjorde i den allra första versionen av låtsnutten.

Som rubriken lyder..finns det något särskilt album som ni i ert låtskrivande inspireras av mer än något annat? Kanske en en särskild låtskrivare som inspirerar extra mycket? Om så..vad är det som du i så fall inspireras av med just det albumet eller låtskrivaren? Länka gärna till albumet eller artisten/låtskrivaren på Spotify! Själv måste jag säga att jag inspireras av stämning och melodierna i många av Roxettes gamla låtar. Särskilt albumet "The Ballad Hits" från 2002 är verkligen inspirerande nästan rakt igenom:

Kul att du gillar min röst även om det förstås finns en hel del att slipa på med den. Undertecknad sjunger långt ifrån så som man kanske bör göra om man frågar en sångpedagog...alltså med mycket magstöd och "öppen hals" eller hur man nu ska uttrycka det. Ofta sjunger man bara som man alltid har gjort, men kanske borde man testa sina gränser lite mer. Att försöka vara mer avslappnad i käkpartiet när man sjunger är en grej jag ska testa nästa gång exempelvis. Än har jag inte fått någon prestationsångest med Embryo-låten, men ångesten kanske kommer smygande på mig när jag väl börjar greja med den låten igen - man vet aldrig... ?

Vad beräknas ett sådant här gediget studiobygge hamna på i kronor räknat när det är färdigt? Om man nu får ställa en sådan rak fråga..?! ?

En sak som är ganska viktig är att välja tonart med omsorg. Jag höjde tonarten ett halvt steg för låten "It´s a shame" och sjöng in den på nytt (en tagning). Får jag säga det själv så blev det mycket bättre så... ? https://soundcloud.com/melodiamstudios/its-a-shame-new-mixing-of-the-vocal-part

Denna gång har jag bestämt mig för att inte ta något uppehåll på flera år! 🙂 Jag kommer säkerligen få intressesvackor även framöver, men skillnaden nu mot tidigare är att mitt rum andas mer studio nu där alla grejer är framme och redo att användas när lusten faller på. Så var det inte riktigt tidigare. Inte minst införskaffandet av ett par "riktiga" studiomonitor och lite andra grejer för ett tag sedan gjorde att hemstudion känns mycket mer komplett nu än tidigare..och bara det gör att det blir roligare att skapa musik också. Det enda som jag känner saknas nu i prylväg är akustikmaterial till rummet, gärna ett sådant här "shield" till micken samt några fler plugins. Min förhoppning är att utvecklas i framför allt låtsnickrandets och melodiskapandets ädla konst så pass mycket att man en dag kanske kan/får modet att samarbeta med bättre sångare/sångerskor. Visst kan man utveckla sin egen sångröst till viss del, men det kan vara lite frustrerande att i huvudet höra hur ens låt ska sjungas men inte riktigt kunna omsätta det i praktiken. Samtidigt tycker jag nog att en icke perfekt sånginsats ändå kanske visar mer hur en låt är tänkt att låta än om melodislingan enbart var instrumental. Men det är väl något jag funderar över faktiskt...om man verkligen ska lägga egen sång på sina låtar eller om man istället bara ska fokusera på att göra sångmelodin instrumental. Hur som helst..det känns hur kul som helst att ha hittat tillbaka till musikskapandet igen efter några års träda på den fronten. Jag har ju några andra hobbys/fritidssysselsättningar också..bl.a. fågelskådning som är min stora passion. Härligt att kunna växla mellan dessa båda helt olika hobbys måste jag säga. Det som känns extra härligt med musikskapandet är att man kan utöva den här hobbyn vid varje ledig stund när man inte har några andra åtaganden för dagen. Så här års är det ju mörkt när man kommer hem från jobbet, så det finns ingen möjlighet att fågelskåda mer än under helgerna då man är ledig. Musicerandet däremot kan man om man vill ägna sig åt några timmar varje kväll. Man är inte beroende av väder eller vind, ljus eller mörker. Har man lite tid över kan man alltid krypa in i sin lilla hemstudio och mysa en stund... 👍🙂

Jag kan förstås en del grundläggande musikteori och har koll på t.ex. kvintcirkeln och andra saker som kan underlätta i musikskapandet. Har inte kollat in din länkade video ännu, men misstänker att den tar upp på vilka olika sätt man kan ta ett och samma ackord. Den biten har jag koll på liksom att man gärna kan sträva efter att göra så mjuka/korta förflyttningar av ackorden som möjligt...gärna hitta gemensamma toner i ackorden man byter emellan. Däremot klinkar jag fram ackord på mitt klaviatur snarare än spelar skulle jag vilja säga. Jag kan skalor exempelvis, men har bara brytt mig om att i mitt skapande använda klaviaturens vita tangenter. Så vill jag köra i annan tonart än C-dur eller A-moll blir det alltså till att transponera i DAW:et. Jag tror inte heller på det där med att klippa och klistra i sångspåren för mycket..utan jag menade snarare det som du själv nämnde..att främst klippa mellan olika låtdelar vid behov. Varje kommande nytt låtprojekt framöver ser jag egentligen som träning. För varje ny låt man påbörjar kommer man förmodligen ha med sig nya kunskaper och erfarenheter från förra låtprojektet man höll på med. Jag tänker att kan man idag med dessa basala kunskaper man faktiskt besitter få ihop något som liknar en låt..hur ska det då inte bli om ett år framåt i tiden..eller 2-3 år framåt...eller om 10 år?! Att lära mig spela piano/klaviaturintrument som en riktig musiker kommer jag förmodligen aldrig att göra (har varken tid eller talang nog för det)..men att kontinuerligt kunna snickra ihop välfungerande låtar och få till ett vettigt sound tror jag nog att jag ska kunna göra framöver faktiskt. Härifrån kan det bara bli bättre alltså! ??

Tackar för det, candybag! ? När det gäller min sång i denna låt så brukar jag inte sjunga riktigt så här. Försökte liksom sjunga med lite smärta..alltså inte mjukt och fint utan snarare åt det nästan skrikiga och fula hållet.. ? Vad gäller fler instrument i refrängen är det inget jag har planerat för. Helst skulle jag vilja ha så avskalade arrangemang som möjligt eftersom mitt intresse mest ligger i att skriva det allra väsentligaste i en låt..alltså harmonier/ackord och sångmelodi. Så några harmonier från ett klaviaturinstrument, något enkelt trumkomp och sedan en melodi/sång med text skulle vara tillräckligt för mig för jag skulle kunna anse mig vara klar med en låt. Räcker även att endast skriva detta för vers och refräng samt eventuella bryggor. Inledningar och avslut på låtar liksom eventuella andra instrument och utsmyckningar i låten känns inte nödvändiga för mig att få till egentligen. Men det blir lätt att man pillar med sådana saker i alla fall när man väl sitter där framför sin dator/sitt DAW... ?

Ett första utkast av en ny låtidé, så allt är ganska kantigt än så länge... ? Texten just nu: No one calls you a liar Nobody says you done wrong We should be straight with each other instead of doing as now So listen to your heart and say what you need to say Someone will be hurt Yes honey, it can be the price of love

Tackar för kritiken, Johan! ? Såg inte ditt inlägg förrän nu..så refrängen är "redan" på plats (som du hör i mitt inlägg ovan). Helt nytt sångpålägg blev det också även i versen. Angående "brain-texten" så kan jag hålla med om att den delen skulle kunna bytas ut. Å andra sidan handlar låten bl.a. om smärta som man känner i sitt hjärta, sin själ och sin hjärna (kan vara jobbigt att tänka på vissa saker)..och man kanske önskar att någon bara kunde ta bort den där smärtan för den gör så ont. Man kan i ett sådant läge vara villig att offra sin hjärna för att slippa smärtan helt enkelt. Det var ungefär så jag tänkte när texten skrevs. Texten handlade till en början om ett försvunnet barn och den panikkänsla som en förälder kan känna när det sker. Men snart kom handlingen glida över till "olycklig kärlek" för att sedan när refrängen kom till landa i att den handlar om min far som gick bort mycket oväntat och alldeles för tidigt för ungefär tre år sedan. Därav titeln "It's a shame"...alltså det är synd och skam att det skedde typ. Den andra låten tänkte jag växla över och jobba med när jag är nöjd med vers och refräng i "It's a shame". "It's a shame" är väl egentligen den första låten jag försöker jobba igenom ordentligt, så därför testar jag lite olika saker medan jag fortfarande skriver den. Jag kommer göra likadant med "Embryo-låten" när jag går över till att jobba med den. För mig är dessa två låtar "lärprojekt" kan man säga..att lära känna mitt DAW, hur jag kan sjunga, vilken typ av låtar jag vill skriva, vilka effekter jag kan använda mig av mm mm. Att klippa och mixtra med audio är t.ex. något som jag aldrig har gjort tidigare. Jag brukar vanligtvis bara sjunga in allt i en låt i en tagning..och så har jag nästan gjort även nu med "It's a shame". Allt fram till refrängen är en tagning medan själva refrängen är separat insjungen. Vissa textavsnitt kommer bytas ut framöver (kanske brain-raden), så då blir det till att prova att klippa och sjunga in bara dessa delar på nytt. Tänker att det på något sätt måste gå att quantiza sång så att det låter mer tight (utan att ta bort naturligheten) också. Det är ju något bland väldigt mycket annat som jag känner att jag vill lära mig under dessa två låtprojekten. Jag använder Cakewalk by Bandlab..så är det någon som vet hur man gör får ni gärna berätta det för mig! ? Sedan (för kommande låtar) är min tanke att jag ska försöka skriva klart hela grundstrukturen innan jag börjar pilla med detaljer. Vet ännu inte om det sättet passar mig, men i teorin låter det i alla fall bra att arbeta med sina låtar i den ordningen istället för att göra "allt på en gång"... ?

Något som jag har märkt på detta forum är att de allra flesta låtar som läggs upp för bedömning här är typ av EDM-stuk..ofta instrumentalt och en hel del lek med ljud. Jag kan personligen tycka det är intressant att ta del av, men det är å andra sidan ganska långt ifrån min egen utgångspunkt för låtskrivande (d.v.s. traditionellt uppbyggda arrangemang och att det gärna får vara så melodiskt som möjligt). Med en sådan "krock" stilmässigt blir tröskeln att kritisera låtar i alla fall för mig högre än om materialet hade dragit åt liknande håll som mitt eget. Generellt sätt är jag dock övertygad om att det är nyttigt att faktiskt utdela kritik till någon eftersom man själv då verkligen måste lyssna och begrunda det som spelas upp. Att sätta ord på sina tankar är oftast både nyttigt och lärande..precis på samma sätt som när man måste studera och läsa av ett fotografi/en bild för att ge kritik till en fotograf.

Nu har jag lagt till en liten refräng också... 😛 ..samt lättat upp hela låten genom att höja basen en oktav och gjort en helt ny sångtagning där jag har försökt sjunga ut lite mer. Låten har nu fått titeln "It´s a shame". Här är den nuvarande texten: // When someone close is missing and the darkness creeps on The feeling of not knowing why the one I love is gone Take my heart, take my soul take my brain Take my sorrow, get rid of my pain Please, tell me what to do tonight How will I survive And, tell me what to say to you you are always on my mind It´s a shame It´s a shame It´s a shame It´s a shame It´s a shame It´s a shame //

Tyckte min sånginsats lät lite "trött" i förra versionen så nu har jag försökt öka energin något - särskilt i anslutning till där refrängen ska komma. Dessutom har jag dragit ner på velocityn för ett instrument för att kompet ska bli mindre "studsigt". Så nu tycker jag det mer börjar likna den målbild jag har i huvudet av denna låtidé. Refrängen är snart på G också... 🙂

Jag tror också att man får vara beredd på att få negativ kritik om man väljer att posta sina alster här på forumet. Särskilt ifall man uttryckligen ber om att få någon slags kritik. Det bästa vi andra kan göra som svarar är att vara så ärliga vi kan utan att gå till överdrift eller spä på för mycket med de hårda orden. Ser jag till mig själv är jag inte så pass tekniskt bevandrad att jag direkt ger specifika tips på den typen av saker, utan ger jag kritik så är det vanligtvis utifrån en helt vanlig lyssnares perspektiv. Men det jag tycker är ju egentligen varken rätt eller fel..bara en subjektiv åsikt. Sedan kan man ju som lyssnare också se/höra potentialen i en låt eller hos en låtskrivare även om materialet i sig som lagts upp kanske inte är tekniskt fulländat. Det är nog faktiskt just det som gör att jag själv har blivit taggad att försöka utveckla mitt eget låtskrivande på senare tid. Trots att undertecknad långt ifrån kan behärska ett klaviaturinstrument, har skrivit väldigt få eller ens någon låt helt klar, har mycket begränsade kunskaper om sitt DAW och hur man mixar & mastrar etc så lyckas jag ändå knåpa ihop något som liknar och hörs som musik i alla fall. Jag lever just nu i tron (eller villfarelsen kanske.. ? ) att om jag framöver bara försöker skriva låtar kontinuerligt samtidigt som jag går in för att varje vecka lära mig något nytt inom det rent studiotekniska så kommer mitt låtmaterial så småningom bli oerhört mycket bättre än vad det är idag. Man utvecklas inte i någon snabb takt om man som jag har gjort hittills håller på med musikskapande i några veckor, sedan tar flera års uppehåll innan man tar tag i musicerandet i några veckor igen, därefter flera års uppehåll för att sedan på nytt skapa musik i några veckor osv... 😛 Är man medveten om sina egna brister och vilka de är samtidigt som man har tron på sig själv att det finns potential att utvecklas så tror jag också att man kan ha lättare för att bemöta negativ kritik. Värre är det väl förmodligen om man redan tror sig vara "King of pop" eller något och sedan blir sågad till fotknölarna av forumets medlemmar när man väl ber om att få kritik.

Tack för länken! Provade att göra testet igår, men svårt att avgöra något av det tycker jag. Vad är "bra volym"? ? Överlag tycker jag basen stegrades gradvis ganska jämnt. Men jag kan nog tycka att basen blev tydligare eller mer dånande kring typ 50 HZ tror jag det var samt kring 80 HZ. Ska testa idag också. Basen började jag höra tydligt (och inte bara ana att den var där) vid 22 HZ. Får göra testet ikväll igen tror jag!

Nä, jag skulle bli förvånad om en billig mätmick visade sig vara dyr... 😆 Tror du menade att "en enkel mätmick är inte dyr", eller?! 🙂 Det hade förstås varit intressant att genomföra en mätning i rummet, men jag har ingen som helst aning om hur jag ska gå tillväga, hur jag ska tolka resultatet jag får fram och vad jag sedan ska göra med det. Men det kanske är hur simpelt som helst att genomföra en sådan mätning i rummet?!

Jag har nu haft mina nya Focal Alpha 65 i drygt 1,5 vecka och kan inte annat än säga att jag är supernöjd med mitt köp. Med begränsad möjlighet att provlyssna olika monitorer så var jag tvungen att "köpa grisen i säcken" så att säga. Mina tidigare "monitorer" bestod av ett par Dynaudio Audience 42 hifi-högtalare som jag hade kopplat ihop med en subbas vilka kördes genom en NAD stereoförstärkare. Högtalarna i sig är ju erkänt bra i HiFi-världen, men jag har aldrig varit helt nöjd med hur de har låtit i min setup. Tror att min NAD-förstärkare är den del i ljudkedjan som inte har fått högtalarna att blomma ut. Som en setup i studiosammanhang har grejerna aldrig känts rätt för mig...snarare en begränsning som har skapat osäkerhet kring hur min egen musik faktiskt egentligen låter. Inte förrän för ett antal veckor sedan bestämde jag mig för att faktiskt sätta mig in lite i marknaden för hur studiomonitorer ser ut genom att främst läsa recensioner och tyckanden på nätet. Hur mycket cash jag behövde lägga på ett par nya monitorer för att bli nöjd visste jag inte eftersom en monitor som någon gillar kanske någon annan inte alls faller för. Personlig smak och tycke är ju väldigt individuellt vid val av monitorer. Av det skälet var jag inte främmande för att jag kanske skulle komma att gilla ett par 2000 kronors-monitorer bättre än ett par 10000 kronors-monitorer. Maxgränsen för vad som kändes okej att lägga på ett par nya monitorer var runt 12000-13000 kr för min del. Intressanta modeller med basportar fram som fanns inom det budgetspannet var Focal Alpha 50 och Alpha 65..men även Focal Shape 50, Adam A7X, Presonus Eris E5, Neumann KH 120 och Presonus Sceptre S6. I en musikaffär fick jag möjlighet att lyssna på Focal Alpha 50 och Focal Shape 50..samt även Focal Alpha 80. Inte de bästa förutsättningarna i affären för att bedöma monitorers ljud egentligen..och ingen av nämnda monitorer imponerade på mig där och då. Alpha 50 lät något liten och klen och Shapen lät för ljus och hård på något sätt. Lite för analytisk kanske man kan säga. Alpha 80 lät då trevligare med mer bas och där röster kom fram bättre. I en dedikerad studio hade jag kanske tyckt helt annorlunda ska tilläggas! Någon Focal Alpha 65 hade musikaffären inte på lager just då, så jag åkte därifrån utan några monitorer köpta. Presonus Sceptre försvann från min lista då jag inte "vågade" chansa på en annorlunda konstruerad monitor som den. Presonus Eris E5 försvann från min lista dels pga det låga priset och dels för att den verkade lite för "snäll" i sin dynamik. Detta helt grundat på vad jag hört på t.ex. youtube-klipp i jämförelse med andra monitorer. Adamen var nästa jag plockade bort...mest pga att jag inbillade mig att jag kanske skulle komma att tycka att den är lite för ljus i diskanten. Kvar att välja på hade jag nu två monitorer i ganska olika prisklasser...Neumann KH 120 och Focal Alpha 65. Jag var ytterst nära att lägga en beställning på Neumann eftersom den lovordats både här och där..samt för att jag tänkte att Alpha 65:an kanske blir för basig för mitt lilla rum på 15 kvm. Neumann verkade dessutom vara en mer renodlad studiomonitor än Alphan, och det var ju det jag främst tänkte använda monitorerna till. Men efter att ha tänkt igenom det hela ännu ett varv gjorde jag slag i saken och beställde Focal Alpha 65...faktiskt just för att den går lite djupare i basen än Neumann KH 120 och att den inte verkade vara en lika renodlad studiomonitor som Neumannen. Det som var mina farhågor med Alpha 65 blev alltså det som gjorde att jag faktiskt valde den. Plus att den var betydligt billigare också. Skulle jag bli nöjd hade jag ju "sparat" 7000-8000 kr på det, och skulle jag inte bli nöjd kunde jag ju alltid återlämna dem och köpa Neumann KH 120 istället. Mitt val grundades egentligen helt och hållet på vad jag inbillade mig..och trodde om olika monitorer. Valet var en rejäl chansning och i princip helt tagen ur luften. Några vettiga argument för valet hade jag egentligen inte.... Innan jag hade fått hem de nya Focal Alpha 65 hade jag dock farhågan att de skulle vara för stora för mitt lilla rum och att de som studiomonitorer inte skulle vara så trevliga att lyssna på t.ex. Spotify med. Focal Alpha hade jag sett fått en del negativ kritik från användare för sin stand by-funktion...d.v.s. att monitorerna automatiskt går ner i stand by-läge efter ca 30 minuters inaktivitet. Detta var också en osäkerhetsfaktor som jag inte riktigt visste vad jag skulle tycka om. När jag väl hade installerat monitorerna utan att ha spelat in dem så föll alla mina farhågor jag hade på skam och jag är otroligt glad att jag valde en monitor som går lite djupare i basen (40 HZ). Upplever inga direkta problem med basen i mitt icke akustikbehandlade lilla rum. Monitorerna verkar avslöjande på sämre producerad musik, men fungerar generellt annars mycket bra även som multimediahögtalare..t.ex. för att lyssna på musik på Spotify med. Film på Netflix har jag ännu inte provat, men jag tror det ska fungera okej också faktiskt. Å det här med stand by-funktionen...inga som helst problem med det upplever jag. Snarare tycker jag det är skönt att veta att monitorerna går ner i viloläge om jag skulle lämna de igång för en längre stund. Att Focal Alpha 65 sedan dessutom är snygga att titta på, verkar gediget byggda samt är knäpptysta (inget surr eller susande ens om man lägger örat alldeles intill) gör det hela än bättre. Kan också nämna att jag inte känner någon som helst lyssningströtthet även om jag sitter och lyssnar många timmar i sträck på dem. Jag känner att de 6000 kr som dessa kostade var mycket "välinvesterade" pengar i min studio. Kan jag säga mer nu än att jag är GALET nöjd med mitt köp?! 😛 Jo..en liten sak kan jag ge negativ kritik om..och det är att jag tycker texten "Focal Professional" som står skrivet på monitorernas sidor kunde ha fått en annan färg. Nu är texten svart mot svart bakgrund och går knappt att läsa om det inte är bra belysning. Jag hade gärna sett att texten hade haft samma färg som baselementen har..d.v.s. lite dämpat grå.