YogSothoth

Fläkten styrs (nästan garanterat) av temperatursensorn i eller i närheten av processorn. Disken (om det är en normal hdd) snurrar konstant, när den jobbar rör sig läshuvudet lite mer, men det lär inte påverka värmeutvecklingen nämnvärt. Öppna "task manager" (minns inte vad den heter på svenska) och kolla processorlasten när fläkten börjar gå, så ser du sambandet. PS Om du ska sätta i mer minne, se till att ditt operativsystem kan dra nytta av det. 32-bitars versioner av windows kan bara hantera (4GB - reservat utrymme för grafikminne och annat tjafs), brukar landa på ungefär 3,5 GB. /Andreas

Såg den igår, riktigt bra faktiskt! Kanske lite mycket 80-tal och spandex för min smak i början, men historiken är ju viktig den med. Extravisning på Roy i Gbg den 16:e för er som vill se den på bio.

Lite radikalt kanske, men du kan ju testa med "jazz"-strängar (flatwounds). Jag kör det på min akustiska och det blir betydligt "snällare" ljud, mycket "rundare" diskant. Men de två ospunna blir ju ungefär lika som innan. Annars tror jag på experminet med plektrumtekniken. Jag kör iofs med tjockplektrum, men upplever att det går att påverka ljudet mycket beroende på vinkeln mellan plektrum vs sträng (i längsled) och även att "fjädra" med plektrumgreppet, då blir inte "klicket" när plektrumet lämnar strängen lika distinkt. /Andreas

Röde Nt1a: L.R. Baggs M1 active Ny burk Ock skärm Jäkligt nöjd med ljudhålsmicken, Röden har jag inte motionerat så mycket än, men den verkar också trevlig. Skärmen är väldigt bra, rekommenderas varmt. Burken har jag plockat ihop själv, funkar bra, men är något högljudd (om man är jävligt petig). Ska optimera fläktarna lite... /Andreas

Om nån peg sitter fast och du inte har nåt lämpligt verktyg att lossa den med; tryck ut pegen från insidan via ljudhålet.Förutsätter givetvis att du lossat alla strängar, vilket är helt ok. Gitarren tar inte skada och det underlättar rengörande av greppbrädan. /Andreas

Den där har ju Hi-z och är speciellt avsedd för gitarr, så funkar bör det göra. Om den är lika bra som en pod (då avser jag rent ljud, utan podens modellering) är väl kanske mer tveksamt. Billiga kort brukar ta genvägar för att få ner priset. Brusnivå, linjäritet och drivrutiner brukar väl vara det första som får stryka på foten. Fördröjning kan skilja en del beroende på kvaliteten på drivrutinerna. Å andra sidan är priset så lågt att det kanske inte gör så mycket om den är halvkass. Det finns ju en hel del lösningar med Hi-Z som ligger mellan en pod och den där i prisklass också... Generellt ger firewire lägre fördröjning än usb, men ligger högre i pris. /Andreas

Höfner Verythin. Sjukt trevlig hals om man gillar tunna halsar och väldigt prisvärd. Har iofs bara testat ett ex, men om jag var ute efter en ny gura skulle jag testa en sån först. Håller förresten med en del tidigare talare angående Epiphone, gillar dom inte, men det är en smaksak. Begagnad Gibson av lite annorlunda modell kan kanske vara något också. Det finns en del 70-talare som går att få hyfsat billigt, som jag tycker är undervärderade. Antagligen för att de inte har det klassiska "gibsonsoundet" och lite enklare byggkvalitet. Har en S-1:a själv, haft den i typ 18 år, den säljer jag inte i första taget. Men att köpa begagnat kan vara lite vanskligt som nybörjare. Det krävs lite erfarenhet dels för att veta vad man vill ha, dels för att undvika stolpskott med sned hals, taskig elektronik eller andra bekymmer. /Andreas

En Dell u2412m 24" skärm. 16:10, IPS-panel (=shysst betraktningsvinkel bla) och LED för 3 papp var svårt att motstå. Kör än så länge på den gamla slappa laptopen som bara har vga ut, men förhoppningsvis får jag ny "burk" i nästa vecka så jag kan testa med DVI-D, vilket borde ge ännu skarpare bild. Sjukt nöjd än så länge. /Andreas

Ok, inget fel med det. Du kan ju testa att köra pedalen rätt in i ljudkortet med (förutsatt att du har Hi-Z/instrument-ingång), och sen på med mjukvaru amp+högtalarsim i datorn. Saxat ur manualen för din stärkare, ang line-outen: The output from this jack is taken from immediately before the ValveReactor power amp, and the character of the guitar amp cabinet is applied to it. Det tyder på att det finns nån form av högtalarsim på utgången, men det är det enda omnämnandet, så den kanske inte är nåt dom skryter med. Slutsteget är en rörförstärkare med utgångstrafo, så har de inte lagt ner en del krut på line-outen så kommer den att låta ganska annorlunda. Jag skulle tro det är orsaken till att du inte gillar resultatet, du kanske behöver både slutstegs- och högtalarsimulering för att det skall närma sig det du får ut ur högtalaren. /Andreas

P Forsberg: Vilken utgång har du kopplat från förstärkaren till ljudkortet? Om jag tolkar Vox's info rätt är det bara högtalarsimulering på "phones"-jacket. Har du kopplat till högtalarutgången är det ingen simulering = platt ljud. Det finns även viss risk att du steker ljudkortets ingång kopplat så, men jag tror faktiskt inte den är så stor (rätta mig nån om jag har fel). (Högtalarutgången har alldeles för hög spänning ut, men lineingången har hög impedans (>10k ohm, jämfört med en högtalare på 2-8 ohm), så strömmen bör bli ganska liten.) CHAE: Jodå det har allt blivit en o annan Lovecraft-novell genom åren, har faktiskt t.o.m. spelat rollspelet 😄. Det var ett tag sen sist, dags för revival kanske... Det mesta han skrivit finns gratis som e-böcker, de är så gamla att copyrighten gått ut. kolla t.ex. feedbooks. /Andreas

OT: Vad jag minns kunde man få atom-bas ur gitarren med den pedalen, det var ju ganska coolt 🙂. Tror jag har en kvar nånstans (hade två), kanske ska testa den på elbas 😄 Men som sagt om TS gillar soundet, byt inte pedal, jag tror högtalar/kabinettsimulator eller mickning hjälper. Högtalaren i en gitarrförstärkare är designad för att färga ljudet ganska kraftigt, till skillnad från monitorer som ska vara så ofärgande som möjligt. /Andreas

Ok, nu klarnar det lite tror jag. Enligt den andra tråden kör du line-out från förstärkaren in i ljudkortet. Inget fel i det, men du missar en väldigt viktig del i kedjan; högtalaren. Om inte förstärkaren har kabinettsimulering på utgången (inte bekant med den du har) lär det låta ganska platt. Jag tror inte du skadat ljudkortet, då skulle inte det rena soundet vara ok. Det finns två sätt att "fixa" ljudet på: 1. Lägg till någon form av kabinettsimulator, antingen i mjuk eller hårdvara. 2. Spela in förstärkaren med mikrofon. Tvåan är kanske lite meckigare och kan var opraktisk om du bor i lägenhet, men det behövs ingen lyxrigg för att få ett hyggligt ljud. En SM57/58-kopia, stativ + sladd räcker långt. Ettan har inte jag så goda erfarenheter av, men jag har å andra sidan inte testat den vägen särskilt mycket. /Andreas

Jag har haft en sån pedal, den är tyvärr ingen höjdare... Som en maxad fuzzbox ungefär, till vissa smala grejer funkar den, men det är inte nån allround-dist direkt. Som dom andra säger, testa med förstärkardisten och/eller plugg. Eller kanske bara nån annan pedal. Eventuellt kan du få trevligare ljud ur den du har om du vrider ner disten en hel del, men vad jag minns var den inte särskilt subtil ens på de lägre inställningarna. Ta ovan med en nypa salt, du kanske är stormförtjust i det soundet, jag gillade det till en del grejer när jag var yngre. Det beror helt på vilken sorts sound du är ute efter. /Andreas

Angående ljudkorten har jag ett Saffire LE (i princip samma preamps) och har haft en Presonus Firepod (senare omdöpt till FP10, även där i princip identiska preamps). Har varit helnöjd med båda. Jag kan inte säga att jag hört någon större skillnad på preamps i korten, båda har väldigt bra kvalitet och är allmänt väl ansedda i de recensioner jag sett. Den stora skillnaden är istället att det sitter en DSP (hårdvarueffekter) i Saffire-kortet (det gör det inte i min LE). Behöver du inte DSP kan du ju spara en femhundring. /Andreas

PS Kolla efter svullna/läckande kondensatorer på moderkortet eller i nätdelen (om du törs öppna den). Kondensatorer ska vara helt plana i toppen. De har försvagningar (ser ofta ut som ett ristat K) i metallkapslingen som är tänkt att gå sönder vid överspänning/överhettning. Har den sprukit eller om toppen buktar är kondensatorn kass och måste bytas. (Det är svårt att byta kondingar på moderkort eftersom det är många lager i kretskortet, som lätt går sönder. I nätdelen bör det vara betydligt enklare.) /Andreas

Du kan kolla om nätdelen är död relativt enkelt. Plugga in en ledare (böjt gem t.ex.) mellan grön och svart ledare i moderkortskontakten (den största av de som sitter på datorsidan), och slå på nätdelen. Snurrar inte fläkten då är nätdelen död. Alla ATX-agg (som jag stött på i alla fall) har en grön ledare som går in i den stora moderkortskontakten. Den är till för att känna av om moderkortet är inkopplat. Utan den inkopplad slår aldrig nätdelen på. Om nätdelen snurrar med gemet inkopplat, men inte när den är inkopplad i moderkortet är det fel på moderkortet. OBS! Ovanstående experiment skall naturligtvis göras med nätdelen helt frånkopplad från övriga tillbehör i datorn. (Det kan fortfarande vara fel på nätdelen även om fläkten snurrar enligt ovan, men då är det inte heldött, utan kanske en av spänningarna för låg eller liknande) /Andreas

Isopropanol är bra, det dunstar och lämnar minimalt med film efter sig. Problemet med 5-56 och liknande är att det funkar ett tag, men sen drar oljefilmen de lämnar åt sig damm och bildar en gegga som förvärrar problemet istället för löser det. F2 har jag inte hört talas om förut, låter dyrt. Misstänker att den innehåller något som lämnar en skyddande film, men inte olja utan nåt mindre kladdigt som inte skapa problem. Som redan sagts är kontaktspray ok för att lösa problem i typ livesituationer eller där man måste få saker att funka tills man kan komma åt att reparera ordentligt. I övrigt är det byteskomponenter som gäller, det går aldrig att "laga" nåt med kontaktspray. Glapp kan hända att det går att fixa rent mekaniskt, men är det kapslade relän som krånglar är chansen liten att få till det. Antagligen är fjädringen i metalldelarna eller kontaktytorna utslitna, enklare att byta. Potar o reglar kan ju hända att det bara är ytlig oxid. Då funkar lite kontaktspray och "motion" så man nöter bort oxiden. Men är det gamla prylar som du säger finns risk att kontaktytorna eller släparmarna gjort sitt. Kolla i skrotlådan om du har någon gammal pot du kan offra för utbildningssyften. Dom är enkelt uppbyggda och ofta enkla att ta isär. Bänd benen som håller fast bakkåpan och ta väck den, så ser du hur det funkar. Då ser man oftast spåren där släpskon slitit bort kolbanan. Ibland har släparmen tappat spänsten och ligger inte mot ordentligt, då kan det funka att böja tillbaka den (med ökat slitage som följd). PS Hade ett egendomligt problem i en bastopp en gång. Den sprakade till lite slumpartat ibland. Det visade sig att det var volympotens arm som inte fjädrade ordentligt. Vid hög volym och vissa toner (resonans) tappade den kontakten = sprak. Problemet visade sig aldrig när jag testade i musikaffären för att få den fixad på garanti, för låg volym... Jag kom på det själv efter mycket testande, bytte pot, problemet löst. /Andreas

Carlsbro 15" bascombo. Var aldrig nöjd med trycket i den, och jag har för mig den sprakade till oförutsägbart... Någonting var i alla fall seriöst fel, minns inte exakt vad (det är väl tio år sen), men varje gång jag spelade blev jag förbannad. En dag i repan tröttnade jag till slut och bestämde mig för att krama skiten ur den. Maxade allt inklusive preamp och EQ. Efter en stunds misshandel (ja även fysisk med en del sparkar och slag) gav baselementet upp. Den är numera en, mycket sällan använd, topp 🙂. /Andreas

Jo jag vet, det blir mycket fikonspråk när man ska förklara sånt här. Vet inte om det finns någon vettig artikel på svenska. Summan av kardemumman är att DRC mestadels hjälper i det lägre registret, där reflektioner (oftast) inte är huvudproblemet. När reflektionerna tar över är traditionella metoder överlägsna. Det går att korrigera ljudet "perfekt" i en viss mätpunkt, men då blir oftast ljudet värre generellt. Bara några cm utanför punkten kan det bli kass. /Andreas

Hittade just en intressant artikel angående begränsningar med DRC: Room correction limits Den förklarar varför man inte kan slänga absorbenterna och köra med enbart elektronik. /Andreas

Jodå, tycker det låter vettigt. Finns nog en hel del forskning på ämnet också. Kanske inte så mycket för att korrigera hörseln, men för att korrigera rumseffekter är det ganska väl beprövat. Jag lekte själv med digitala filter i dator för några år sen, med programmet brutefir. Själv använda jag det iofs istället för delningsfilter, men jag vet att många använder det för DRC (Digital Room Correction). Nackdelen är väl att filtren ohjälpligt ger upphov till fördröjning, men vid mix är det inget problem. Jag har inte pejl på burkarna du nämner, men de funkar säkert. Det som kan vara en hake för att få bra resultat är att det krävs kraftfull signalbehandling för att fixa det nära realtid (med fördröjning på ett fåtal ms). Man får kompromissa mellan att köra med sämre filter eller snabbare, dyrare DSP. Där vet jag inte hur burkarna står sig. Det stora problemet med hörseln är antagligen att (så objektivt som möjligt) mäta var ens dippar ligger, och att de är olika i vänster/höger öra. Där har jag ingen koll. Har man bara en kurva för "sin" respons är det inga problem att applicera inversen med ett filter av nåt slag. Man når garanterat bäst resultat genom att kombinera traditionell akustikbehandling med DRC. DRC är mest effektivt för att kompensera "fel" i själva ljudsystemet (högtalare, förstärkare mm.), reflektioner och resonanser är svårare att "bekämpa" genom att ändra utsignalen ur högtalaren. Dessutom varierar rumsresponsen friskt med var i rummet man mäter. Ett välgjort system tar iofs med det i beräkningarna och försöker inte få ljudet perfekt i en punkt, utan överlag bättre i ett större område. Mer läsning:DRC /Andreas

Har inte så stor erfarenhet av backup i just musiksammanhang, men har jobbat med bla backup på ett mindre webhotell. Tror inte det spelar så stor roll hur du ansluter disken, förutsatt att anslutningen är snabb nog att backa upp allt du behöver inom rimlig tid. Däremot tror jag det är viktigt att automatisera backupen så mycket som är praktiskt möjligt. Den mänskliga faktorn är stor 🙂. Jag tror det är svårt att ge generella råd för vilken teknisk lösning man ska välja, det skiftar enormt med behov, ambitionsnivå och budget, men jag kan bidra med några tankeställare: Vad skall jag backa upp? Operativsystem, program och inställningar går ju oftast att ersätta/installera om, även om det sparar tid att ha dem lagrade när olyckan är framme. Om du kan skala bort oviktiga data sänker du utrymmeskraven. Kan iofs kräva en del kunskap om systemet. Hur ofta skall jag köra backup? Alla ändringar mellan "olyckan" och den senaste backupen försvinner. Inkrementell (bara det som ändrats sen senast) backup är ofta vettigt. Olika data kanske inte behöver backas lika ofta. Prioritera ner sånt som ändras sällan och/eller är mindre viktigt. Hur mycket är min data värd? Stor dataförlust kan betyda konkurs för även ett större företag. För en privatperson kanske det emotionella värdet är stort. Upskatta hur mycket du har råd att lägga på backup. Kommer jag ihåg att koppla in usb-disken varje söndag kl 14? Backupen blir mycket enklare om man slipper agera aktivt vid varje tillfälle. En mindre server/nas och lämpligt inställd mjukvara på "klienten" är guld värt. Funkar backupen som jag tänkt? Testa återställning! Inget är tråkigare än att inse försent att man missat viktiga filer eller haft slut på utrymme när olyckan varit framme. Hur snabbt behöver jag vara igång efter t.ex. en diskkrasch? Om man måste vara igång snabbt är RAID oumbärligt. Men RAID och backup är inte samma sak, de kompletterar varann. För en privatperson som pysslar med musik sporadiskt på hobbynivå kanske det räcker med en USB-disk och manuell backup nån gång i månaden. Är man mer aktiv, t.ex. spelar i band och spelar in ofta kan en nas-server eller liknande vara lämplig. Helst med backupmjukvara som kör schemalagt, veckovis eller oftare. För en egenföretagare som har musiken (och därmed ljudfilerna) som levebröd är daglig schemalagd backup definitivt att rekommendera. Helst med lagring "off-site" för att skydda mot brand/inbrott eller liknande. I dagsläget skulle jag rekommendera nån typ av hårddiskbaserat system nästan oavsett nivån. Usb/fw-disk, nas, dedikerad rackserver etc. beroende på behov/budget. Band är iofs välbeprövat, men ska man komma bort från manuell hantering krävs det bandrobot som kostar skjortan. Hårddiskar är såpass billigt att man kan använda dom som "band" i system med stora lagringsbehov. Dessutom slipper man trassel med rengöring av bandstation mm. Med hårddiskvaggor kan man byta "band" och lagra dom på annan plats. Dessutom är band *långsamt* vid återställning, särskilt om det bara är enstaka filer. Mjukvarumässigt antar jag att de flesta här kör Windows eller Mac, och där har jag inte koll på utbudet. På Linux (och andra *nix-liknande system) finns Amanda som jag rekommenderar starkt. Det finns klienter för de flesta operativsystem, så det är egentligen bara servern som behöver köra linux. Amanda har lite annorlunda filosofi mot "standard"-upplägget med veckobackup på fredag och inkrementella nattkörningar i veckan. Det krävs iofs en del kunskap/experimenterande för att greppa, men det är värt besväret och det är ett otroligt flexibelt system om man har lite högre krav. Dessutom är det väldigt smidigt att göra återställningar. Hoppas mitt pladder är till nån nytta, jag förklarar gärna om det är nåt som är för flummigt. /Andreas

Snackar vi akustiskt trumset nu? Tror det är snudd på omöjligt att ljudisolera trummor tillräckligt (så grannarna inte störs) med vanliga madrasser. Det krävs rätt extrema åtgärder för att inte speciellt baskaggen (men även toms och virvel) ska leta sig in i husstommen och vidare... Rum i rum med flytande golv osv. Dyrt och inte särskilt praktiskt i lägenhet. Jag skulle satsa på digitaltrummor istället. Jag vet, det blir inte samma grej, men det är nog enda vettiga lösningen i lägenhet. /Andreas

Kul, då kanske dom inte är helt omöjliga att få tag på ändå. Jag gjorde misstaget när jag köpte min att pröva storebrorsan (tror det var en BG 180, mycket krussiduller på), den var läskigt bra. Nästan så GAS:en tog övermakten, men $2000 var lite för mycket. Det får kanske bli uppgraderingen om några år. Nä LL-6 tror jag inte jag testat. Jag tänkte mest på APX-modellerna som länkades tidigare i tråden, dom kändes platta på något vis. /Andreas

En SGI O2:a som jag installerat Debian på, med tillhörande webkamera och 21" monster-CRT. Mysig burk, ascool låda, hade tänkt använda den som brandvägg, men jag fick inte liv i båda nätverkskorten samtidgt o gav upp. Ett stycke avsågad Carlsbro baskombo. Elementet gav upp efter lite misshandel, så det bidde en topp istället. Funkar utmärkt men inte snygg direkt, säljes billigt. En gammal Levin 123 som intonerar som ett kvastskaft, men den är för tjusig att göra sig av med. (Nån som vet om det ska va stål eller nylon? Den har aluminiumförstärkning i halsen. Båda intonerar iofs lika illa) En Landola som jag tyvärr knäckt huvet på. Snyggt brott i skarven som borde gå att laga, men är det värt besväret? Eventuellt blivande lägereldsgitarr/kanotpaddel. En Williams-bas (spectorkopia), även den med avbrutet huvud. Blivande reserv? En lätt moddad Gibson S-1 som jag aldrig kommer göra mig av med, men som får för lite speltid. Allt jag kommer på just nu, men det finns med all säkerhet mer i gömmorna. /Andreas