joachime

Det går att ordna. Möt mig i gränden om tio.

Ja, jag blev själv lite förvånad.

Buskigt skägg?

Det är kaffet som neutraliserar den inre göteborgaren.

Ja, det är klart. Du rider ju iväg mot solnedgången.

Jag kände på mig att det låg en raggadish begravd.

Ytterst sällan. Ibland får jag för mig att schamponera och kamma det. Efteråt brukar jag inte riktigt känna igen mig. Detsamma med håret.

Alltså, det där sista låter snarare som en mardröm.

Jag kan se det framför mig.

Det var länge sedan. Vad hände egentligen där i mitten?

Ska ni flytta ihop?

Samma här, glöd men trad

Samma här, med betoning på trött.

Tvärtom, det är beyond stickighet. Inte ens barnen klagar längre när jag delar ut en kram.

längtan ska det vara

Asch, jag vet inte om jag håller med. Men jag uppskattar din reflekterande och kritiska inställning. Nu ska jag hoppa ner i sängen och odla min pattelängan.

Äntligen!

Efter att ha tagit hänsyn till fler faser i livet vill jag även lägga till hemlagad aioli.

Vad trevligt! Såg du förresten att tråden om vocoderlåten har vaknat till liv igen?

Det vore ju grymt! Så det är där du hänger nu?