Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden 2022 (alias Längstah)


Dark Of Light

Recommended Posts

Annons

@Dark Of Light Ang. På västfronten…

I stora delar håller jag med om din analys och framförallt delen om att Netflix bommat kamratskapet (oavsett vilken sida man står på). Boken skildrar det på ett fantastiskt sätt. Soldaternas cynism och stegrande likgiltighet är också något som man bommar på i det stora hela. 
Kan tänka mig att du redan både sett (och läst) Döden på larvfötter (?)

Boken (och hela bokserien) är fantastisk även om den är något…ahem…”friserad”. Filmen (som kom 1987 om jag inte missminner mig) har samma problem; cynismen och likgiltigheten försvinner i fånigheter liksom och att andra krigsskildringar lyckades bättre.
Vill minnas att filmer som t ex Talvisota (1989), Stalingrad (1993), Saving Private Ryan (1998) och Jarhead (2005) blev mer populära tack vare sina hyperrealistiska krigsskildringar och underliggande budskap.
Dock är en brasklapp på sin plats; jag misstänker att dessa typer av antikrigsfilmer/böcker ibland blir glorifierade av fel anledningar…(?)

Link to comment
Dela på andra sajter

13 timmar sedan sa slejnard:

Är du hemma nu dol? Hur gick badandet i Götet? 

Jodå. Jag är tillbaka. Två dagars öl/grill/badtunna/spela in lite idéer och fragment på låten... Ja, jag är tillbaka. Något bladig men ändå yppah.GIF

12 timmar sedan sa CHAE:

@Dark Of Light Ang. På västfronten…

I stora delar håller jag med om din analys och framförallt delen om att Netflix bommat kamratskapet (oavsett vilken sida man står på). Boken skildrar det på ett fantastiskt sätt. Soldaternas cynism och stegrande likgiltighet är också något som man bommar på i det stora hela. 
Kan tänka mig att du redan både sett (och läst) Döden på larvfötter (?)

Boken (och hela bokserien) är fantastisk även om den är något…ahem…”friserad”. Filmen (som kom 1987 om jag inte missminner mig) har samma problem; cynismen och likgiltigheten försvinner i fånigheter liksom och att andra krigsskildringar lyckades bättre.
Vill minnas att filmer som t ex Talvisota (1989), Stalingrad (1993), Saving Private Ryan (1998) och Jarhead (2005) blev mer populära tack vare sina hyperrealistiska krigsskildringar och underliggande budskap.
Dock är en brasklapp på sin plats; jag misstänker att dessa typer av antikrigsfilmer/böcker ibland blir glorifierade av fel anledningar…(?)

Ja, så där är det. Man förstår ju att det här med att komprimera ihop en bok till film. Det fungerar sällan så bra. En TV-serie brukar göra susen i en del fall, då får man med fler saker MEN.... Det handlar ofta inte om mängden innehåll man trycker i en produkt utan vad.

Talvisota (Vinterkriget) samt TV-serie varianten av Okänd Soldat fångar själen i originalen bra. Har läst boken Okänd... på finska och den är oöversättlig. Bara all de lokala dialekterna som färgar språket med en mustig attityd faller bort i svenska översättningar och därigenom även i film/TV dito. Som finsk förstår man det bättre.,

Stalingrad och Jarhead håller jag med om. Tycker bara att det var så synd Jarhead skulle prompt förstöras med uppföljare med ytterst tvivelaktigt innehåll med budget av typen skosnöre. Sedan har vi Saving.... Skulle vilja påstå att filmen, som rent produktionsmässigt håller en god nivå, fallerar efter ca en tredjedel in. Den blir svulstig och pompös.

Att man älskar sitt hemland är helt naturligt även om det på senare år blivit något fult. Men den här amerikanska turbopatriotismen... Det är som Spielberg inte kunde hålla sina Hollywood nerver i styr. Det blir alltid problem när flaggviftandet tar över i speciellt USA produktioner. Nyanserna förvinner, kvar blir en glorifierad känsla av uppoffringar och hjältedåd.

Vart tar kritiken vägen då..?

d_coffee.GIF 

Edit: Btw, 1917 är en smaskig rulle. Inte så mycket antikrigs budskap men oerhört bra gjort!

Redigerat av Dark Of Light
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

The Grey Man. Netflix.

Bröderna Joe och Anthony Russo, som efter sina fyra Marvel-filmer fick göra den här. En högljudd film efter en bok av Mark Greaneys, som inte har några superhjältar men väl en overkligt vältränad Ryan Gosling i huvudrollen som en man som inte finns.

Court Gentry satt i fängelse för mord, men handplockades av CIA-höjdaren Donald Fitzroy (väl spelat av Billy Bob Thornton) till att bli en ”grå man”, och fick därmed sitt fängelsestraff omvandlat till en livslång tjänst som lönnmördare för underrättelsetjänsten. Sierra Six, som han nu kallas, har utvecklat en nära relation med den numera pensionerade Fitzroy. 

Six kommer under ett uppdrag över känslig information om sin nya chef Carmichael som i sin tur använder CIA:s resurser för att komma över informationen. 

Carmichael kopplar in den lösa kanonen Lloyd Hansen (så ini bra spelat av Chris Evans) en frilansande sociopat med porrstasch, och resten av filmen går i princip ut på att Hansen försöker ha ihjäl Six i olika länder, medan Fitzroys föräldralösa och hjärtsjuka stackars brorsdotter (Julia Butters) har tagits som gisslan. 

Låter det som något som skulle kunna hända i verkligheten? Nej, men den här filmen gör verkligen inte anspråk på verklighet. Detta är den formen av filmer som får Bond att framstå som en dramadokumentär om agentlivet. Kände när Jason Bourne serien med filmer kom ut att det var en värdig arvtagare i genren. En något verkligare (nåja) och råare form av agent action.

Den här är som en renodlad superhjälte fantasi. Bara flygförmågan och en cape fattas. Miljöerna känns påklistrade och sterila, förmodligen körda genom CGI maskineriet några varv. Effekterna likaså, det exploderar och skjuts överallt i en hysterisk frenesi....

Ja, det är nästan så att man sitter till slut och tänker på annat. Som om hur svårt det är att komma över skönheten Ana De Armas som spelar Dani Mirandas (ni såg väl henne i Blonde, om Marilyn Monroe!?) mobilnummer. Eller vad som går över vatten utan att röra på sig?

 

1/5 spårvagns jakter.  

(svar: Bron)

Redigerat av Dark Of Light
Link to comment
Dela på andra sajter

7 timmar sedan sa Dark Of Light:

[…]

Ja, så där är det. Man förstår ju att det här med att komprimera ihop en bok till film. Det fungerar sällan så bra. En TV-serie brukar göra susen i en del fall, då får man med fler saker MEN.... Det handlar ofta inte om mängden innehåll man trycker i en produkt utan vad.

Talvisota (Vinterkriget) samt TV-serie varianten av Okänd Soldat fångar själen i originalen bra. Har läst boken Okänd... på finska och den är oöversättlig. Bara all de lokala dialekterna som färgar språket med en mustig attityd faller bort i svenska översättningar och därigenom även i film/TV dito. Som finsk förstår man det bättre.,

Stalingrad och Jarhead håller jag med om. Tycker bara att det var så synd Jarhead skulle prompt förstöras med uppföljare med ytterst tvivelaktigt innehåll med budget av typen skosnöre. Sedan har vi Saving.... Skulle vilja påstå att filmen, som rent produktionsmässigt håller en god nivå, fallerar efter ca en tredjedel in. Den blir svulstig och pompös.

Att man älskar sitt hemland är helt naturligt även om det på senare år blivit något fult. Men den här amerikanska turbopatriotismen... Det är som Spielberg inte kunde hålla sina Hollywood nerver i styr. Det blir alltid problem när flaggviftandet tar över i speciellt USA produktioner. Nyanserna förvinner, kvar blir en glorifierad känsla av uppoffringar och hjältedåd.

Vart tar kritiken vägen då..?

d_coffee.GIF 

Edit: Btw, 1917 är en smaskig rulle. Inte så mycket antikrigs budskap men oerhört bra gjort!

Intressant det där med Talvisota på finska! Har aldrig tänkt på.

Saving… har väl även blivit hyllad för sina realistiska krigsscener; kaos, blod, sönderslitna kroppsdelar och panik typ.

På något jävla vis lyckas jänkarna alltid att plutta in patriotism men det kan aldrig bli lika ur-jävla-sämst och uppblåst som kräkmedlet The Patriot va?

1917 gillade jag för att den är så sjukt jävla vackert filmad!

Link to comment
Dela på andra sajter

12 minuter sedan sa slejnard:

Sett ett fåtal krigsfilmer. Full metal jacket tyckte jag var bra då det begav sig. Och plutonen. Ska nog se 1917!

Skitbra filmer alla tre där! 1917 är lite speciell då den dels handlar om första världskriget, ett tema som inte är sönder tuggat ännu men också för att man har gjort så att det ser ut som att hela rasket är inspelat i en enda tagning. En enda tagning är det ju inte givetvis men man får intrycket av det.

Vet ni förresten varför Annie Lööf har sin julgran på toaletten?

Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...