equality

😛

Fint kompat av Owe Thörnqvist, en veritabel legend som nått 80-strecket. Grattis och lycka till!

1969 är nog årtalet för mig och jag hade gärna börjat i januari med The Beatles Roof top concert då de som absolut sista liveframträdande spelade på taket till Abbye Road-studion och skapade kaos i Londontrafiken och affärsmännens "stiff-upper-lips" rörde sig nog en smula. Sedan hade jag gärna velat vara med på Woodstockfestivalen som blev en gigantisk antikrigsmanifestation utan motsvaright sedan dess. Hade gärna avslutat sommaren med ett nedslag på Isle of White och bevistat festivalen där.

Done!

OK, så måste det ju vara. Jag har alltid inställt på "omni", tror jag. ☺️

Det börjar bra men sen är han helt lost. Tur man har dator att redigera i när man ska lägga sina egna basslingor! 😛 Måste ändå säga hur jäkla skickligt bandet är att komma in i låtar så snabbt. Man märker aldrig att nån signalerar tonart. De bara faller in i stycket en efter en. Det får mig att undra hur mycket som är improviserat och vad som är förberett.

Var... Hade en gosig liten Seacat i Västervik en gång i tiden, Pelle Petterson-båt. Nu får jag på nåder följa med kompisarna som en evig skärgårdstrubadur och jag som bara gillar progressiv avantgardejazz... 😄

Klart jag röstar på dig GN! Bara du spelar en av mina låtar... 😄 Naerå, kommer en röst helt förbehållslöst.

Vilken synth menar du? Har du en hårdvarusynth, använder Sonars egna mjukvarusynthar eller VSTi-instryment? Sonar "förmedlar" ju bara midit (tangentnedtryckningarna i ditt keyboard eller om du klickar midinoter i pianorullen) till den synth du har valt. Vilket ljud som skall spelas upp avgör ju inte Sonar utan programmet till den mjukvarusynt eller ljudvalet i hårdvarusynthen precis på det sätt som du skulle ha gjort utan Sonar (stand-alone).

Sidoskillnaden i pratiken mellan öronens hörsel är minimal. Har man ensidig tinnitus och/eller svårt att höra väckarklockans tickande när man ligger på ena örat men inte då man ligger på det andra, är det idé att kontrollera hörseln.

Man föds med i princip symmetrisk hörsel. Mycket små skillnader accepteras. En tumregel som ofta används för vad som skall betraktas som onormalt är om tre intilliggnde frekvenser på ett vanligt hörselprov uppvisar mer än 10 dB:s skillnad mellan öronen.

Stort grattis Jonas W och tack Valle för gott generalskap! Satt från början med en låt som drog lite åt countryhållet (tyckte jag iaf 🙂 ) och såg om denna countryfestival... 😄 Tack till Åsa Wetter för som alltid tjusigt körande på slutet! Tror att genretrohet, Macahan och treminutersgräns inverkade på resultatet och så även mina röstsiffror. Att sjunga på svenska är då ett minus. Hade enbart rört sig om att rösta på "bästa låt" hade mina siffror varit något annorlunda. Tack för poäng och sköna kommentarer om Magnell, "spooky" och "progg". edit: Bättre koll på slutresultatet!

Häftigt! Den perfekta 50-årspresenten. Nu är det bara Let it Be-filmen som måste ut, oklippt.

Här kommer poängen från den norska prärien. Jag har också premierat genretrogenhet. Det som låter mer hästjazz än annat har alltså fått högre poäng. 01. Countryälskning - Låter inte mycket country trots banjo och bra driv i basspelet. En helt obegripligt stereodelay på banjosolot drar ner liksom distorsion. Ganska charmig låt trots/pga otajtheter. Kul med svenska också. 02. Must’ve been the whisky – Skulle kunna svära på att det är Shania Twain som sjunger ”say what” där vid 00:34. Låter lite parodi på hennes rockiga country, nästan som Al Yankovic hade gjort det. Texten framför en riktig story också. Jättebra rakt igenom. Bra solon även om man kanske här önskat sig mer chicken-pickin’. Kraven höjs ju med höjden på den satta ribban. 03. My Old Lady – Skramlig och sydstatsmässig redneckmusik som det skall va. Bra men lite för mycket munspel och lite långt instrumentalparti. Tom Petty-vibbar. Schysst! 04. No Saddle – Otroligt välgjort men låter som den absolut sanna Lucky Luke-parodin med en Lee Marvin på ”svengelska”! Underbart! Stålgurefillsen är sanslöst snygga. Är den äkta? 05. Number One – Snygg låt men countrykänslan vill inte riktigt infinna sig. Ungefär som ett Britt-popband spelar in i Nashville. Snygg ”elfiol”. 06. Om Skam och ensamhet – Kanonlåt med jättestark text. Mycket bra gitarrkomp. Inte så mycket country dock. 07. The Rivers Shore – Det sångliga uttrycket, åtminstone i början, får mig att tänka parodi också här men det går över snabbt. Virveln skakar verkligen märg och ben och körerna sitter bra. Countryfeeling? Njae. 08. Rodeo Man – Ha, ha. Kul parodi. Yankovic skulle älska detta. Lagom lång/kort. Redneck-spex! 09. Sweet Candy Jane - Jättesnygga harmonier och körer men country? Gillar verkligen låten med tonartsbytena men inte riktigt i rätt festival. 10. Välkommen Hem - Inte mycket country här heller förutom basen när trummorna kommer in. Sången lite skakig. Poäng: Rodeo Man 8 p No Saddle 6 p Must’ve been the whisky 4 p The Rivers Shore 2 p My Old Lady 1 p

Exakt. Helt underbart när den äntligen tar slut.

One man, one vote.

Märkligt plejs... Ingen som tycker nåt!? Jag tyckte det var skitkul! 🙂

Thnx Spaceman!

...eller är de på väg mot något nydanande så här i karriärens elfte timme? Döm själva!

Snyggt och slickt. Lite åt Steely Dan-hållet men aningen för smörigt ibland för mina öron. Hört hans namn då och då men inte haft koll på men hade för mig att jag visste nån låt med honom... Visste inte att han hade lirat med Steve Miller. Tack för tipset!

Alla blir äldre utom jag. Välkommen tillbaka.

Klart sevärt! Tack!

Jimi Hendrix - Vodoo Chile

Jackson Five - I want you back Allt sitter så perfekt. Bas, piano, gitarrostinatot, körerna och vilken röst han hade det stackars underbarnet.

Sjung på svenska istället!